De digitala verktygen erbjuder helt nya lärandemiljöer

Publicerat

På Brunnsberga förskola ser pedagogerna digitala verktyg som en del av allt material som finns på förskolan. Förskolan arbetar medvetet med material och miljöer och är inspirerade av Reggio Emilia. De vill att många olika språk och uttryck ska kunna användas i utforskande och lek.

Kameran mellan barnet och aktiviteten kan bli biljetten in i aktiviteten, säger Vera Rojas på Brunnsberga förskola i Helsingborg.

Vera Rojas, blivande pedagogista och Simon Melin, IKT-ansvarig på förskolan talar om 100 språkligheten i förhållande till de digitala verktygen.

– Det är viktigt att vi har ett tillåtande och tillgängligt klimat där de digitala verktygen är tillgängliga precis som övrigt material, säger Simon.

Det är avgörande att barnen får pröva sig fram tillsammans med pedagogerna, för det är då det sker en utveckling och nya sätt att tänka. På förskolan vill pedagogerna till exempel inte bygga upp någonting kring ett digitalt verktyg bara ”för att”, utan det ska vara i ett meningsfullt sammanhang.

– Vi har hittat ett sätt att använda oss av och ”levla upp” verksamheten med hjälp av de digitala verktygen och göra någonting som vi inte kunnat göra innan, säger Vera.

Det är också viktigt att inte lämna barnen ensamma med sitt utforskande. Trots att barnen är födda in i en digital tid har pedagogen ett stort ansvar och ska vara medforskande och utmanande i barnens möte och användande av de digitala verktygen, precis som med alla andra verktyg och material.

Simon och Vera hänvisar till forskning kring den medforskande pedagogen som till exempel visat att det sker mer utveckling av öga–hand-koordination, abstrakt tänkande, planeringsförmåga och en utveckling av ordförrådet när pedagogen är delaktig i det digitala utforskandet.

Digitala verktyg som ett sätt för barn att ta sig in i en aktivitet

Barn har olika strategier oavsett situation och verktyg. Vissa går rakt på, andra tar sig an en uppgift mer försiktigt och en del ställer sig jämte och tittar flera gånger innan de vågar. Utifrån diskussioner kring skärmtid och passivitet menar Simon och Vera att de olika strategierna är barnens olika sätt att lära sig på.

– Det kan vara ett sätt för barn att ta sig in i en aktivitet, där digitala verktyg har en agens. Kameran mellan barnet och aktiviteten kan bli biljetten in i aktiviteten, säger Vera.

Precis som med annat material tänker pedagogerna på förskolan också mycket kring innehållet och vad det är barnen möter med de digitala verktygen. Det kan vara att skapa en film tillsammans eller det kan vara utforskande av bild och musik i förbindelse med projicering.

– Precis som att vi vill ha återbruksmaterial som uppmuntrar till fantasilek i fantasirummet vill vi ha spännande material att utforska via de digitala verktygen, så att vi tänker likadant kring hela verksamheten, säger Simon.

Genom projicering av lärplattan uppmuntras barnen på olika sätt till att vara tillsammans i leken och till ett kooperativt lärande. Pedagogerna iscensätter olika miljöer och med hjälp av point of view-filmer kan barnen åka tåg tillsammans eller inspireras att bygga hus. Barnen kan också få möjlighet att möta de olika elementen och exempelvis möta fiskar i havet eller släcka eld tillsammans.

På förskolan filmar de mycket av verksamheten, för att ge barnen möjlighet till reflektion och större förståelse.

– Ju mer innehåll som barnen kan ta del av desto större möjlighet har de till förståelse av sin vardag. Detta leder till större möjlighet till inflytande, vilket i sin tur är en grund för att demokrati ska fungera. Barn som kan reflektera kring sin vardag på förskolan har större möjlighet att påverka sin vardag, säger Simon.

Förståelse för omgivningen med nya utmaningar

Något som pedagogerna själva varit nyfikna på är programmering. Samtidigt kände de att lera var ett material som inte längre utmanade barnen på något nytt sätt. Med hjälp av att koppla MakeyMakey till leran uppstod då ett helt nytt lärande.

– Anledningen till att vi vill att barnen ska möta programmering är ju för att programmering är ett jätteviktigt språk. Mycket omkring oss är uppbyggt kring programmering, säger Vera.

En viktig aspekt av programmeringen är att belysa för barnen att programmering handlar om något barnen gör. Blueboten till exempel rör sig inte om det inte vore för barnen, det är de som bestämmer och programmerar. Den mänskliga faktorn.

Vill du veta mer?

I den här filmade föreläsningen berättar Vera Rojas och Simon Melin om förskolans förhållningssätt, tankar kring forskning, skärmtid, barns olika strategier, projicering, programmering och möjlighet till reflektion.

 


Artikeln är tidigare publicerad på webbplatsen Pedagog Skåne Nordväst, och publiceras här på Förskoleforum med tillstånd av författaren och de medverkande.