Kassahun
Weldemariam
Publicerat 2017-06-12
Vem är du?
– Jag utbildade mig till lärare i mitt hemland och arbetade bland annat på SOS Barnbyar och sedan i fyra år på Dilla University i södra Etiopien.
Hur kommer det sig att du blev forskare?
– Genom ett Erasmusstipendium fick jag tillfälle att ta en internationell masterexamen. Det har varit fantastiskt berikande då jag fick tillfälle att följa förskoleverksamheten i fyra europeiska länder. Efter min examen började jag att arbeta som pedagog på en internationell förskola i Stockholm. Nu är jag doktorand i pedagogiskt arbete i Göteborg, vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
– Jag gillar att forska, det håller mig engagerad och kunnig och jag trivs i den akademiska miljön. Man läser, undersöker och funderar konstant! Det är spännande att identifiera ett problem och sedan hantera det för att försöka finna lösningar och nya perspektiv. Men det är inte alltid en rak väg till målet, utan det kan vara en ganska snårig process!
Vad gör du på din fritid?
– Det viktigaste för mig är att vara med min familj, speciellt då jag har en liten dotter som nu är sju månader. Annars går jag till gymmet två gånger i veckan, följer med nyheterna, läser, ser dokumentärer och övar på min svenska.
Berätta om din forskning!
– Jag forskar om hållbarhet. Det är ju ett viktigt ämne om vår värld ska kunna fortsätta att frodas. Här är förskolebarnen vårt framtidshopp. Vi behöver lära dem att ta hand om jorden och att leva hållbart. Det är dock inte helt lätt i dagens västerländska kultur. Detta scenario fick mig att undra över den roll som förskolan skulle kunna spela när det handlar om att förbättra människornas inställning till hållbarhetsfrågor och jordens överlevnad. I mitt forskningsprojekt undersöker jag just detta.
– Samtidigt som jag erkänner vikten av barns agens, ifrågasätter min studie dess lämplighet att förstå barns komplicerade förhållande med en bredare så kallad more than human world. Med detta begrepp – more than human world – poängteras betydelsen av världen som existerar bortom det enbart mänskliga, såsom exempelvis växter, djur, materia och naturfenomen.
– I stället för att enbart förlita sig på barns agens, undersöker jag vad som kan läras om ekologisk hållbarhet genom att uppmärksamma barns komplicerade förhållande med den ”mer än mänskliga världen”. Min studie söker svar på dessa frågor: Vilken kunskap om ekologisk hållbarhet skulle kunna produceras om vi inte utgår från barnet som aktör, utan i stället uppfattar barnet som en aktör i en grupp av andra ickemänskliga aktörer som ömsesidigt påverkar varandra? Vilken betydelse kan träda fram ur barns relation med den ”mer än mänskliga världen”? Och slutligen, kan det finnas implikationer för hållbarhetsinriktad undervisning?
– Detta är frågor som jag brottas med, medan jag analyserar datan, som producerats genom etnografiskt fältarbete. Jag har inte svar ännu eftersom studien pågår nu. Förhoppningsvis kommer svaren allt eftersom studien framskrider.
Vilken nytta kommer de som arbetar i förskolan ha av just dina forskningsresultat?
– Jag tror att min avhandling kommer att visa hur barn idag växer upp i en mångfacetterad värld och därmed blir viktiga miljöagenter. Men vad händer om man även tar hänsyn till andra icke-mänskliga miljöagenter som djur, växter, väder, klimat m.m.? Jag skulle vilja att förskolebarn började tänka i de banorna och att pedagogerna kunde tänka lite utanför de traditionella ramarna och se värdena i det icke-mänskliga.
Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?
– Det är ju ett mycket viktigt ämne som jag hoppas kunna fortsätta med även efter min disputation år 2019. Men jag är också intresserad av lek, barns språkliga utveckling, literacy, flerspråkighet, matematik …
Vad arbetar du med annars?
– Just nu satsar jag enbart på min forskning men jag hoppas sedan kunna börja undervisa på lärarprogrammet i Göteborg. Jag undervisade blivande lärare redan i Etiopien.
Lästips
Cautionary Tales on Interrupting Children's Play: A Study From Sweden
Professionalism in Early Childhood Education and Care in Ethiopia: What Are We Talking About?
Weldemariam K. (2017). Challenging and Expanding the Notion of Sustainability within Early Childhood Education: Perspectives from Post-humanism and/or New Materialism. I: Franck O. & Osbeck C. (Eds). Ethical Literacies and Education for Sustainable Development: Young People, Subjectivity and Democratic Participation. Chennai, Palgrave Macmillan. (ISBN: 978-3-319-49009-0).
Skrivet av Lotte Mjöberg.
