Tove Gerholm

Tove
Gerholm

Lektor vid institutionen för lingvistik, ställföreträdande prefekt
Verksam vid
Stockholms universitet

Publicerat 2016-11-09

”Förskolan och forskarvärlden behöver närma sig varandra”

Tove Gerholm försöker i sin forskning förstå språkutvecklingsprocessen på djupet. Hon är också med i en forskargrupp som utvärderar olika pedagogiska metoder i förskolan – den första evidensbaserade studien som görs i stor skala inom den svenska förskolan.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Jag är uppvuxen i en akademikerfamilj med en pappa som forskade, så jag har alltid haft kontakt med den här världen. Den stora fördelen – förutom att man får jobba med ett intresse – är att det är relativt fritt. Man kan sätta sina egna tider och deadlines i många fall, vilket har varit en stor fördel inte minst under småbarnsåren. Den möjliga nackdelen med detta är att man aldrig riktigt känner sig helt ledig. Det finns alltid jobb att göra och det är ingen annan som tar över det om man struntar i det själv, detta gäller forskningen. Den administrativa delen och undervisningen finns det mer backup för. Den andra stora behållningen är att få träffa studenter!

Berätta om din forskning!

– Jag är intresserad av språk och kommunikation. Hur kommer det sig att vi pratar (som art), hur lär vi oss det, varför verkar vi kunna uttrycka så mycket ickeverbalt, och hur bygger vi upp den kunskapen om vad ”folk menar” lite oavsett vad de säger?

De två projekt jag driver nu (ett av dem tillsammans med Barn- och Ungdomsvetenskapliga institutionen och Hillevi Lenz Taguchi) är på lite olika sätt inriktade på barns språkliga situation. I det ena projektet (MINT – Modeling Infant Language development from Parent-Child Interaction, finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond) följer vi 73 barn från det att de var 3 månader tills de fyller 3 år. De kommer hit var tredje månad och vi spelar in dem tillsammans med en förälder här i vårt interaktionslabb (på Stockholms universitet) när de leker. I det projektet är frågeställningen hur syn, hörsel och känsel samverkar för språkutvecklingen.

I det andra projektet – Hjärnvägar i förskolan (finansierat av Vetenskapsrådet), ska vi utvärdera olika pedagogiska metoder i förskolan och se vilken effekt metoderna har på bl.a. språkförståelse/produktion, uppmärksamhet, socioemotionell förmåga och matematisk förmåga. Det projektet har precis påbörjats och vi gör under våren en pilotstudie för att testa upplägg etc.

I båda projekten förekommer det samarbeten med andra forskargrupper, både i Europa och USA.

Mina första studier på barns språkutveckling gjorde jag emellertid under doktorandtiden då jag följde 5 familjer med inalles 11 barn under 2 ½ års tid. Jag spelade in dessa i hemmen och studerade hur de utvecklade ett språk för känslor – eller vilka känslouttryck de använde (oavsett uttrycksform). Det var den studie jag sedan disputerade på 2007.

Vad säger dina resultat?

– För MINT-studien har vi just börjat göra statistiska analyser av data och har inga klara resultat att redovisa. Däremot har det redan skrivits några uppsatser på mindre delar av materialet och de kan man hitta via Diva-portalen (författarnamn David Pagmar, Stina Andersson, Alice Gustavsson, Linnea Rask). I MINT är det i första hand grundforskning vi bedriver, vi försöker förstå språkutvecklingsprocessen på djupet. En del i det arbetet innebär modellering; att försöka simulera utvecklingen via t.ex. en dator/robot. Det är ett sätt man använder för att testa om de hypoteser man kommer fram till skulle kunna fungera ”på riktigt”. Men en bieffekt av detta är att andra verksamheter (som robotik, datavetenskap som jobbar med stora mängder komplexa data etc.) kan ha nytta av vårt arbete. Ute i förskolor och skolor kan man på sikt också få hjälp av studier som denna eftersom det krävs en större förståelse för hur typisk språkutveckling går till för att vi ska kunna sätta in hjälp och intervenera tidigt med barn som har någon form av språkliga eller kommunikativa problem.

I det andra projektet, Hjärnvägar, är det tydligare direkta kopplingar till verksamheten. Resultaten kommer att kunna relateras till den förskolepedagogik som bedrivs i många förskolor i Stockholmsområdet och vi kommer att få en klarare bild av poängerna med t.ex. appar som riktar in sig på uppmärksamhetsträning och/eller matematisk förmåga i jämförelse med en pedagogik som mer fokuserar på socioemotionellt lärande. Vi har ännu varken data eller resultat att leverera men det finns anledning att tro att det blir en studie som många inom förskolevärlden kommer att få ta del av resultatmässigt i någon form under de närmaste åren. Det är också, så vitt jag vet, den första evidensbaserade studien som görs i denna skala inom den svenska förskolan.

Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna runt om i Sverige av just dina forskningsresultat?

– Allmänt tänker jag att man inom förskolan och forskarvärlden måste arbeta upp ett förtroende och utbyta mer erfarenheter med varandra. Det är av stor vikt att vi lär oss mer om de pedagogiska metoder som används och utvärderar hur de fungerar, om alla barn passar för alla pedagogiska riktningar och (om inte) hur man skapar en förskola som kan ta hand om både gruppens och individens behov. Det är en verklig utmaning generellt och för att vi som jobbar med forskardelen ska kunna vara behjälpliga i processen behöver vi så mycket information och hjälp vi kan få från förskolepedagoger på fältet.

Har du några övriga tips och idéer som du skulle vilja dela med dig av till förskolor?

– Fortsätt med ert superviktiga arbete att se barnen och kommunicera med dem, på alla sätt ni kommer på!

Vad gör du när du inte forskar? Berätta gärna lite om dig själv och dina intressen.

– Jag har tre barn som jag försöker spendera tid med och så idrottar jag en hel del. Förra året gjorde jag en Halvklassiker och i år försöker jag och en väninna ta oss igenom en riktig Klassiker.

Läs vidare

Man kan följa våra olika forskningsprojekt via vår hemsida www.ling.su.se

De projekt jag deltar i kan man läsa mer om på http://www.ling.su.se/mint respektive http://www.buv.su.se/hjarnvagar

Skrivet av Maria Löfstedt.