Leif Marklund

Leif
Marklund

Doktorand och universitetsadjunkt
Verksam vid
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Publicerat 2016-09-19

”Forskning mer socialt och roligt än vad jag trodde”

Att som pedagog vara med i den digitala leken, ställa frågor och väcka samtalsämnen som kan lyfta den pedagogiska vinningen av en viss app är viktigt, enligt Leif Marklund. Hans avhandlingsarbete handlar om just den digitala leken och hur IT kan stödja lärandet i förskolan.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Jag har länge tyckt om att skriva, och forskarutbildningen gav möjlighet och tid till att få ägna sig åt detta. Initialt såg jag forskarutbildningen som en bra möjlighet till fortbildning och ökad legitimitet som lärare i universitetsvärlden.

Vad är det roligaste med att vara forskare?

– För mig liksom för många andra har det varit och är en process att genomgå en forskarutbildning. Under denna process har jag upplevt många inslag som tillsammans bidrar till att det faktiskt varit en roligare tid än vad jag tidigare hade föreställt mig.

Att bli bättre på att kritiskt granska sina egna och andras texter är ett sådant exempel där det känns att jag har utvecklats, ett annat är processen att avgränsa sig och finna fram till sitt studieobjekt och sedan planera, genomföra, analysera och rapportera sina resultat.

I skedet då resultaten ska kommuniceras ser jag också en utmaning och ett nöje i att arbeta med att göra detta på ett så tydligt sätt som möjligt. Att ha många granskande ögon på sitt arbete är en viktig del i arbetet som gör forskning mer socialt och roligt än vad jag tidigare trott. 

Berätta om din forskning! 

– Min forskning handlar om digital lek i förskolan sett ur ett förskollärarperspektiv, och jag genomför denna studie inom forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Begreppet ”digital lek” som jag valt för att beskriva mitt studieobjekt innefattar även lärande, då leken är så central i hur lärandet stöds i förskolan.

Fastän jag har en kortare erfarenhet av att ha arbetat i förskolan, så upplever jag personligen att min erfarenhet och kunskap kring IT och lärande är starkare. Som forskare försöker jag undersöka och öka förståelsen för det sätt som IT kan stödja lärandet i förskolans specifika sammanhang, och vilka möjligheter, utmaningar och erfarenheter som surfplattorna skapar i förskolan enligt förskollärare.

Jag skulle vilja påstå att förskolor och förskollärare själva är inne i en forskande process gällande pedagogisk tillämpning av surfplattor i förskolan, och att jag i mitt arbete som forskare kan hjälpa till med att belysa denna process, att sprida erfarenheter, och tillhandahålla perspektiv som kan vara av värde i förskollärares fortsatta utvecklingsarbete gällande introduktion av digital lek.

Hur ser de konkreta planerna ut framöver?

I nuläget planerar jag för en datainsamling med hjälp av intervjuer till hösten, och fram till i dag  har jag skrivit två artiklar om en studie jag genomfört om förskollärares diskussioner om pedagogisk användning av surfplattor inom nätbaserade sociala nätverk. Studien har i viss utsträckning gett svar på vilka frågor som surfplattor väcker i det pedagogiska arbetet som förskollärare, och vilka kunskaper och färdigheter förskollärare verkar vilja stödja med hjälp av surfplattor.

Första artikeln hade titeln: Preschool teachers' informal online professional development in relation to educational use of tablets in Swedish preschools. Tillsammans med min handledare Elza Dunkels har jag även använt studien som utgångspunkt för en artikel med titeln: Digital play as a means to develop children's literacy and power in the Swedish preschool. Att genomföra denna första studie och att gå igenom processen att skriva dessa första artiklar har lett fram till både insikter och väckt nya frågor, vilka jag kan använda mig av under min vidare datainsamling. Som forskare tycker jag att det är viktigt att låta mina resultat leda arbetet framåt, då kan jag på bästa sätt ge mitt unika bidrag till kunskapssamhället.

Vad säger dina resultat hittills? 

– Mina resultat visar hittills på att det finns frågor av olika karaktär som väcks när digital lek introduceras i förskolan, och att eventuella fortbildningsinsatser för förskollärare därför med fördel ger förskollärare möjlighet att diskutera och hantera dessa upplevda utmaningar i relation till introduktionen av surfplattor och digital lek.

Tilläggas bör att jag ännu bara har studerat de förskollärare som i stor utsträckning redan är övertygade om att surfplattor och digital lek har en naturlig plats i förskolan. I de nätbaserade diskussionerna finns dock flera exempel på när dessa förskollärare identifierar att det även finns de förskollärare som är mer reserverade mot denna utveckling med en ökad introduktion av IT i förskolan.

Hur tolkar du detta?

– Att det inte råder en konsensus bland förskollärare när det gäller hur IT kan betraktas och introduceras som ett stöd för lärande i förskolan tolkar jag som en indikation på att mer forskning och förståelse behöver utvecklas och kommuniceras inom detta område.

I brist på tillgång till fortbildning, litteratur och forskning om digital lek i förskolan verkar de nätbaserade sociala nätverken fungera i viss utsträckning som ett kollegialt stöd under processen med att introducera surfplattor.

Men efter att ha analyserat dessa nätbaserade diskussioner framgår det även att förskolan, i och med introduktionen av surfplattor, också har identifierats som en möjlig ekonomisk marknad där olika aktörer tillhandahåller produkter och tjänster, vilket det som förskollärare kan vara viktigt att i viss utsträckning ha ett kritiskt förhållningssätt till.

Det framgår även i de nätbaserade diskussionerna att det är främst kunskaper och färdigheter som har direkt möjlighet att stödja barnen inför skolsammanhanget som förskollärare verkar fokusera på i sitt arbete med surfplattor. Här förefaller det i förskollärares nätbaserade diskussioner som om ökat fokus på lärande i förskolan och introduktionen av surfplattor är två parallella utvecklingsprocesser som pedagoger inom förskolan för tillfället måste hantera, och att den ökade tonvikten på lärande i förskolan möjligen påverkar det sätt man väljer att närma sig surfplattorna pedagogiskt.

Artiklarna jag skrivit är främst intressanta för förskollärare och pedagoger i förskolan, men även föräldrar som funderar kring sina barns digitala lek får med all säkerhet mycket ut av att läsa vad jag skrivit.

De som arbetar med att utveckla pedagogiska appar för förskolan har också glädje av att ta del av artiklarna eftersom de ger en ökad förståelse för det pedagogiska sammanhang där apparna skall användas, och således en möjlighet att förbättra apparna utifrån både förskollärares och barns behov. 

Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna av just dina forskningsresultat? 

– Pedagogerna på förskolor kan säkert känna igen sig i den process som de själva befinner sig i, och jag vill mena att de genom artiklarna får många möjligheter till att själv reflektera över och ifrågasätta sitt pedagogiska förhållningssätt till digital lek i förskolan. Mina resultat diskuteras i relation till andra studiers resultat i artiklarna och på så sätt ger artiklarna också en viss överblick av aktuell forskning inom området, vilket utgör ett viktigt verktyg för förskollärare som diskuterar och utvecklar den pedagogiska användningen av digital lek i förskolan.

Att vara medforskande som förskollärare när digitala teknologier introduceras är ett generellt råd jag kan ge, och möjligen att vara vaksam på hur kommunikationen lärare–elev ser ut när exempelvis surfplattor tas fram. Om du som förskollärare enbart blir en handledare om hur surfplattan ska hanteras, och fokus försvinner från det pedagogiska innehåll som appen du valt vill förmedla, eller det pedagogiska upplägg du tänkt dig, så vill jag mena att det finns stor potential att förbättra det pedagogiska användandet.

Tidigare forskning har visat på att det inom förskolan finns ett förhållningssätt till barnens lärande som gör att förskollärare gärna väljer att erbjuda barnen möjligheter till lärande där de själva får känna sig kompetenta, i bemärkelsen att de får ägna sig åt aktiviteter där de inte behöver alltför mycket hjälp av vuxna. I den senaste artikeln berör vi detta, och visar på forskning som indikerar att i den digitala leken så upplever inte barnen vuxnas inlägg eller hjälp som störande i ”leken”, utan snarare som positivt.

Att som pedagog i förskolan även vara med i den digitala leken, ställa frågor och väcka samtalsämnen som kan ”lyfta” den pedagogiska vinningen av att använda en viss app förefaller därmed viktigt, inte minst för att överbrygga de brister som i forskning har uppmärksammats gällande många av de pedagogiska appar som riktar sig till barn. 

Vad gör du när du inte forskar?

– Vid sidan om arbetet blir jag inom kort tvåbarnsfar, är husägare och uppskattar mycket tiden med familjen. Den tid som blir över till annat ägnar jag mig gärna åt vind- och vågsurfing samt musik.

Läs vidare

De artiklar Leif Marklund har publicerat och publicerar framöver i vetenskapliga tidskrifter hittar du här.

Hans handledare Elza Dunkels skriver om IT i barns och ungas liv, texter som har möjlighet att ge föräldrar och lärare hjälp att hitta fram till en mer nyanserad bild gällande hur IT påverkar barns och ungas liv i både positiv och ibland negativ bemärkelse, i och utanför skolan.

Forskningsblogg: http://www.kulturer.net/

Twitter: @dunkels

Skrivet av Maria Löfstedt.