Ebba Hildén

Ebba
Hildén

Licentiand i pedagogiskt arbete, adjunkt vid förskollärarutbildningen
Verksam vid
Karlstad universitet

Publicerat 2017-02-21

”De yngsta barnen är väldigt kompetenta kommunikatörer”

Det krävs närvarande och inlyssnande pedagoger för att se de yngsta barnens kompetens i förskolan. De små behöver gott om tid, både till att skapa relationer med varandra, men även för att skapa relationer med vuxna. Det visar Ebba Hildéns forskning.

Hur kommer det sig att du blev forskare?

– Jag brukar beskriva mig själv som en nyfiken person som gärna vrider och vänder på saker och ting. Jag har alltid varit väldigt frågvis av mig. I mångt och mycket så tror jag att det är anledningen till att jag ville bli forskare. Läsa, skriva, lära mig nya saker och diskutera är andra saker jag gillar, och det får man göra mycket av som forskare!

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att man får möjlighet att ta reda på mer om någonting som man är särskilt intresserad av. Man får möjlighet att riktigt grotta ner sig! Jag tänker också att som forskare har man ett stort ansvar att förmedla och sprida sin forskning så att den kan komma verksamheten till nytta. Det är viktigt för att gemensamt kunna få till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Berätta kort om din forskning!

– Jag har forskat om de yngsta förskolebarnens kommunikation med varandra. Med hjälp av videofilm har jag tittat på hur de använder sina kroppar, rummet, tiden och de relationer de har med varandra i sin kommunikation. De yngsta barnen är väldigt kompetenta kommunikatörer och använder sig av många olika aspekter för att kunna kommunicera med andra. Ett exempel är hur ettåringarna använder leenden som ett sätt att starta en kommunikation, eller hur två ettåringar använde grinden och hur de ställde sig i grinden som ett sätt att visa för varandra att de hade en gemenskap, att bekräfta för varandra att ”jag ser dig”.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Min forskning visar på betydelsen av att som pedagog i förskolan ge de yngsta barnen tid, både till att skapa relationer med varandra men även tid för att skapa relationer med vuxna. Relationerna skapar möjligheter för förståelse, så att de yngsta barnen kan förstå varandra men även att vi vuxna förstår de yngsta barnen. En närvarande och inlyssnande pedagog kommer att se de yngsta barnens kompetens och det skapar möjligheter för de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Läroplanen bygger på utgångspunkten att lärande sker i sociala sammanhang. En god kommunikation är alltså förutsättningen för allt lärande! Min forskning visar hur de yngsta barnen gör när de kommunicerar och det är bra att veta som pedagog.

Vad gör du när du inte forskar?

– Jag arbetar som utbildningsledare inom ramen för rektorsutbildningen, både i Rektorsprogrammet och i fortbildning för förskolechefer, där jag utbildar rektorer och förskolechefer. Sen arbetar jag även som adjunkt på Förskollärarprogrammet, där jag utbildar studenter till förskollärare. Jag har också förmånen att vara ledamot i Lärarförbundets referensorgan för förskolan. Ett viktigt uppdrag för professionen! Jag sitter även med som ledamot i skolforskningsnämnden som beslutar om vilka systematiska forskningsöversikter som skolforskningsinstitutet ska ta fram. Skolforskningsnämnden beslutar också om vilket fokus olika forskningsstudier ska ha för att kunna bli beviljade pengar från skolforskningsinstitutet.

På min fritid så är jag med mina fyra barn så mycket som det bara går. Det kan handla om att pyssla med vår gemensamma ambition att odla allt möjligt ätbart, jaga Pokémons, se på film eller läsa böcker.

Lästips

Hildén, E. (2016). Toddlare i förskolan. Med fokus på de yngsta. Stockholm: Gothia Fortbildning.

En mycket praktiknära bok om de yngsta förskolebarnen och pedagogens viktiga roll.

 

Skrivet av Maria Löfstedt.