Christian Eidevald

Christian
Eidevald

Universitetslektor i pedagogik
Verksam vid
Stockholms universitet

Christian Eidevald är lektor och fil.dr i pedagogik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskoledidaktik vid Stockholms universitet. År 2009 skrev han avhandlingen Det finns inga tjejbestämmare. År 2011 utkom hans bok Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskolan och 2013 boken Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan – Hallå hur gör man? (Liber).

Christian Eidevald har studerat barns könsmässiga identitetsskapande och vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. Hans avhandling har namnet Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek, och den lade han fram i februari 2009 vid Högskolan i Jönköping.

Christians avhandling har rönt stor uppmärksamhet. Han visar hur flickor och pojkar i förskolan fortfarande definieras och bemöts förhållandevis stereotypt. Men framför allt att det döljer en stor variation av hur olika flickor och pojkar positionerar sig. Och att förskollärare arbetar med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar.

– Jämställdhet kan tolkas på olika sätt beroende på vilka idéer vi har om vad kön är. Man tänker ofta också väldigt olika om det i arbetslaget och har olika ingångar, vilket är både ett dilemma och en spännande utmaning.

Omedvetna förhållningssätt styr

I arbetet med avhandlingen videofilmade han två arbetslag med barn i åldrarna 3–5 år samt höll fokusgruppssamtal med de vuxna. En av förskolorna i studien var en förskola där man aktivt arbetade med genusarbete. Men ändå kunde han inte se någon större skillnad på den och den andra förskolan som var med i studien:

– Nej, allt sitter så djupt i arbetssättet. Det sker en omedveten styrning och görs så många omedvetna antaganden. Och går en pojke eller flicka utanför könsgränserna blir de oftast hårt tillbakahållna.

– Om en flicka är högljudd så uppfattas hon oftare som mycket mer störande än en högljudd pojke. En pojke som ägnar sig åt lugna aktiviteter uppmuntras i högre grad än en flicka i samma situation till en aktivare lek.

– Ett annat exempel är påklädningssituationen: pojkar får generellt mer hjälp än flickor. Vilket medför att några av pojkarna kommer snabbare ut på gården och får tillgång till de attraktivare leksakerna. Generellt kunde jag se att några pojkar oftast inte ens behövde fråga om hjälp – de fick den ändå.

Stark feministisk teori

Under uppväxten flyttade Christian Eidevald runt mycket, men sedan gymnasietiden är han bosatt i Jönköping. Efter att bl a arbetat som väktare och musiker blev han förskollärare. Det var även hans mor. Han tog examen år 2000 och jobbade sedan några år i yrket. Men år 2003 blev han antagen som doktorand vid Högskolan i Jönköping och numera är han fil dr i pedagogik där. Det trivs han bra med:

– Ja, jag lämnade inte förskollärarjobbet för att det var tråkigt eller så. Jag saknar det verkligen ibland. Det är bara det att jag älskar att analysera och diskutera.

– Men det var också oerhört smärtsamt att inse att jag när jag var förskollärare handlade likadant som de jag studerade i avhandlingen. Och ändå tyckte jag på den tiden att jag jobbade på ett jämställt sätt!

Sina känslor kring detta har han tagit upp i avhandlingen. Och han är förvånad att han i en akademisk miljö kunde göra det så pass mycket. Men det har varit en lång resa för Christian. Från början handlade hans forskning om lärande i förskolan innan han riktade fokus mot hur kön görs i förskolan. Och avhandlingen landade sedan i en stark feministisk teori.

Den teoretiska utgångspunkten för både avhandlingen och Christians nuvarande forskning är feministisk poststrukturalism. Han är knuten till Genuspedagogiska Forskningsgruppen vid Stockholms Universitet, vars vetenskapliga ledare är Hillevi Lenz Taguchi, docent i pedagogik. Han berättar att genusforskningen i Sverige ligger långt fram i en internationell jämförelse.

– Och själv har jag blivit råfeminist på kuppen! Arbetet med avhandlingen kastade om mitt liv och mina relationer. Den har gjort att jag t ex tar ett betydligt större ansvar för rutinarbetet i min familj – det som min fru gjort i alla år utan någon uppmärksamhet. Men när jag började göra det fick jag plötsligt stor uppmärksamhet och beröm från vänner och andra!

Christian menar också att det är typiskt att han, som är man, fått stor uppmärksamhet för sin forskning. Han fortsätter nu med ämnet genus i pedagogik och han betonar starkt att det är stor skillnad på könsforskning och genusforskning. Om man bara jämför pojke/flicka så gör man det för lätt för sig, menar han. Bland annat vill han framöver gärna titta vidare på vad det är vi i dag egentligen kallar för genuspedagogik i svenska förskolor. Vad är det vi anser behöver förändras (och varför)? frågar han sig.

För dig som vill läsa mer

Här följer några boktips från Christian för dig som vill fördjupa dig mer i ämnet genus i förskolans praktik.

In på bara benet – En introduktion till feministisk poststrukturalism
Hillevi Lenz Taguchi
HLS förlag

Hur flickor och pojkar gör kön
Bronwyn Davies
Liber

Bitterfittan
Maria Sveland
Norstedts

Text: Lotte Mjöberg


Artiklar