Anmälningsplikten när man misstänker att ett barn far illa är en viktig aspekt av barnsäkerheten. Men i väldigt många fall görs aldrig någon anmälan. I den här artikeln får du kunskap om vad...

Susanne Rex, logoped och forskare, berättar om barns munmotoriska utveckling och visar hur förskolan kan stödja och stimulera utvecklingen med munmotoriska övningar. Du får också veta mer om olika...

Barn med särskild begåvning, särbegåvning, kan ibland vara svåra att identifiera och bemöta i förskolan. Missförstånd och frustration kan lätt uppstå. Sten Collander, ansvarig för föreningen svenska...

Med ett nära samarbete mellan barnhälsan och förskolan blir det lättare att uppmärksamma och hjälpa barn som har behov av stöd. Specialpedagog Eva-Maria Riddar i Borås berättar om sitt arbete.

Vardagliga observationer i förskolan fungerar lika bra som formella tester för att upptäcka barn med neuropsykiatriska problem, visar Gunilla Westman Anderssons forskning.

Ett rörelsehinder begränsar ofta barnets möjligheter att inta en aktiv roll i samspelet med omgivningen, och det kan vara svårt att utveckla en väl fungerande kommunikation. Vilka kan problemen vara,...

I vissa miljöer kan alla barn vara med och leka, men i andra miljöer blir barn med rörelsehinder uteslutna. En del begränsningar i förskolans miljö går lätt att överbrygga medan andra är svårare och...

Musiken bör ta större plats i förskolan, och även sättas in i ett sammanhang mer. Det anser Ylva Holmberg som skrivit en avhandling om musiken i förskolan. Och på Malmö högskola har man nu startat en...

Barn med rörelsehinder upplever precis som alla andra barn glädje i att röra sig, och de allra flesta går i ”vanliga” förskolor tillsammans med kamrater från sitt bostadsområde. Vad innebär de...

Vad kan vi göra för att möta upp förskolebarn med svårigheter att samspela och kommunicera? Jag ställer frågan till Camilla Nordberg, specialpedagog på Ericastiftelsens gruppbehandling Trasten....

Hur kan förskolan ge barn med Dravets syndrom (DS) en stimulerande och trygg förskoletid? Tina Hildesjö Persson delar med sig av den kollektiva kunskap som finns hos Sveriges DS-familjer.

För att kunna bemöta barn med autismspektrumtillstånd i förskolan krävs en medvetenhet om dessa barns annorlunda kommunikation. Men också en medvetenhet om vårt eget kommunikativa ansvar.

– Vi måste vara väldigt aktiva och visa i handling hur man skapar delaktighet, så att även de barn som inte själva kan ta för sig på samma sätt som andra barn får en chans, säger Lena Hellström,...

Vissa barn har svårt att styra tunga och läppar, vilket lätt leder till missförstånd och svårigheter att uttrycka sig och göra sig förstådd. Här får du kunskap om vad dyspraxi är och hur man kan...

Vilka är risktecken på dyslexi hos små barn? Hur kan förskolan arbeta för att upptäcka problemen tidigt och ge rätt stöd? Barbro Bruce ger vägledning.

För sköra barn är den tillitsfulla, förutsägbara och lyhörda kontakten med en pedagog på förskolan extra viktig. En del av dessa barn måste få mycket tid för att känna sig trygga och att lära sig att...

I den här artikeln belyser Linda Palla det kanske allra svåraste i förskolans uppdrag – att sträva mot gemensamma normer och värden och samtidigt ge utrymme åt barns olikheter.

Ulla-Britt Lihagen är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon sysslar bland annat med ämnet ”Kommunikation för livet – om förebyggande arbete i förskolan”. Här berättar hon om sina...

I arbetet med barn med funktionshinder är det viktigt att inte glömma bort relationsperspektivet. Att vara lagom nära och kunna hålla sig lagom långt ifrån är en viktig balansgång för alla som...

I dag har vi stor kunskap om hur omsorgsgivarens oförutsägbarhet och bristande engagemang kan påverka barns utveckling. Anknytningsforskningen har hjälpt oss att förstå betydelsen av trygga...