Förskollärarens ledarskap del 3 – arbetslagets resurser

Publicerat

För att alla resurser i ett arbetslag ska tas till vara i utbildningen, behöver kunskap, kompetens och motivation inventeras och utvecklas. Förskolläraren leder gruppen i detta arbete, ja hen utövar ett ”första linjens pedagogiska ledarskap”. I den här artikeln visar Bim Riddersporre hur detta kan göras och delar med sig av en mall för kompetensinventering.

Är en bra rektor och ett systematiskt kvalitetsarbete är de enda nycklar som behövs för att låsa upp förskolans skattkista? Jag kan ibland få intrycket av att politiker, strateger och andra tror det. Rektor har en nyckelfunktion, helt klart. Ett bra SKA (systematiskt kvalitetsarbete) är givetvis en kvalitetsindikator. 

Men … jag vill rikta ljuset åt ett annat håll. Den här gången är det ni; förskollärare och arbetslag, som är den spännande resursen och ”guldet i skattkistan”. Men hur kommer ni åt detta guld? 

Kunskap som basresurs

För att fungera i ett yrke krävs ändamålsenlig kunskap och förskolan utgör inget undantag. Beroende på vilka uppgifter ni har, ser den relevanta kunskapen olika ut. Den kan erövras på en rad sätt och vid skiftande tidpunkter. Grunden är att vi alla hela tiden lär och utvecklas i arbetslivet.

Så långt håller ni kanske med mig? För att veta vad ni behöver kunna måste uppdraget vara tydligt och begripligt, helst även realistiskt. Det ingår i förskollärarens ledarskap att arbeta med dessa frågor så att hela arbetslaget involveras. Alla och allas resurser behöver användas för att utbildningen i förskolan ska hålla en god kvalitet.

Kunskaper är basen – sådant man lär sig under utbildning, fortbildning eller egen läsning. En hel del av er som är anställda som barnskötare saknar den formella utbildning som finns för detta yrke. Kanske har ni skaffat kunskaper på annat sätt, eller så finns det kunskapsluckor att fylla. Men även då kunskapen finns ska den sättas i arbete …

Kompetens och tillämpning

Begreppet kompetens är intressant. Med det menar i alla fall jag, kunskap som kan tillämpas och omformas till praktik och professionellt handlande. 

Här kommer erfarenhet och bearbetning in som bärande element. Det räcker inte att läsa in sig på ett område – det gäller även att pröva ut olika sätt att tillämpa sina kunskaper i det pedagogiska arbetet. Och utifrån de erfarenheter som görs sedan pröva igen, på ett ännu mer kvalificerat sätt. Så där som det fungerar i en lärande organisation, där varje erfarenhet tas till vara för att planera nästa steg. Då utvecklas den professionella kompetensen kontinuerligt.

Det är alltså viktigt att veta vad ni kan – och vad som ännu återstår att lära eller erövra. För att få en uppfattning om er kompetens behöver förskolläraren, som ansvarig, se er i arbete. Detta ska inte ses som någon form av kontroll eller misstroende. Snarare är det ett nödvändigt inslag i ert gemensamma arbete med att skapa en bra verksamhet. Om inte förskolläraren tar reda på vad ni var och en kan, blir det heller inte möjligt att veta varifrån ni ska utvecklas vidare.

I ett arbetslag med hög personalomsättning är det stor utmaning att vara ”kompetens-uppdaterad”. Kanske ska du som förskollärare använda det formulär som jag tagit fram, som du går igenom med varje ny kollega, för att samla grundläggande information om kunskap, erfarenhet och kompetens.

Framför allt är det viktigt att inte vara hemliga för varandra. Kunskapsluckor eller kompetensbrist är inget att skämmas för, däremot är det mindre ansvarsfullt mot barnen och verksamheten att mörka dessa. Bättre då att visa din motivation att försöka ändra på det som är problematiskt. Finns det egentligen något finare än utveckling genom ansträngning? Det kallas ibland för ett dynamiskt mindset.

formular_300.jpgFormulär för kompetensinventering

Formuläret Kompetens-guiden kan användas som ett stöd när du vill hålla dig uppdaterad om arbetslagets samlade kompetens.

Gå igenom formuläret med varje ny kollega, för att samla grundläggande information om kunskap, erfarenhet och kompetens som kan komma till nytta i ert gemensamma arbete.

Ladda ned mallen här!

Tänk på att spara ner dokumentet till egen dator innan ni börjar fylla i det.

Språklig kompetens

En alldeles särskild aspekt av kunskap och kompetens är den språkliga. Vi lever i ett mångspråkigt samhälle vilket avspeglas i förskolans barngrupper. Det avspeglas också bland er som arbetar i förskolan. Läroplanen säger att alla barn ska erbjudas möjlighet till en god språkutveckling på alla sina språk (vissa barn växer upp med både två och flera språk i sin vardag). Ett speciellt fokus läggs dessutom på att ge alla barn en god språkutveckling på svenska.

Ett svårt uppdrag på många sätt. Därför är det så värdefullt när de språk barnen talar även behärskas av någon av er pedagoger. Det gäller att ta vara på all språklig kompetens och erfarenhet om finns representerad i arbetslaget. Även denna behöver inventeras av förskolläraren för att användas pedagogiskt.

En mer bekymmersam omständighet är att ganska många av er som arbetar i förskolan ännu inte hunnit erövra det svenska språket i en sådan omfattning att ni kan hjälpa barn att utveckla sin svenska. Detta gör att läroplanens krav ibland inte uppfylls eftersom nödvändig kompetens saknas i arbetslaget.

Att kunna tala ett språk är inte självklart, att lära sig det kan ta åratal. Vissa personer behöver längre tid på sig än andra, dessutom. Det är rimligt att en arbetsgivare som anställer dig som saknar tillräcklig svenska för att klara ditt arbete, också bör hjälpa till med din egen fortsatta språkutveckling. Som förskollärare med ansvar för det vardagliga, pedagogiska ledarskapet är du kanske den som får representera arbetsgivaren i detta. Det är ju i vardagen, i sitt sammanhang som språk växer och frodas. 

I dag finns det stadsdelar som kännetecknas av mångfald bland innevånarna, där ett stort antal pedagoger med tillsvidareanställning (ja, även vissa förskollärare) deltar i en ganska grundläggande utbildning i svenska. 

Det är fantastiskt bra att detta erbjuds, men bakgrunden är problematisk. Under tiden som pedagogernas egna språkkunskaper stärks, går barn i förskolan miste om det stöd i sin utveckling av svenska språket de enligt läroplanen har rätt till från den dag de kommer dit. 

Pedagogisk utbildning och kompetens kan finnas hos medarbetare även om svenskan behöver utvecklas, men en hel del barnskötare som saknar svenskan saknar också erfarenhet och utbildning för att arbeta med barn. Då är det svårt att klara av sitt viktiga uppdrag inom rimlig tid, vilket drabbar barnen. Det innebär också en stor utmaning för den ansvariga förskollärare som ska utöva ett ”första linjens pedagogiska ledarskap”, det vill säga leda arbetslaget i vardagen.

Motivation som motorn för utveckling

Det går inte att tvinga någon att lära eller utvecklas. Det gäller barn, elever och oss vuxna också. Vi kan skrämmas till lydnad, disciplineras till att bete oss på ett visst sätt men inte att ta till oss ny kunskap och låta den utveckla oss ”inifrån”. Det är därför motivationen hos var och en av oss har en sådan särställning när vi ska förstå pedagogiska processer.

Motivation kan uppstå på olika sätt och av många skäl. Det som motiverar mig kan vara ointressant för dig och tvärtom. Därför är det inte ens tillräckligt att du som förskollärare vet tillräckligt mycket om dina kollegers kunskap och kompetens. Du behöver även ta reda på vad som driver var och en att vilja bli ännu bättre.

Det finns inget som säger att det är bäst om alla fungerar likadant. Kanske är det minst lika bra om någon av er motiveras av allt som har ett skapande, kreativt inslag medan andra älskar fakta och experiment. Spännande för barnen att möta många olika drivkrafter hos er vuxna. Tänk på att även barnen är olika i sina drivkrafter att lära. Spännande möten och kombinationer utlovas!

Känslan av sammanhang som skapar gemenskap

När tillvaron känns begriplig, hanterbar och meningsfull fungerar och mår vi som bäst. Det är sannolikt svårt att hitta en sådan känsla om du saknar kunskap, kompetens, erfarenhet eller språk som räcker för att klara av ditt viktiga uppdrag. 

För att utveckla din känsla av sammanhang i arbetet behöver du vara redo att anstränga dig för att lära mer men även kräva att få det stöd som behövs för att det ska vara möjligt. Kom ihåg att ni alla är beroende av varandra hela tiden – då känns det självklart att på ett kollegialt sätt hjälpa varandra att utvecklas. Det som är bra för dig är bra för arbetslaget. Det som är bra för arbetslaget kommer barnen till del i form av en bra utbildning i förskolan.

Diskussionsfrågor
  • Hur väl förtrogen är du med ditt eget uppdrag i förskolan?
  • Pratar ni med varandra i arbetslaget om ert/era uppdrag?
  • Hur vet du om din kompetens är tillräcklig för att du ska kunna göra ett gott arbete?
  • Hur kan du som förskollärare arbeta med arbetslaget för att synliggöra kompetens och kunskapsluckor?

Lästips

Dweck, Carol (2017). Mindset – du blir vad du tänker. Natur & Kultur.

Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus red. (2016). Upplyftande ledarskap i skola och förskola. Natur & Kultur.

Illustration: Shutterstock.com.