Carmela Miniscalco

Carmela
Miniscalco

Medicine doktor, leg. logoped
Verksam vid
Enheten för Logoped & Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska Akademin

Carmela Miniscalco är leg. logoped och universitetslektor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Hennes tjänst är kombinerad med kliniskt patient- och forskningsarbete vid Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK), Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Sahlgrenska sjukhuset.

Det utländskt klingande namnet beror på att hennes pappa i unga år flyttade till Sverige från Italien. Men Carmela är inte själv tvåspråkig:

– Nej, men en gammal dröm är att få lära mig italienska ordentligt. Kanske gör jag det en dag!

Att hon blev just logoped var lite av en ödets nyck, men något hon aldrig ångrat:

– Jag kunde inte bestämma mig för om jag ville läsa medicin eller logopedi, så jag sökte in på båda utbildningarna.

Hon utbildade sig i Lund, där man sedan länge haft ett fokus på barnlogopedi. Som utexaminerad logoped 1986 började hon inom förskolan i Kungälv. Där bedömde hon barn, vars förskollärare misstänkte språk- och kommunikationsstörningar. Samtidigt arbetade hon på sjukhusets logopedmottagning med utredning och behandling av barn med språkstörning. Hon var även med om att starta en språkförskola för barn med grava språkstörningar.

– Mitt intresse för att identifiera barn med språkstörningar växte allt mer. Jag började också förstå att språk- och kommunikationsstörningar ofta går hand i hand med andra svårigheter. Och ju tidigare en upptäckt och därmed möjliga insatser kan ske, ju större effekt borde det ha för det enskilda barnet och dess familj.

Tydliga tecken tidigt

År 2007 disputerade Carmela Miniscalco med avhandlingen Language problems at 2½ years of age and their relationship with school-age language impairment and neuropsychiatric disorders.

Från början deltog sammanlagt 105 stycken 2,5-åriga barn i hennes studie. Av dessa hade 25 uppvisat tecken på språkförsening vid screeningen på BVC och de andra 80 hade inte det. Studien var upplagd som en blindtest, så hon visste inte på förhand vilket barn som tillhörde vilken grupp.

– När jag senare testade dem i 6-årsåldern, skiljde de sig fortfarande markant. Språkstörningarna hade alltså inte gått över utan snarast ändrat karaktär.

När barnen var 7,5 år undersöktes 21 av barnen med tidiga tecken på språkliga problem igen av logoped, neuropsykolog och läkare och man fann att mer än hälften hade en neuropsykiatrisk diagnos. 5 av dem hade någon form av autismspektrumstörning, och 8 hade problem inom ADHD-området. Hon var själv förvånad att kopplingen mellan kopplingen mellan språkstörning och neuropsykiatriska problem var så stark.

– Ja, det var en oväntat hög siffra.

Språkstörning kan alltså ses som en riskmarkör för neuropsykiatriska funktionshinder:

– Det är barn som har svårt att förstå vad man säger, som inte kan hitta ord eller formulera sig eller som har svårt att använda sitt språk i socialt samspel med andra, som oroar mig djupt. De behöver följas noggrant under hela förskoleåldern och under tidig skolålder, både vad gäller språklig och övrig utveckling,

– Barn som exempelvis pratar barnsligt, är något helt annat. Det viktiga är att barnet talar när de är 2–3 år gamla, inte hur.

Carmela berättar om en stor internationell kartläggning av den engelske professorn James Law. Den visar att 41–75 procent av barn som har försenad språkutveckling vid 2,5 års ålder, har läs- och skrivsvårigheter när de är 8 om de inte får hjälp.

Autismscreening

Foto: Shutterstock.com

Det finns ärftliga faktorer och t.o.m. kopplingar på gennivå. Carmela har exempelvis stött på familjer där ett barn har fick diagnosen grav språkstörning och ett annat autismspektrumstörning. Men dagens klassifikationssystem utesluter dessa som dubbeldiagnoser på ett och samma barn. Carmela hoppas att detta så småningom kan ändras.

År 2009 var Carmela med om att dra igång ett stort projekt i Göteborg, som syftar till tidig upptäckt av små barn med autism. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Barnhälsovård, BNK och Barn-och ungdomshabilitering.

Alla barn i Göteborg som kommer till barnavårdscentralen för 2,5 års-kontroll erbjuds att vara med i projektet. Det rör sig om ungefär 6 000 barn i varje årskull som testas i språk och samspelsförmåga, för att hitta tidiga tecken på autism. Barnen som har språksvårigheter utreds sedan noggrant.