Digital kommunikation med föräldrar i covid-19-tider

Publicerat

Covid-19-pandemin har gjort att allt mer pedagogisk verksamhet, på alla nivåer i utbildningssystemet, sker på distans och via digitala verktyg. Detta är dock inte möjligt i förskolan. Vad är viktigt att tänka på i denna situation?

Förskolan är en omsorgsverksamhet där såväl barnen och föräldrarna som pedagogernas och rektorernas måste vistas på förskolans lokaler. Därmed blir förskolans information till föräldrarna om covid-19 och åtgärder som motverkar dess spridning avgörande. Många gånger ges föräldrarna sådan information via förskolornas hemsidor eller epost-utskick. 

I försöken att informera om covid-19 är det lätt att bortse från att Sverige är ett mycket heterogent samhälle. Kort sagt finns det bland föräldrarna en stor variation i tillgången till digitala verktyg, i digital litteracitet, färdigheter i det svenska språket, kunskapsnivå avseende covid-19 och tilliten till information från institutioner och myndigheter. 

Till detta kommer interkulturella variationer i kommunikationssätt och i inställningen till information och kommunikation som inte förmedlas muntligen, ansikte mot ansikte.

Givet nuvarande pressade läge är det lätt, och delvis förståeligt, att sådana variationer glöms bort. I stället skickas information från förskolan till föräldrarna i en strid ström, utan att pedagoger eller rektorer vet om den når fram, beaktas, förstås eller förändrar föräldrarnas beteenden. 

Så trots goda intentioner om att informera om covid-19 och motverka smittspridning finns risken att värdefull, eller till och med livsviktig information inte får avsedd effekt – i värsta fall med ödesdigra följder.

Det handlar om mer än kunskap

Överlag värderas kunskap och expertis högt i det svenska samhället. Hos allmänheten finns även en relativt stor tilltro till staten och myndigheter. I fråga om covid-19 har också många åtgärder lutat sig mot forskning och myndigheters rekommendationer. Samtidigt gör inte alla människor som myndigheterna eller forskarna säger, inte heller föräldrar till barn i förskolan.

Det är mot denna bakgrund som förskolorna i dag skickar ut information till föräldrarna för att öka deras kunskap och få dem att agera enligt regler och riktlinjer. 

Ändå menar många pedagoger att de ”inte når fram”. Förklaringarna till detta är många. En kan vara att kunskap sällan är entydig eller okontroversiell. En annan är att frågan inrymmer så mycket mer än kunskap i en snäv mening. 

Kommunikation, kontext och kultur

Människor lär sig i samspel med andra; kunskap skapas och tillägnas genom kommunikation. Men precis som det finns tusentals språk i världen, finns variationer i hur kommunikationen går till. 

Det handlar om hur mycket av det kommunicerade budskapet som uttrycks muntligt, respektive är ordlöst, och inbäddat i kontexten. Denna distinktion brukar beskrivas med begreppen ”låg-kontext-kulturer” och ”hög-kontext-kulturer”.

I Sverige, som brukar beskrivas som en låg-kontext-kultur, ligger huvuddelen av budskapet i det som uttryckligen sägs. Ordval och formuleringar är viktiga. Personer som uppfattas som vältaliga antas ofta vara mer kunniga eller pålitliga. 

I professionella sammanhang (som vid informationen om covid-19) föredras skriftlig information, och på senare år digitalt kommunicerad information. 

Även i förskolan är dokumentation, ”pappersarbete” och skriftlig kommunikation viktiga. Just nu skickas informationsutskick (om regler och tips) om covid-19 ut till vårdnadshavare. Därmed läggs ansvaret på föräldrarna, som förväntas ta ansvar för det som behöver göras redan efter en kommunikation. Om något är oklart förväntas de ställa frågor eller be om klargöranden. 

Många föräldrar till barn i förskolan har rötter i hög-kontext-kulturer (bl.a. huvuddelen av Afrika, Mellanöstern och övriga Asien). Där ligger en mindre andel av det kommunikativa budskapet i det som sägs, och mer i den kommunikativa situationen och personernas relationer till varandra. 

I hög-kontext-kulturer blir informationen mer trovärdig och viktig om den ges ansikte mot ansikte. Det är inte heller självklart att ifrågasätta eller ens ställa frågor till en pedagog. Pedagogerna och rektorerna visas respekt genom att man inte ställer frågor; det är viktigare än att få reda på något som man undrar över. 

Med sådana skillnader minnet är det lätt att se att delar av informationen går förlorad om förskolan i alltför hög grad använder sig av digital kommunikation.

Utöver sådana skillnader använder kommunicerar människor inte bara med ord, utan med kroppsspråk och icke-verbala signaler. Gester, miner och ansiktsuttryck, beröring, avstånd mellan de kommunicerande är sådant som inte är talat språk, men som kommunicerar innebörder. Vissa hävdar att den totala kommunikationen när två personer möts utgörs av så mycket som 70 procent. Även dessa signaler går till stor del förlorade vid digital kommunikation. 

Vad är viktigt att tänka på?

När man talar om kommunikation finns inga enkla lösningar, men väl saker att tänka på. En sak är att skillnaderna i kommunikationssätt, användningen av digitala kommunikationsverktyg och inställningen till skriftlig information många gånger är större mellan individer än mellan grupper av människor (eller kulturer). 

Ha därför alltid mottagaren av informationen för ögonen, men i andra hand även kollektiva variationer med avseende på låg- och hög-kontext-kulturer och icke-verbalt språk. Tänk också på att det varierar hur, vad, när och med vem man kommunicerar.

Rikta också blicken mot ditt eget sätt att kommunicera; hur kommunicerar du med barnen, föräldrarna och medarbetarna? Reflektera över mottagaren av informationen och vad du vill åstadkomma. Glöm inte heller att just ifråga om covid-19 är kunskap a och o – och grunden för hur vi kan minska smittspridningen. Men, är skriftlig information den bästa vägen till kunskap?

Tips

  • Var självkritisk ifråga om din egen information och kommunikation. Tänk inte ”det står ju där!”, utan ”Står det verkligen där?”.
  • Komplettera digital information med skriftlig information på papper.
  • Komplettera skriftlig information med muntlig kommunikation.
  • Säkerställ att föräldrarna har praktisk och teknisk möjlighet att ta emot informationen.
  • Släpp inte ansvaret för kommunikationen i samma ögonblick som du trycker på ”sänd”!
  • Kräv kvittering av informationen.
  • Använd vid behov medarbetare som ”informationstolkar”.
Att diskutera1. Hur arbetar ni med information för att föräldrarna ska förstå förhållningsreglerna kring covid-19?

2. Vad har varit särskilt utmanande?

3. Hur kan ni möta dessa utmaningar?

Lästips

Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur. 

Jonas Stier & Bim Riddersporre (2019). Interkulturellt arbete. Med läroplanen som grund. Stockholm: Natur och Kultur.

Bilder: Shutterstock.com.

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Beställ ett abonnemang till din förskola >

Prova Förskoleforum kostnadsfritt >