Artiklar på temat http://forskoleforum.se/taxonomy/term/750/feed sv DO ger stöd i arbetet mot diskriminering http://forskoleforum.se/artiklar/do-ger-stod-i-arbetet-mot-diskriminering <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">DO ger stöd i arbetet mot diskriminering</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/do_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Eva Hansson</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2019-06-26T13:07:10+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">ons, 06/26/2019 - 15:07</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/lotte-mjoberg"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/lotte-mjoberg.jpg?itok=6Tza9Cfi" width="50" height="50" alt="Lotte Mjöberg" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Lotte</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Mjöberg</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2019-07-15T22:00:00Z" class="datetime">2019-07-16</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Vad är egentligen diskriminering? En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen, är följande: att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.</p> <p>Denna beskrivning är hämtad från DO:s webbplats <a href="http://www.do.se">www.do.se</a>. Och de sju diskrimineringsgrunder är följande:</p> <ol><li>kön</li> <li>könsidentitet eller könsuttryck</li> <li>etnisk tillhörighet</li> <li>religion eller annan trosuppfattning</li> <li>funktionsnedsättning</li> <li>sexuell läggning</li> <li>ålder</li> </ol><p>Har du själv eller någon annan missgynnats eller kränkts på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna? Då kan du anmäla till DO.</p> <p>På <a href="https://www.youtube.com/watch?v=rgRV6rVsSik&amp;feature=youtu.be">DO:s youtube-kanal</a> kan du se och lyssna till en av deras jurister som talar om trakasserier och kränkningar.</p> <p>En utredning hos DO kan leda till ett tillsynsbeslut och en del av dessa beslut publiceras på deras webbplats som vägledning (utan personuppgifter).</p> <p>Men allt går faktiskt inte att anmäla till just DO. Då handlar det om till exempel politiska åskådningar eller etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion. För det får man söka andra vägar.</p> <h2>Mer ansvar</h2> <p>Skriver man in ”förskola” som sökord på DO:s webbplats, kommer det upp mycket som det är bra att ha koll på. Diskrimineringsombudsmannens uppdrag regleras i lagen om DO. Här är exempel på viktig information från DO:</p> <p>Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått mer ansvar, dels för att förebygga diskriminering, dels om att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.</p> <p>Skolor, förskolor och andra utbildningsanordnare ska numera även löpande dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder. Detta ersätter tidigare krav på likabehandlingsplan. Arbetet ska genomföras i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda, utvärdera och följa upp. Dessutom ska man ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. <a href="http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-infoblad-aktiva-atgarder-forskolan-skolan.pdf" target="_blank">Läs mer i detta infoblad från DO</a>.</p> <h2>Nytt stödmaterial framöver</h2> <p>DO har tidigare haft en hel del hjälpande stödmaterial på sin webbplats. Några av er minnesgoda läsare på Förskoleforum kanske har använt sig av uppskattat material som Planförskolan (Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan och skolan) inklusive Husmodellen? Några av er har också hört av sig till oss på Förskoleforum och undrat vart det tagit vägen. Det är så att lagändringen den 1 januari 2017 gjorde innehållet i verktyget Planförskolan inaktuellt. Det är därför numera borttaget från DO:s webbplats.</p> <p>Regeringen har dessutom aviserat att diskrimineringslagens regler som avser skollagsreglerad verksamhet ska flyttas över till skollagen. Något beslut har dock ännu inte fattats, så DO avvaktar därför med att utveckla eller uppdatera stödmaterial. Förskoleforum bevakar detta.</p> <h2>DO i förskolans vardag</h2> <p><figure role="group" class="caption caption-img align-right"><img alt="lindvall.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/lindvall.jpg" style="width: 160px; height: 213px; float: right; margin: 5px;" /><figcaption>Marie Lindvall Wahlberg.</figcaption></figure>Marie Lindvall Wahlberg är Verksamhetschef förskola vid Utbildningskontoret i Upplands-Bro utanför Stockholm. Hon berättar här om deras arbete med aktiva åtgärder:</p> <p>– Alla pedagoger arbetar främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter. Förändringen i vårt gemensamma arbete i de kommunala förskolorna är att vi inte arbetar med likabehandlingsplan utan att vi utgår från DO:s sju diskrimineringsgrunder. Det gör oss mer insatsinriktade än tidigare, ett sätt att arbeta än mer systematiskt med ständiga förbättringar av verksamhetens förmåga att möta varje barn.</p> <p>– Arbetet med aktiva åtgärder innebär att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och jobba för allas lika rättigheter och möjligheter, kontinuerligt. Det måste vara en pågående process. Vi har hittar former och strategier för att skapa rutiner och säkra, genom implementering och rutiner för arbetet utifrån DO:s nya bestämmelser, uppmärksammar och går in med olika insatser tidigare.</p> <p>– Vi har också varit i kontakt med SPSM för möjligheten att sätta ihop planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Med SPSM:s tillgänglighetsverktyg där vi hela tiden systematiskt tittar på diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling och om vi har en tillgänglig miljö för alla barn och pedagoger. Pedagogerna använder sig av detta tillgänglighetsverktyg och skapar en handlingsplan, vilket säkerhetsställer att de ser alla barns behov och inkluderar alla, säger Marie Lindvall Wahlberg.</p> <hr /><p><em>Inledande foto: Shutterstock.com.</em></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Wed, 26 Jun 2019 13:07:10 +0000 Eva Hansson 326382 at http://forskoleforum.se Hon sprider samisk kunskap http://forskoleforum.se/artiklar/hon-sprider-samisk-kunskap <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Hon sprider samisk kunskap</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/samisk_kunskap_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Titti Meden</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2019-06-20T11:23:22+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">tors, 06/20/2019 - 13:23</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/index.php/personer/thory-andersson"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/default_images/dummy_search_person.jpg?itok=WE172VHS" width="50" height="50" alt="" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/index.php/personer/thory-andersson" hreflang="sv">Thory</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/index.php/personer/thory-andersson" hreflang="sv">Andersson</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2019-06-24T22:00:00Z" class="datetime">2019-06-25</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><fieldset><legend></legend>Artikeln har tidigare publicerats i <em>Vårt Krokom</em> nr 4/2018.</fieldset><p>Genom att barnen redan i förskoleåldern får höra om samiskt samhälle, samisk historia och kultur kan kommande undervisning och kunskap om urfolk och nationella minoriteter underlättas.</p> <p>Krokoms kommun är samiskt förvaltningsområde och i de kommunala målen och läroplanen ingår det att arbeta för att stärka det samiska språket och synliggöra kulturen. Annika Berkö, chef för enheten språk och integration, medger att det inte är helt enkelt att lyckas med uppdraget i skolorna.</p> <p>– Det är svårt för våra ordinarie lärare att bygga in detta i undervisningen eftersom de är osäkra på vad man ska lära ut. De behöver hjälp med kunskapen, säger Annika Berkö.</p> <p>Krokoms kommun har sneglat på Norge, som sedan 2004 har en högskoleutbildning för samiska vägvisare. De samiska vägvisarna informerar och utbildar främst mot gymnasieskolor runt hela Norge och fungerar som ett komplement till skolornas undervisning om samer.</p> <p>– Vi har vidareutvecklat den norska modellen och satsar nu på en liknande verksamhet, i första hand riktad mot pedagoger och barnen i förskolan. På så sätt hoppas vi att pedagogerna får kunskap och inspiration att själva ta tag i undervisningen, berättar Annika.</p> <p>Den som nu har axlat uppdraget som samisk informatör är Inger Biret Kvernmo Gaup. Inger Biret kommer från Guovdageaidnu (Kautokeino) och Rivttak (Kvernmo) på norsk sida av Sápmi och är utbildad samisk vägvisare. Hon är en av fem samiska pedagoger som jobbar i skolan och undervisar i nordsamiska runt om i kommunen med Änge som bas.</p> <p>– Målsättningen med verksamheten är att sprida kunskap till både pedagoger och alla barn, inte bara de samiska. Ett positivt intresse öppnar upp och fler vågar ställa frågor. En ökad kunskap minskar dessutom risken för mobbning vilket kan vara ett problem för den samiska befolkningen, förklarar Inger Biret.</p> <p>Inger Biret är stolt över sitt samiska ursprung och använder dagligen sin gákti, kolt, för att visa sin tillhörighet. Det har hon med sig sedan barnsben.</p> <p>– Ja, min förebild och största idol är min pappa. Han är själv lärare i samiska, går klädd i gákti och talar enbart samiska. Så jag går lite all-in jag också. Vi är ju faktiskt en urbefolkning, berättar Inger Biret stolt.</p> <p>När Inger Biret undervisar, vilket hon gör både inomhus och utomhus, använder hon bland annat bilder och jojk för att lära barnen samiska ord och historia.</p> <p>– Vi gör ofta något praktiskt tillsammans som till exempel äter, ritar eller gör pappersdockor samtidigt som vi reflekterar över orden. Vi tränar också lite historieberättande jojk. På så sätt blir undervisningen naturlig och väcker nyfikenhet att lära mer, avslutar Inger Biret Kvernmo Gaup.</p> <hr /><p><em>Artikelfoto: Anneli Åsén</em></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/778" hreflang="sv">Idébank: Traditioner</a></span> </div> Thu, 20 Jun 2019 11:23:22 +0000 Titti Meden 324922 at http://forskoleforum.se Tema nationella minoriteter http://forskoleforum.se/artiklar/tema-nationella-minoriteter <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Tema nationella minoriteter</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/flaggorna.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Eva Hansson</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2019-04-05T13:28:57+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">fre, 04/05/2019 - 15:28</span> <ul id="article-files-container" class="dropdown-menu" style="display:none"> <li><a href="http://forskoleforum.se/sites/forskoleforum.se/files/article/file/minoritetsflaggor.pdf" type="application/pdf; length=905340">minoritetsflaggor.pdf</a></li> </ul> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/tuula-torro"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/Tuula-Torro_800.jpg?itok=XXSLy3f2" width="50" height="50" alt="Tuula Torro" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/tuula-torro" hreflang="sv">Tuula</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/tuula-torro" hreflang="sv">Torro</a></div> </div> </div> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/camilla-lindgren"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/Camilla-Lindgren_800.jpg?itok=lpJWHtOD" width="50" height="50" alt="Camilla Lindgren" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/camilla-lindgren" hreflang="sv">Camilla</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/camilla-lindgren" hreflang="sv">Lindgren</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2019-04-07T22:00:00Z" class="datetime">2019-04-08</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Sveriges riksdag beslutade år 2000 att ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för minoriteter och därigenom erkändes fem nationella minoriteter i Sverige. Staten ville genom detta ge minoriteterna en chans att bevara, främja och utveckla sin språk och sin kultur.</p> <p>De fem nationella minoriteterna är judar, samer, sverigefinnar, tornedalingar och romer. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.</p> <p>Mellan 550 000 och 750 000 personer tillhör de nationella minoriteterna i Sverige.</p> <p>De fem nationella minoriteterna skiljer sig från andra minoriteter i Sverige genom att de har en uttalad samhörighet, egen identitet, historiskt eller långvarigt band till Sverige och en vilja och strävan att behålla sin identitet.</p> <p>År 2009 förstärktes arbetet med att skydda de fem minoriteternas språk och kultur genom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Genom lagen är det bland annat förskolans uppdrag att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.</p> <blockquote> <p>Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk ock kulturer. (Lpfö 18)</p> </blockquote> <p>I FN:s barnkonvention som är svensk lag från och med 2020 står det i artikel 30 att ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.</p> <h2>Förskolans uppdrag</h2> <p>Förskolan har i uppdrag att synliggöra och förmedla kunskap till alla barn om de fem nationella minoriteternas språk och kultur. Det innebär att alla barn på förskolan ska veta att det finns fem nationella minoriteter i Sverige och att de har egna språk och kulturer.</p> <p>Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin kulturella identitet. Enligt målen i läroplanen har barn som talar ett minoritetsspråk rätt att få förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket.</p> <h2>Pedagogernas förhållningssätt</h2> <p>För att kunna genomföra uppdraget behöver pedagogerna kunskap om minoriteternas språk och kultur så att de genom utbildningen kan lägga grunden för barns förståelse för de nationella minoriteternas språk och kultur. Det är viktigt att pedagogerna har en medvetenhet kring sitt arbete så att man inte riskerar att fördomar reproduceras.</p> <p>Det finns mycket kunskap att hämta på bland annat <a href="http://minoritet.se" target="_blank">minoritet.se</a> och <a href="http://sprakochfolkminnen.se" target="_blank">sprakochfolkminnen.se</a>. UR har också många program om de nationella minoriteterna.</p> <p>För uppdraget med de nationella minoritetsspråken och kulturerna är det avgörande att pedagogerna visar intresse för språket och kulturen. Intresset kan visas genom bland annat att minoriteternas högtidsdagar (de som har det) uppmärksammas.</p> <p>Samernas nationaldag infaller den 6 februari, Sverigefinnarnas dag är den 24 februari, romernas internationella dag är den 8 april och tornedalingarnas dag är den 15 juli.</p> <p>Till exempel kan samernas nationaldag uppmärksammas genom att pedagogerna berättar att det i dag är samernas dag och att samerna var bland de första människorna i Sverige. Pedagogerna kan visa barnen den samiska flaggan och berätta vad den symboliserar.</p> <p>Ett annat sätt kan vara att visa på hur språken som funnits länge i Sverige har givit låneord till svenskan. Se exempel längre fram i artikeln.</p> <h2>Uppmuntra och visa intresse</h2> <p>Om det finns barn i barngruppen som tillhör någon av minoriteterna, ska pedagogerna medvetet uppmuntra dem att använda sina språk, och uppmärksamma när det görs för att förebygga marginalisering.</p> <p>Ett sätt att visa intresse för barnets språk är att lära sig ord på barnets minoritetsspråk. På förskolan ska pedagogerna inkludera detta förhållningssätt i sitt dagliga arbeten. Det kan ske i samtal med barnen där pedagogen har ansvar för att många infallsvinklar får komma fram. Tillsammans med barnen kan pedagogen till exempel prata om hur många språk barnen kan räkna på, hur olika ord låter och sägs på språken, sjunga sånger på alla språken och medvetet lyfta hur många språk som är representerade i gruppen och på förskolan.</p> <p>I arbetet med minoritetsspråken är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Föräldrarna kan ge pedagogerna kunskap om barnets språkliga bakgrund och information om vad barnet är intresserat av. Det är föräldrarna som avgör om minoritetsspråket ska användas i förskolan.</p> <p>I vår förskola uppmuntrar vi pedagoger som kan barnens modersmål att kommunicera på språket. Det råder nolltolerans mot att förbjuda användning av något språk, eftersom det leder till exkludering.</p> <h2>Förmedla kunskap och förståelse</h2> <p>Även om det inte går barn som tillhör någon av minoriteterna på förskolan just nu, ska man ändå arbeta med att förmedla kunskap och förståelse för de fem minoriteternas språk och kultur.</p> <p>På vår förskola har vi tagit fram konkreta förslag för hur pedagogerna kan arbeta med detta. Vi har börjat med att lyfta låneorden för att förmedla att minoritetsspråken har funnits i Sverige länge. Vi har även bekantat oss med flaggor då det ofta är något barn har erfarenhet av.</p> <p>Alla pedagoger på förskolan ska arbeta med materialet för att vi i slutet av terminen ska göra en analys av resultatet av vårt arbete.</p> <p>Vi har märkt att det är bra att göra undervisningssituationen flera gånger så att barnen får möjlighet att lyfta sina tankar och funderingar samt göra det till sitt, det vill säga koppla det till sina egna kunskaper och erfarenheter. Mellan gångerna får barnen möjlighet att reflektera själva och tillsammans. Ta vara på barnens tankar och idéer och utveckla utbildningen.</p> <hr /><blockquote> <h2>Aktivitet: Flaggor</h2> <p>Tornedalingar, samer, sverigefinska och romer har egna flaggor. Den judiska minoriteten i Sverige har ingen minoritetsflagga.</p> <p><a href="/sites/forskoleforum.se/files/article/file/minoritetsflaggor.pdf">Ladda ned och skriv ut de fyra flaggorna</a>. Visa dem för barnen och berätta varför de ser ut som de gör. Berätta att minoriteterna har egna dagar och uppmärksamma dem när de infaller. Årtalet inom parentes är året då flaggan skapades.</p> <p><img alt="romsk.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/romsk.jpg" style="width: 150px; height: 102px; float: left; margin: 5px;" class="align-left" /><strong>Romska flaggan</strong> (1971). Det röda hjulet symboliserar vandringen från Indien samt romernas framåtskridande. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.</p> </blockquote> <blockquote> <p><img alt="sverigefinsk.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/sverigefinsk.jpg" style="width: 150px; height: 102px; float: left; margin: 5px;" class="align-left" /><strong>Sverigefinska flaggan</strong> (2014). Innehåller både den finska och den svenska flaggans färger.</p> <p> </p> </blockquote> <blockquote> <p><img alt="samisk.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/samisk.jpg" style="width: 150px; height: 102px; margin: 5px; float: left;" class="align-left" /><strong>Samiska flaggan</strong> (1986). Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlek. Gult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. Flaggan används i hela Sapmi och av alla samer.</p> <p><img alt="tornedalsk.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/tornedalsk.jpg" style="width: 150px; height: 102px; float: left; margin: 5px;" class="align-left" /><strong>Tornedalska flaggan</strong> (2013): Flaggan heter Meänflaku. Färgerna i trikoloren representerar också ”den klargula solen”, ”den vintervita nejden” eller ”en snövit älv” och ”den sommarblå himlen”.</p> <p>Fråga barnen hur de tycker att er förskolas flagga skulle se ut. Låt dem rita en flagga om de vill, eller låt dem färglägga minoritetsflaggorna som finns med i pdf:en.</p> </blockquote> <hr /><blockquote> <h2>Aktivitet: Låneord</h2> <p>Berätta för barnen att det i Sverige alltid har talats många språk. Samerna var bland de första i Sverige och sedan kom det fler människor hit med fler språk. De språk som har funnits längst pratas fortfarande.</p> <p>Det är speciellt fem språk som funnits länge och de är <em>romani chib</em>, <em>meänkieli</em>, <em>finska</em>, <em>jiddisch</em> och <em>samiska</em>.</p> <p>Ord från dessa språk har blivit svenska. Berätta för barnen att nya ord hela tiden kommer till det svenska språket. Det kan vara för att ett ord känns roligt att använda eller för att det saknas motsvarande ord på svenska. Berätta för barnen vilka ord som är låneord från vilket språk och ha ett samtal med dem om detta.</p> <p><strong>Romani chib</strong></p> <ul><li>Tjej</li> <li>Jycke</li> <li>Lattjo</li> </ul><p><strong>Finska</strong></p> <ul><li>Pojke</li> <li>Känga</li> <li>Pulka</li> </ul><p>Fråga barnen: <em>Kan du andra ord för tjej, jycke och lattjo? Kan du andra ord för pojke, känga och pulka?</em></p> <p><strong>Samiska</strong> (innefattar flera språk)</p> <ul><li>Kåsa</li> <li>Kåta</li> <li>Vaja (renhona)</li> </ul><p><strong>Jiddisch</strong></p> <ul><li>Bagel (brödsort)</li> </ul><p><strong>Meänkieli</strong></p> <p>Meänkieli har finska som grund, uppblandat med svenska ord samt egna meänkieliord.</p> <h3>Lyssna på språken</h3> <p><a href="https://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/rodluvan-pa-olika-sprak.html" target="_blank">Här kan ni lyssna på några av de nationella minoritetsspråken</a>, ca 30 sekunder per språk.</p> <p> </p> </blockquote> <fieldset><legend>Diskutera i arbetslaget</legend> <ul><li>Berätta för varandra vad ni vet om de fem nationella minoriteterna.</li> <li>Hur kan ni organisera er utbildning så att ni skyddar och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur?</li> <li>Hur vill ni uppmärksamma de nationella minoriteternas dagar?</li> </ul></fieldset><h2>Källor</h2> <p>https://www.sprakochfolkminnen.se</p> <p>http://www.minoritet.se/om_minoritet</p> <p>https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/resurser-for-undervisning-i-modersmal</p> <p><em>Lpfö 18 Läroplan för förskolan</em> (2018). Stockholm: Skolverket.</p> <ul></ul></p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Fri, 05 Apr 2019 13:28:57 +0000 Eva Hansson 300242 at http://forskoleforum.se Språkpolicy viktig för att bygga starka språkkunskaper http://forskoleforum.se/artiklar/sprakpolicy-viktig-att-bygga-starka-sprakkunskaper <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Språkpolicy viktig för att bygga starka språkkunskaper</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/sprakpolicy_viktig_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Ninlil Athoraya</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2018-11-14T09:06:47+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">ons, 11/14/2018 - 10:06</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/index.php/personer/maria-lofstedt"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/person/image/maria_lofstedt_02_600.jpg?itok=VizVZfv_" width="50" height="50" alt="Maria Löfstedt" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/index.php/personer/maria-lofstedt" hreflang="sv">Maria</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/index.php/personer/maria-lofstedt" hreflang="sv">Löfstedt</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2018-11-14T23:09:24Z" class="datetime">2018-11-15</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Tünde Puskás är universitetslektor på Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. Tillsammans med en grupp forskare från flera universitet har hon studerat hur förskolor lever upp till skollagens krav att ge alla barn möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. I studien framhöll förskolans personal i så kallade mångkulturella förskolor att de inte kan leva upp till sina egna och samhällets förväntningar att erbjuda en språkmiljö där alla barn ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.</p> <h2>Regler kring språkanvändningen behövs</h2> <p><figure role="group" class="caption caption-img align-right"><img alt="" src="/sites/forskoleforum.se/files/Tunde_Puskas.jpg" style="margin-left: 5px; margin-right: 5px; float: right; width: 170px; height: 170px;" /><figcaption>Tünde Puskás</figcaption></figure>– Det är viktigt att påpeka att lösningen inte är att förbjuda barn att prata sitt modersmål i förskolan. Nyckeln är snarare en språkpolicy som skapar tydlighet i hur förskolan i möjligaste mån kan fullfölja sitt uppdrag att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket. Det behövs tydliga regler kring språkanvändning, kunskaper om andraspråksinlärning och språkstödjande insatser på svenska.</p> <h2>Fältstudier i mångkulturella förskolor</h2> <p>Studien är en del av ett projekt som handlar om språkpolicy i förskolan och i familjer. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och handlar om hur både explicita (synliga, tydliga) och implicita (underförstådda) regler påverkar användningen av ett eller flera språk i förskolor. Två delstudier i detta projekt bygger på data från fältarbete i mångkulturella förskolor där majoriteten av barnen inte talar svenska som sitt modersmål.</p> <p>– Inom ett tidigare projekt jag var involverad i såg jag att när förskollärare försöker förverkliga läroplanens intention att ge barn med annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål stöter de på olika dilemman. Av den anledningen har jag valt att göra fältstudier i en förskola där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska även denna gång.</p> <h2>Barn väljer att leka med kompisar med samma modersmål</h2> <p>I förskolegruppen där Tünde Puskás samlade in data för språkpolicyprojektet var alla barn i gruppen födda samma år och de var 5 år vid tiden för studien. Tre av de totalt fjorton barnen pratade arabiska med sina föräldrar och sex barn romani. De övriga fem barnen kom därtill från hem där ett annat språk än svenska används i vardagen, men dessa språk fick ingen uppmärksamhet i förskolan. Enligt förskolans oskrivna regler fick barn välja kommunikationsspråk under alla aktiviteter förutom vid samlingarna.</p> <p>– Valfriheten resulterade i att några barn valde att prata sitt modersmål med varandra mest hela tiden. Personalen ville inte ifrågasätta principen om fritt val när det gällde kommunikationsspråk. De ville inte heller begränsa rätten att fritt välja språk under den fria leken och det resulterade i att vissa barn valde kompisar att leka med utifrån vem de hade lättast att kommunicera med.</p> <h2>Ifrågasättande av enspråkighetsnorm skapar nya utmaningar</h2> <p>I flera tidigare studier om förskolebarns flerspråkiga utveckling har det visats att barn anpassar sig till en rådande enspråkighetsnorm i förskolan. I den här studien har förskolepersonalen lyckats med att utmana normen genom att skapa en miljö där naturlig kommunikation på svenska och barnets modersmål är en självklarhet. Med den flerspråkighetsnorm som råder i förskolan där fältarbetet gjordes ställs förskolepersonal inför nya utmaningar.</p> <p>– De har själva diskuterat frågan hur de ska bygga en språkmiljö som var tillräcklig stark för att barnen skulle kunna förvärva de språkkunskaper som krävs i skolan, det vill säga kunskaper i svenska språket.</p> <h2>”Låt-gå”-policy inte bra lösning</h2> <p>För att barn ska kunna lära sig ett språk behöver de både höra och tala det.</p> <p>– Barn måste alltså få möjlighet att lyssna på och prata både sitt/sina modersmål och svenska i meningsfulla sammanhang och i stimulerande språkmiljöer. Studien visar att barn både påverkar och påverkas av den språkliga miljön och den rådande språkpolicyn inom den. Att ha en ”låt-gå” språkpolicy är ingen bra lösning i förskolor där de flesta av barnen har ett annat modersmål än svenska och för vilka förskolan är den viktigaste miljön för att lära sig majoritetsspråket.</p> <h2>Känslig fråga som handlar om social rättvisa</h2> <p>Tünde Puskás menar att språkfrågan alltid är känslig och politisk.</p> <p>– För mig personligen handlar utmaningen om att ge barn tillräckligt med möjligheter att lära sig majoritetsspråket i förskolan, om social rättvisa. Skolans språk är svenska och de barn som har starka språkkunskaper, oavsett språkbakgrund, har en gynnsam position.</p> <h2>Påverkar din egen bakgrund som flerspråkig din syn på detta?</h2> <p>– Min bakgrund ger mig en förförståelse för hur viktigt språk är för integration. Jag växte upp i en språklig minoritet som ungerskspråkig i Slovakien. Att tala mitt modersmål med mina barn är lika självklart för mig som att utveckla det svenska språket. Flerspråkighet är en resurs men utan stark kompetens i majoritetsspråket är det svårt för barn att nå kunskapsmålen i skolan och för vuxna att göra sig gällande på arbetsmarknaden, säger hon.</p> <fieldset><legend>Fakta: Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer</legend> <p>Detta projekt syftar dels till att studera hur språkpolicy på en samhällelig nivå är satt i bruk i förskolans praktik, dels till hur dessa samspelar med familjers språkliga policy.</p> <p><a href="https://liu.se/forskning/sprakpolicy-i-flersprakiga-forskolor-och-familjer" target="_blank">https://liu.se/forskning/sprakpolicy-i-flersprakiga-forskolor-och-familjer</a></p> </fieldset><h2>Läs mer</h2> <p>Puskás, Tünde 2018. Språkpolicy på samhällsnivå och i praktiken. I: Polly Björk-Willén red. <em>Svenska som andraspråk i förskolan</em>. Natur och kultur.</p> <p> </p> <p><em>Inledande grafik: Shutterstock.com</em></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/757" hreflang="sv">Relationer och kommunikation</a></span> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Wed, 14 Nov 2018 09:06:47 +0000 Ninlil Athoraya 228572 at http://forskoleforum.se Platser skapar genus http://forskoleforum.se/artiklar/platser-skapar-genus <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Platser skapar genus</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/platser_skapar_genus_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Ninlil Athoraya</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2018-10-03T11:42:27+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">ons, 10/03/2018 - 13:42</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/karin-herou"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/person/image/karin_herou_800.jpg?itok=kbr996Dk" width="50" height="50" alt="Karin Herou" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-herou" hreflang="sv">Karin</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-herou" hreflang="sv">Herou</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2018-10-08T22:38:54Z" class="datetime">2018-10-09</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>På Skederids förskola i Norrtälje har pedagogerna aktivt försökt undvika genusfällan som vissa typer av material och platser signalerar. Istället för att ha en hemvrå, eller en lägenhet, har de genom inspiration från en annan förskola, myntat ett eget ord.</p> <p>– Vi kallar det omvandlingsrum, då ordet hemvrå signalerar att en viss sorts lek ska ske i rummet. Vi tycker att ordet omvandlingsrum skapar och bjuder in till flera sorters olika lekar.</p> <p>Rummet är inrett med leksakskök och här står tallrikar, koppar, plastglas och kastruller uppställda. Här finns också en kassaapparat som inbjuder till affärslek och dockor och docksäng. Men rummet har fler möjligheter än så. Utklädningskläder, mantlar, läkardräkt och snickargrejor inbjuder till lekar med öppna ramar och regler. Ibland vill en brandman laga mat och nästa dag vill en katt leka affär.</p> <p>– Vi valde att inreda på detta sätt för att alla barn i barngruppen skulle finna nöje i detta rum, så som vi inrett nu är det inte tydligt vilka lekar som ”bör” lekas därinne. Ordet omvandlingsrum har gjort så att fler barn går in i rummet och leker där, än när vi kallade rummet ”hemvrån”. Då var det vissa barn som ville leka där inne.</p> <p>Och förskolebarnen har verkligen omfamnat omvandlingsrummet.</p> <p>– De leker rollekar av alla de slag, som doktor, veterinär, superhjältar, restaurang, affär, familjelekar eller Rödluvan. Bara genom att ge rummet ett annat namn tycker jag att det är tydligt att fler barn söker sig dit.</p> <h2>Flickorna blir stötdämpare</h2> <p><figure role="group" class="caption caption-img align-right"><img alt="" src="/sites/forskoleforum.se/files/platser_skapar_genus_350.jpg" style="margin-left: 7px; margin-right: 7px; float: right; width: 350px; height: 350px;" /><figcaption>Ylva Odenbring</figcaption></figure>Ylva Odenbring är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. I sina studier av genus i förskoleklassen noterade hon hur pedagoger i förskoleklass upprätthöll traditionella förväntningar utifrån kön.</p> <p>– Flickorna fick till exempel ofta fungera som så kallade stötdämpare. Pedagogerna valde att sätta flickor bredvid stökiga pojkar för att få dem att bli lugnare. Detta är ett typexempel på hur könsroller upprätthålls.</p> <p>I en annan förskoleklass observerade hon hur flickorna uppmanades att hålla reda på både sina egna och pojkarnas saker. Om de inte gjorde detta ledde det till tillsägelser.</p> <p>– Pedagogerna markerade detta genom att kalla dem ”fröken”, med en uppmanande och bestämd röst. Denna typ av återkommande mönster leder till lärdom om att det finns olika förväntningar utifrån kön. Barnen tillskrivs ett kön och förväntas därmed vilja göra vissa typer av aktiviteter. Men barn ska få testa alla aktiviteter i förskolan och inte begränsas av könet de tillhör. Både pojkar och flickor ska få leka i hemvrån och med bilar. Har barnen inte fått möjligheten att testa så vet de ju inte om de gillar det eller ej.</p> <p>Forskning visar att pedagogens kunskap kring genus spelar en stor roll i det dagliga arbetet på förskolan. En ständigt pågående debatt är ju hur fler män ska lockas till förskolan, som idag består av 98 procent kvinnor.</p> <p>– När det väl kommer en man till förskolan är det viktigt att vi inte förstärker och befäster bilden av mannen, genom att automatiskt låta honom bli vaktmästare eller ta snickaraktiviteter. Det är viktigt att männen också ritar, pärlar och leker omvårdnadslekar, liksom att de kvinnliga pedagogerna tar kommandot i snickarrummet.</p> <h2>Trenden sprids</h2> <p>Ylva Odenbring har också hört talas om trenden att byta namn på förskolans fysiska platser för att ge dem nytt liv.</p> <p>– Det är en bra start, men tyvärr räcker det inte med att byta namn. Pedagogens ansvar är ju att uppmuntra till olika aktiviteter i förskolans fysiska rum och som pedagog bör man tänka på hur man pratar kring ett specifikt rum eller en särskild plats. Det kan lätt bli så att en viss typ av barn hamnar på en viss typ av plats och då kan det finnas en poäng i att erbjuda andra aktiviteter.</p> <p>Det finns flera sätt att undvika att gå i genusfällorna som ett fysiskt rum innebär. Forskning visar att rum utan förutbestämt material ger barnen större handlingsutrymme och även utelek anses enligt forskningen ge mer oplanerade och variationsrika lekar.</p> <p>Enligt Ylva Odenbring är kontinuerligt arbete a och o när det gäller genusarbete.</p> <p>– Många har goda intentioner och jobbar projektbaserat med genusfrågor. Men jag tycker att förskolor ska jobba aktivt och kontinuerligt med genus och fortbildning, säger Ylva Odenbring.</p> <h2>Ylva Odenbring tipsar</h2> <p>Odenbring, Ylva. (2014). <em>Barns könade vardag. Om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola.</em> Stockholm: Liber.</p> <p>På <a href="http://nordgente.org/" target="_blank">nordgente.org</a> finns den senaste nordiska forskningen kring genus och förskola.</p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/769" hreflang="sv">Pedagogisk miljö</a></span> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Wed, 03 Oct 2018 11:42:27 +0000 Ninlil Athoraya 205812 at http://forskoleforum.se Normkreativa övningar http://forskoleforum.se/artiklar/normkreativa-ovningar <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Normkreativa övningar</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/normkreativa_ovningar_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Eva Hansson</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2018-06-21T08:04:42+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">tors, 06/21/2018 - 10:04</span> <ul id="article-files-container" class="dropdown-menu" style="display:none"> <li><a href="http://forskoleforum.se/sites/forskoleforum.se/files/article/file/normkreativa_ovningar_0.pdf" type="application/pdf; length=131843">normkreativa_ovningar.pdf</a></li> </ul> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/karin-salmson"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/default_images/dummy_search_person.jpg?itok=WE172VHS" width="50" height="50" alt="" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-salmson" hreflang="sv">Karin</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-salmson" hreflang="sv">Salmson</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2018-07-18T22:00:00Z" class="datetime">2018-07-19</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><h2>Från normkritik till normkreativitet</h2> <p>Normkritik handlar om att synliggöra de normer som styr oss alla, som gör vissa saker till normala och andra till avvikande. Den gör oss medvetna om våra förväntningar på oss själva och andra utifrån frågor som kön, etnicitet, ålder, tro, familj, kropp och socioekonomi.</p> <p>När vi blivit medvetna om dessa normer kan vi ta klivet in i kreativiteten och på olika sätt arbeta för att normer inte ska styra våra möjligheter i livet. Därav begreppet normkreativitet.</p> <p>Med hjälp av normkreativitet skapar pedagoger och barn en öppen lärandemiljö och bredare normer som inkluderar alla förskolans barn som likvärdiga och olika individer.</p> <h2>Ladda ned övningar</h2> <p><img align="right" alt="" height="186" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/inlineimage/normkreativitet_250.jpg" width="150" />Här kan du ladda ned fyra konkreta övningar att göra i barngruppen.</p> <ul><li>Tack för dig</li> <li>Ja- och nejsignaler</li> <li>Känslokort</li> <li>Alla ska med</li> </ul><p><a href="/sites/forskoleforum.se/files/Hjarnan.pdf" target="_blank"><img alt="pdf-ikon.png" src="/sites/forskoleforum.se/files/article/file/pdf-ikon.png" class="align-left" /></a>  <a href="/sites/forskoleforum.se/files/article/file/normkreativa_ovningar.pdf">Ladda ned övningarna</a><br />  </p> <hr /><p>Övningarna är hämtade ur boken <em>Normkreativitet på förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling </em>av Karin Salmson och Johanna Ivarsson, OLIKA förlag.</p> <p><em>Foto: Shutterstock.com.</em></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Thu, 21 Jun 2018 08:04:42 +0000 Eva Hansson 177081 at http://forskoleforum.se Nyanlända föräldrar och förskolan http://forskoleforum.se/artiklar/nyanlanda-foraldrar-och-forskolan <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Nyanlända föräldrar och förskolan </span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/nyanlanda_foraldrar_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Ninlil Athoraya</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2018-02-02T12:46:58+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">fre, 02/02/2018 - 13:46</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/lotte-mjoberg"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/lotte-mjoberg.jpg?itok=6Tza9Cfi" width="50" height="50" alt="Lotte Mjöberg" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Lotte</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Mjöberg</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2018-02-04T23:00:15Z" class="datetime">2018-02-05</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Nyanlända förskolebarn placeras utifrån samma rutiner och riktlinjer som övriga förskolebarn.</p> <p>Jag fick möjlighet att sätta mig ned med en grupp föräldrar vars barn går i förskolan. Samtliga föräldrar går och lär sig svenska på SFI och har varit i Sverige mellan två år och fyra månader. De flesta av dem kommer från östra Afrika, men några från Syrien och Turkiet.</p> <p>Jag frågade dem i ett öppet samtal vad de tycker om den svenska förskolan. OBS: Alla kallar förskola genomgående för ”dagis”, så därför använder jag det begreppet i deras citat. Här är några uttalanden från dem (namnen är dock fingerade):</p> <blockquote> <p>”De älskar maten på dagis! Mer än vår traditionella mat, injera, som jag lagar. Men jag vill ju att de känna kontakt med mitt hemland, så jag fortsätter med den ändå. Det kan bli lite protester”, sa Yordanos.</p> </blockquote> <p>Just detta att barnen kommer in direkt i det svenska samhället kan ibland vara en källa till osäkerhet för föräldrarna. Ofta kan barnen mer svenska än föräldrarna. För en del verkade det inte vara några problem med språket:</p> <blockquote> <p>”Mina pojkar berättar alltid vilka nya svenska ord de lärt sig och som de sedan lär mig.”, sa Selam.</p> </blockquote> <p>Barnen kan därmed ibland bli kunnigare på svenska än föräldrarna. Och samtidigt friare och mer självständiga än vad de kanske hade blivit om man stannat kvar i hemlandet. Det kan kännas lite ovant för föräldrarna, som själva är uppvuxna i diktaturer.</p> <p>För en del barn går språkinlärningen lite långsamt, och det kan upplevas problematiskt:</p> <blockquote> <p>”Min femåring kan sjunga på svenska utan problem, men det är mycket svårare för honom att prata. Jag skulle vilja att han fick lära sig lite enkla grammatiska regler, inte bara enstaka, enkla ord som bord och stol. Men det är svårt för mig att förklara, fröknarna förstår mig inte”, sa Tekli.</p> </blockquote> <p>Enligt Förskolans läroplan ska barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det verkade dock ingen av de nyanlända föräldrarna riktigt känna till.</p> <p>De svenska traditionerna kan kännas lite ovana, förstod jag det som:</p> <blockquote> <p>”Min flicka och min pojke tyckte det skulle bli så spännande att få uppleva Lucia för första gången. Men vi hade inte riktigt förstått vad som skulle hända, så vi hade inga sådana där långa kläder, eller sakerna man ska ha i håret, med oss. Pojkarna skulle visst ha en vit mössa på huvudet. Ingen hade talat om det för oss, eller vad som riktigt skulle hända, eller varför Lucia firades. Det kändes lite konstigt, så vi bara stod där och visste inte vad vi skulle göra. Som tur var, var det någon som kom fram till oss och lånade oss lite grejer” sa Hasan.</p> </blockquote> <h2>Vad säger forskningen?</h2> <p>Det finns en del forskning om nyanlända, mångkultur och liknande när det handlar om skolan – men betydligt mindre vad gäller förskolan. En av de få som dock sysslar med det är Johannes Lunneblad, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Han doktorerade 2006 med avhandlingen Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område.</p> <p>Detta område har han fortsatt med och bland annat nyligen publicerat en internationell artikel: Integration of refugee children and their families in the Swedish preschool: strategies, objectives and standards. Den bygger på tre förskolor som han studerat, främst utifrån pedagogernas perspektiv.</p> <p>– Jag upptäckte att två av förskolorna hade varsitt skilt förhållningssätt till nyanlända föräldrar.</p> <p>Den första satsade på lappar med olika förhållningsorder och tillsägelser, som kryss över coca-cocaflaskor, socker och liknande. Den andra bjöd in på ett annat sätt: t.ex. kom det bibliotekarier som berättade vad biblioteket kunde göra för dem.</p> <p>Johannes kunde se en skillnad:</p> <p>– Ja, kontakten med de nyanlända föräldrarna verkade flyta lättare i den andra förskolan, med färre irritationsmoment mellan pedagoger och föräldrar. I den första förskolan verkade det viktigare att föräldrarna snabbt anpassade sig till den rådande förskolekulturen.</p> <p>En annan sak Johannes sett, är att pedagogerna kan riskera att hamna i ett ”tycka-synd-om-tänk” gentemot nyanlända föräldrar och deras barn.</p> <p>– Ja, många av dem har flytt och gått igenom traumatiska saker, men förskolan ska ju inte ha ett behandlingsperspektiv eller enbart titta bakåt i tiden.</p> <p>–Det finns risk för att man då inte vågar vara rak och ärlig mot föräldrarna, eftersom de haft det jobbigt ... Samtidigt anser en del pedagoger att det är viktigt att föräldrarna följer de svenska förskolerutinerna med tider etc. Det kan riskera att bli lite ambivalent.</p> <p>– Det händer såklart att även svenska föräldrar missar tiderna, men då resonerar inte pedagogerna om att det beror på ”brist på svenskhet” …</p> <h2>Kommande doktorsavhandling</h2> <p>Wiji Bohme Shomary är doktorand vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning, Stockholms universitet. Hon tittar på förskolan ur de nyanlända föräldrarnas perspektiv. Nyanlända familjers möte med svensk förskola, heter hennes forskningsprojekt som hon hållit på med i två år.</p> <p>Att dra några generella slutsatser redan nu, är förstås inte möjligt. Men hon berättar att hennes metod består i att låta nyanlända föräldrar skriva berättelser om upplevelserna med förskolan:</p> <p>– Föräldrarna bor i olika delar av hela Sverige, ändå framkommer två ämnen som centrala, berättar Wiji. Det handlar om renlighet och disciplin och det finns många skilda åsikter om dem.</p> <p>Wiji är för övrigt själv flyktingbarn: hon kom som femtonåring från Damaskus i Syrien till Sverige i början på 1990-talet. Sedan dess har hon bland annat tagit en master i barn- och ungdomsvetenskap, innan hon blev doktorand.</p> <p>Förskoleområdet är helt nytt för henne, och hon lär sig enormt mycket om det samtidigt som hon forskar om det:</p> <p>– Jag kanske uppmärksammar och ställer andra frågor än de som forskare med förskolebakgrund skulle gjort. Kanske jag även använder andra metoder än de som vanligtvis används i forskningen om förskolan, avslutar Wiji.</p> <p>Förskoleforum återkommer när Wiji Bohne Shomarys doktorsavhandling lagts fram.</p> <h2>Lästips</h2> <p>Lunneblad, J. (2013). <em>Den mångkulturella förskolan – Motsägelser och möjligheter.</em> Lund: Studentlitteratur.</p> <p>Appen Polyglutt. En bilderbokstjänst för förskolan som ger barnen tillgång till ett stort antal inlästa bilderböcker på olika språk. Förutom den svenska inläsningen, finns de översatta till till tio olika språk. Namnet Polyglutt är inspirerat av ordet polyglott, som betyder någon som pratar många språk. Läs mer på <a href="http://www.polyglutt.se" target="_self">www.polyglutt.se</a></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/749" hreflang="sv">Delaktighet</a></span> <span class="label label-default"><a href="/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Fri, 02 Feb 2018 12:46:58 +0000 Ninlil Athoraya 138721 at http://forskoleforum.se Introduktionsförskolan – en bro http://forskoleforum.se/artiklar/introduktionsforskolan-en-bro <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Introduktionsförskolan – en bro</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/introduktionsforskolor_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Titti Meden</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2017-12-04T13:46:13+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">mån, 12/04/2017 - 14:46</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/lotte-mjoberg"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/lotte-mjoberg.jpg?itok=6Tza9Cfi" width="50" height="50" alt="Lotte Mjöberg" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Lotte</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/lotte-mjoberg" hreflang="sv">Mjöberg</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2017-12-04T23:00:00Z" class="datetime">2017-12-05</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Introduktionsförskolorna ingår i begreppet Öppen förskola och är därmed gratis för alla som inte är inskrivna i vanliga förskolan. Personalen har en utökad roll, då de även hjälper hela familjen att komma in i det svenska samhället. Det gäller såväl nyanlända familjer som andra familjer.</p> <h2>Ökar i antal</h2> <p>Till och med den 1 oktober har det under 2017 kommit 19 218 asylsökande, enligt Migrationsverket. Av dem är 3 490 barn i åldern 0–6 år, och av dessa är 1 814 pojkar och 1 676 flickor. (26 stycken är ensamkommande barn.) Bland de som har sökt asyl i Sverige kommer de flesta ifrån Syrien, följt av Irak, Afghanistan och Eritrea.</p> <p>Introduktionsförskolor är något som exempelvis politikerna i Stockholm anser som något positivt, då de kan skapa en smidig övergång till det nya livet i Sverige.</p> <p>I förlängningen vill man även få familjerna att skriva in sina barn på förskola. Inskrivningarna till förskolan skiljer sig nämligen markant mellan Stockholms olika stadsdelar. I Rinkeby-Kista är det cirka 300 barn som inte är inskrivna i förskola jämfört med Älvsjö där siffran ligger på 75 barn.</p> <p>Därför har Stockholm stad nu satsat många miljoner på nya introduktionsförskolor. Rinkeby och Husby har fått introduktionsförskolor, men också många andra orter runt om i hela Sverige, exempelvis Malmö och Motala.</p> <p>Vissa kritiska röster om satsningen hörs också. En del menar att det med introduktionsförskolorna finns risk för segregering.</p> <h2>Positivt i Tensta</h2> <p>I Tensta i Stockholm ligger en alldeles nyöppnad introduktionsförskola. Karin Bylund, förskolechef för enheten centrala Tensta med sammanlagt fem förskolor, säger:</p> <p>– Jag har arbetat länge i stadsdelen, och sett hur en del familjer hamnar lite utanför samhället. Vi har mycket kunskap att tillföra dem, kunskap som de annars hade fått treva sig fram till. Och det är ju faktiskt så att alla inte får förskoleplats idag, vilket jag anser är mycket tråkigt för både barnen och deras föräldrar.</p> <p>På introduktionsförskolan, som ligger på förskolan Lilla Tensta, arbetar en annan Karin, förskolläraren Karin Blomquist-Andersson. Hon arbetar där tillsammans med två barnskötare. Inför öppnandet av introduktionsförskolan fick de gå en utbildning samt göra studiebesök på introduktionsförskolor i såväl Rinkeby som Uppsala.</p> <p>De tre i personalen pratar svenska, engelska, teckenspråk … Ja, de språk som krävs för att nå fram till barnen och föräldrarna, helt enkelt. En av barnskötarna är även arabisktalande.</p> <p>– Visst är vi nära föräldrarna i vanliga förskolan också, men denna riktade insats är viktig, säger Karin. Vi behöver inte ha bråttom när föräldrarna kommer, utan vi kan sitta och prata i lugn och ro med dem. De blir ju kvar, de kommer ju inte bara för att hämta och lämna sina barn. Flera av dem har faktiskt velat skriva in barnen på introduktionsförskolan, men så fungerar det ju inte med öppna förskolan.</p> <p>Introduktionsförskolan har öppet alla dagar i veckan måndag till fredag men man jobbar en eftermiddag i veckan speciellt med introduktion av svenska och SO för föräldragrupper:</p> <p>– Det är väldigt positivt att föräldrarna får lära sig lite svenska och SO, men utan betyg. Och olika professioner kommer och berättar om viktiga funktioner såsom BVC, MVC, SFI, tandvård, bibliotek och mycket mera Det är ju inte lätt för dem att veta hur språket och systemet fungerar i vårt land. Vi är ofta en av de första kontakterna som många av de nyanlända föräldrarna träffar på när de kommer hit till Sverige.</p> <p>Karin berättar även att en socionom kommer till dem och har föräldraträffar sju gånger per termin, på förmiddagar mellan kl. 10–11.30:</p> <p>– Tillsammans fikar vi och pratar om olika ämnen som exempelvis hur man skapar en trygg familj, syskonkärlek kontra syskonbråk …</p> <p>Karin Blomquist-Andersson tog sin examen år 1987. Hon säger:</p> <p>– Jag har tidigare jobbat på traditionell förskola, med förskolebarn med funktionsnedsättningar, på öppen förskola … Men detta är det bästa jobbet inom den öppna förskolan som jag haft under mina år som förskollärare!</p> <p>Förskolechef Karin Bylund avslutar:</p> <p>– Vi tror att informationen om vår introduktionsförskola kommer att sprida sig från mun till mun och ser fram emot att få välkomna fler barn och deras föräldrar!</p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/767" hreflang="sv">Föräldrasamverkan</a></span> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/768" hreflang="sv">Samhälle och debatt</a></span> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Mon, 04 Dec 2017 13:46:13 +0000 Titti Meden 125141 at http://forskoleforum.se Barn lär sig genom att lyckas http://forskoleforum.se/artiklar/barn-lar-sig-genom-att-lyckas <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Barn lär sig genom att lyckas</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/cykla_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Eva Hansson</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2017-12-04T08:15:59+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">mån, 12/04/2017 - 09:15</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/index.php/personer/diskrimineringsombudsmannen-do"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/person/image/DO_190.jpg?itok=9Vsh1cB-" width="50" height="50" alt="do" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/index.php/personer/diskrimineringsombudsmannen-do" hreflang="sv">Diskrimineringsombudsmannen (DO)</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2017-12-06T23:00:00Z" class="datetime">2017-12-07</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>Av: Diskrimineringsombudsmannen</p> <p>– Vi vuxna måste anpassa oss och miljön efter varje barns förutsättningar och behov. Lika är inte rättvist, säger förskolechef Kicki Johansson.</p> <p>Det är lätt att skylla problem på barnet när det i stället handlar om lärmiljöns utformning. Ett särskilt projekt gav förskolepersonalen möjlighet att utveckla ett nytt arbets- och förhållningssätt.</p> <p>– Vi ville anpassa den pedagogiska lärmiljön så att alla barn kan delta i barngruppens olika lekar och aktiviteter, oavsett hur deras funktionsförmåga ser ut.</p> <h2>Bilder skapar förutsägbarhet</h2> <p>Det finns barn med funktionsnedsättning som till exempel har svårt med samspel och kommunikation eller ofta får vredesutbrott. En del har besvärligt att hantera förändringar.</p> <p>– Barnet är aldrig ägare av problemet. Utan det är vi vuxna.</p> <p>Förskolorna jobbar i dag förebyggande. Till exempel använder sig förskolorna av dagsscheman med bilder av olika aktiviteter på väggen. Samling, utevistelse och lunch. När ett barn frågar vad som händer nu, går man tillsammans och tittar. Till slut har barnen fått för vana att titta själva.</p> <p>– Förutsägbarhet kan vara nödvändigt för ett barn. Samtidigt gynnar det alla barn att de får del av planeringen och en struktur i vardagen.</p> <h2>Välja aktivitet och inte kompis</h2> <p>Ett annat verktyg som används är aktivitetskort som är uppsatta vid varje lekhörna. Genom antal smileysar visas hur många barn som får plats i leken. Ibland är leken full och då får ett barn som kommer välja en annan lek. Det leder till att barnen inte blir för många i en aktivitet, eftersom det kan leda till konflikter.</p> <p>Barnen får välja aktivitet, inte kompisar. Dessutom vägleds de att ibland testa något nytt.</p> <p>– Vi vill visa att det är okej att välja olika. Vi människor är olika.</p> <p>Även genom att träna på att lyssna på varandra i samlingen utvecklas barnens förståelse ­för olikhet och deras empatiska förmåga.</p> <h2>En lärande process med avstamp i läroplanen</h2> <p>Bakgrunden till projektet var bland annat personalens tankar om områden i läroplanen som de sällan reflekterat kring tillsammans med barnen. Det rörde bland annat funktionsnedsättning, men också kön, etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning.</p> <p>De kom snabbt fram till att det saknades lekmaterial. Nu finns det både dockor med annan hudfärg än vit i hemvrån och en docka som använder rullstol.</p> <p>– All inlärning sker genom lek. Därför är det viktigt vilket material vi har och vilka sagor vi läser.</p> <p>Kicki Johansson, som själv har en bakgrund som specialpedagog, framhåller att arbetssättet inte är enkelt och att personalen ständigt lär sig nytt.</p> <p>– Det är en lärande process, men vi har sett att den gör skillnad. Oavsett barns olikheter är alla barn lika mycket värda. Alla har samma rätt att leka. Och barn lär sig genom att lyckas.</p> <fieldset><legend>FAKTA</legend> <p>I projektet <em>Fokus barnens delaktighet och tillgänglighet i förskolan</em> användes bl.a. värderingsverktyget för en tillgänglig utbildning från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).</p> <p><a href="https://www.spsm.se/" target="_blank">Specialpedagogiska myndighetens webbplats</a></p> <p>Förskolorna jobbar också med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen och skollagen. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering i förskolan och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.</p> <p><a href="http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/" target="_blank">Aktiva åtgärder i förskolan</a></p> </fieldset><p> </p> <hr /><p><em>Texten är publicerad med tillstånd av Diskrimineringsombudsmannen, <a href="http://www.do.se" target="_blank">www.do.se</a>. Foto: Shutterstock.com.</em></p> </p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/758" hreflang="sv">Specialpedagogik</a></span> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Mon, 04 Dec 2017 08:15:59 +0000 Eva Hansson 125111 at http://forskoleforum.se Bemöta nyanlända http://forskoleforum.se/artiklar/bemota-nyanlanda <span property="schema:name" class="field field--name-title field--type-string field--label-hidden">Bemöta nyanlända</span> <div class="field field--name-field-article-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <img src="/sites/forskoleforum.se/files/article/image/nyanlanda_1080.jpg" width="1080" height="540" alt="" typeof="foaf:Image" /> </div> <span rel="schema:author" class="field field--name-uid field--type-entity-reference field--label-hidden"><span>Titti Meden</span></span> <span property="schema:dateCreated" content="2017-11-06T10:02:27+00:00" class="field field--name-created field--type-created field--label-hidden">mån, 11/06/2017 - 11:02</span> <div class="field author-container field--name-field-article-author field--type-entity-reference field--label-above"> <div class="authorholder"> <div class="field__label">Skrivet av</div> <div class='field__items'> <div class="image"> <div class="node__content authorbox"> <div class="field field--name-field-person-image field--type-image field--label-hidden field__item"> <a href="/personer/karin-herou"><img src="/sites/forskoleforum.se/files/styles/avatar_tiny/public/person/image/karin_herou_800.jpg?itok=kbr996Dk" width="50" height="50" alt="Karin Herou" typeof="foaf:Image" class="image-style-avatar-tiny" /> </a> </div> <div class="field field--name-field-person-first-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-herou" hreflang="sv">Karin</a></div> <div class="field field--name-field-person-last-name field--type-string field--label-hidden field__item"><a href="/personer/karin-herou" hreflang="sv">Herou</a></div> </div> </div> </div> </div> </div> <div class="field field--name-field-scheduled-publish-time field--type-datetime field--label-above"> <div class="field__label">Publicerat</div> <div class="field__item"><time datetime="2017-11-06T23:00:00Z" class="datetime">2017-11-07</time> </div> </div> <p property="schema:text" class="field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field__item"><p>En ny avhandling av Susanne Duek på Karlstads universitet visar på hur viktig förskolan är för nyanlända barn. Förskolan blir en bro till det svenska samhället och en första kontakt med språket. Hennes studie visar hur barn tidigt skapar en kontinuitet mellan hemmet och skolan, trots att tidigare erfarenheter av förskola ofta är små eller obefintliga.</p> <h2>Förskolan Hamarkullegatan</h2> <p>På förskolan Hammarkullegatan i Göteborg jobbar Drazena Knezevic. Hon möter ständigt barn som är nyanlända och som har minnen och erfarenheter från krig, flykt och trauma. Hon berättar:<figure role="group" class="caption caption-img align-right"><img alt="drezena_150.jpg" src="/sites/forskoleforum.se/files/drezena_150.jpg" style="width: 150px; height: 178px; float: right;" /><figcaption>Drazena Knezevic</figcaption></figure></p> <p>”Vi är ofta den första länken med det svenska samhället för både föräldrar och barn. Det är ett stort ansvar och jag uppfattar det som att vi är väldigt viktiga. Föräldrarna kan vara traumatiserade och de kan ha mist släktingar och vänner. Det sätter ju spår och påverkar barnen.”</p> <p>Efter det traditionsenliga inskrivningssamtalet har förskolan Hammarkullegatan alltid ett kartläggningssamtal där de målar upp en bild av barnet och dess vardag. De går igenom frågor som: Hur ser familjen ut? Vilka personer är viktiga i barnets liv? Hur kom de till Sverige? Vilka händelser har påverkat barnet?</p> <p>Tillsammans med familjen ritar förskolan upp ett familjeträd och samtalet sker med tolkhjälp. De följer en handledningsmanual från Göteborgs kommun som bland annat innehåller en rekommendation från en psykolog: ”Väj inte för känsliga frågor. Att tala om något svårt är inte samma sak som att skapa det. Inget kan bli värre av att det benämns”.</p> <p>”Det har jag verkligen tagit till mig. Samtalen är ofta svåra, men viktiga. Det skapar ett band till familjen och ger en trygg grund. Kartläggningssamtalet görs för att synliggöra barnets bakgrund och kunna skapa ett identitetssäkrande arbete med barnet”, säger Drazena.</p> <h2>En mångkulturell förskola</h2> <p>Förskolan Hammarkullegatan är redan från början en mångkulturell förskola. Här finns mängder av språk, både bland barn och pedagoger. De olika språk som finns i personalgruppen blir en tillgång i mötet med de nyanlända. Drazena berättare vidare:</p> <p>”Vi har somaliska, kurdiska, arabiska och bosniska som modersmål bland personalen och det använder vi oss av. Den pedagog som pratar hemlandets språk kan bli en första länk.”</p> <p>Och så finns det, som Drazena påpekar, ett språk alla barn förstår, oavsett ursprung:</p> <p>”Leken är ett språk i sig själv! De nyanlända barnen brukar komma snabbt in i verksamheten tack vare oss pedagoger och leksakerna som finns. Barnen har ju leken naturligt i sig. De nappar ofta på det vi har att erbjuda.”</p> <p>Med leken och engagemanget i verksamheten föds också språket:</p> <p>”Vi jobbar språkförstärkande och benämner det vi gör. Tvättar vi till exempel händer så säger vi att nu ska vi sätta på kranen och så tar vi tvål och tvättar händerna under vattenstrålen, i stället för att bara säga att vi ska tvätta händerna.”</p> <p>Förskolan jobbar också med arbetssättet <em>El sistema,</em> en metod som låter musik vara ett av språken. Tillsammans bygger de instrument, sjunger och dansar – ofta med musik från världens alla länder.</p> <p>”Det är verkligen en integrerande verksamhet och vi ser hur de nyanlända barnen lever upp när vi sjunger och spelar musik. Musikens språk är för alla och hjälper dem in i verksamheten på ett naturligt sätt”, säger Drazena.</p> <fieldset><legend>Språkstimulering på Hammarkullen</legend> <ul><li>Efter bokstunderna har pedagoger och barn boksamtal där de diskuterar vad de läst. och i de yngre barngrupperna tar pedagogerna ofta hjälp av babblarna.</li> <li>”<em>Vad gör vi nu?</em>” De benämner allt de gör för att stärka språket, allt ifrån att tvätta händerna till att äta mat.</li> <li>Genom arbetsmetoden<em> El sistema</em> blir musiken ett språk att mötas kring.</li> </ul></fieldset><hr /><p><em>Foto: Shutterstock.com</em></p> <ul></ul></p> <div class="etikett-wrapper"> <span class="label label-default"><a href="/index.php/taxonomy/term/750" hreflang="sv">Mångfald</a></span> </div> Mon, 06 Nov 2017 10:02:27 +0000 Titti Meden 118021 at http://forskoleforum.se