Stressfri och känslosmart förskola – lär känna och förebygg stress

Publicerat

Mycket av det som orsakar stress i förskolan kan du inte ensam ändra på. Det är yttre faktorer som exempelvis barngruppens storlek, lokalernas beskaffenhet, personalomsättning, föräldrakontakt, dokumentationskrav och att behöva sätta sig in i styrdokument. I den här artikelserien ska vi fokusera på sådant som vi kan påverka och hur vi tillsammans kan motverka delar av stressen med kunskap om hur vår hjärna fungerar.

Det kan vara svårt att ha ett helikopterperspektiv på stressen när man själv befinner sig i den. Det pratas om stress i barngruppen och om stress hos personalen och åtgärder riktas mot individer inom dessa grupper när det går snett. Det är min övertygelse att vi kan förebygga och motverka stress med kunskap om och redskap för hur vi handskas med stressen. Att det är angeläget och brådskande är vi många som är överens om.

Jag har därför initierat ett projekt, Stressfri och känslosmart förskola, för att utvärdera en metod som förhoppningsvis ska kunna bidra till en mer stressfri förskola. I korthet handlar det om

  • att identifiera stress och ha tillgång till och använda sig av verktyg för att handskas med egen stress
  • kunskap om hur vår sociala hjärna fungerar och vad som händer i hjärnan när vi drabbas av stress, oavsett orsak
  • ett parallellt arbete i personalgruppen och barngruppen, både på individ- och gruppnivå
  • att i barngrupp arbeta med Medkänslans pedagogik. Metoden finns beskriven i boken med samma namn (Studentlitteratur, 2017) som lär barn förstå, sätta ord på och handskas med känslor vilket är grunden till att kunna handskas även med stress.

Projektet drivs på fyra förskolor runt om i landet tillsammans med specialpedagogen Pernilla Unevik och utbildaren Anna Eriksson Skarin. Den här artikelserien ger en inblick i några av projektets delar med förhoppningen att du och din arbetsplats ska kunna använda den för att skapa en mer stressfri förskola.

Den här första artikeln behandlar fakta om stress och en effektiv metod för att förebygga och motverka dess negativa följder.

Vad är stress?

Stress är i sig inte skadligt, men frånvaro av återhämtning gör stressen till en riskfaktor. Stress brukar definieras som kroppens psykologiska och fysiska reaktion på det som vi uppfattar som stressande. När vår hjärna upplever ett potentiellt hot eller en fara, inbillat eller verkligt, aktiveras kroppens stressreaktioner. Men även positiva händelser och utmaningar kan aktivera stress. Hur vi uppfattar den yttre verkligheten och vår förmåga att hantera situationen påverkar sedan stresspåslaget. Om vi känner oss osäkra och inte vet om vi klarar av situationen slår stressen lätt klorna i oss.

Negativ stress

När vi förlorar känslan av kontroll och upplever att vi inte kan påverka vår situation aktiveras det som kallas för negativ stress. Det kan röra sig om både yttre och inre krav. Stress behöver inte nödvändigtvis vara kopplad till att ha för mycket att göra, utan kan också handla om det motsatta. Det som aktiverar stressen är tolkningen vi gör av en situation.

Kroppen är rätt bra på att ge oss signaler vid stress (se listan nedan). Dessvärre har vi ofta svårt att lyssna på signalerna, eller så missar vi att tolka dem som stressymtom. Det kan bero på att vi är så upptagna av stressen att vi inte känner kroppens signaler förrän det är för sent. Stressen blockerar förmågan att upptäcka signalerna, och det är då vi kan braka rätt in i väggen och drabbas av utmattningssyndrom. Något som ofta innebär en lång och mödosam väg tillbaka.

Positiv stress

När vi tycker oss ha kontroll och kan påverka vår situation ger det energi, lust, driv och engagemang. Upplevelsen av att vi klarar av det vi föresätter oss aktiverar en positiv spiral som höjer energinivån ytterligare. Det kan leda till det som brukar kallas för positiv stress. Den gör oss tondöva för kroppens signaler och det innebär att vi kan ”dansa oss hela vägen in i väggen”. Lättheten och energin vi får av det som engagerar kan få oss att glömma bort behovet av återhämtning. Det är svårt att vila när man känner sig pigg och kraftfull eller rent av lite ”hög”.

Stress i sig är inte en sjukdom men långvarig stress och traumatiska upplevelser kan leda till sjukdomar. Stressen gör också att vi åldras i förtid och idag varnas för att stressen är den enskilt vanligaste orsaken till en för tidig död för den uppväxande generationen. Vi har alltså all anledning att göra något åt saken.

Återhämtning och skydd mot stress

Återhämtning och vila är det som gör att vi ändå klarar stresspåslagen. Vi är däggdjur och har samma behov som andra däggdjur. Vilda djur som gör fysiskt ansträngande insatser för att skaffa föda eller undkomma fara vilar sig till återhämtning när stresspåslaget är över. Lejonflocken lägger sig skuggan, zebrorna går ner och dricker vatten vid floden och aporna sätter sig i trädet och plockar varandras pälsar. Lugnet infinner sig och kroppen återställer balansen. Så borde vi också göra.

Utöver fysisk återhämtning skyddas vi också av emotionellt stöd från andra. Att prata med någon som lyssnar och förstår minskar stressen. Det är därför det är så viktigt med de emotionella inslagen i projektet, det som vi kallar för känslosmart förskola.

Symtom på stress

När jag föreläser för förskolor brukar många uppleva det som jobbigt att ta till sig listan nedan. Men om vi låter bli att blunda för den kan vi rädda hälsan på oss själva och varandra. Jag har själv drabbats svårt av stress vid två tillfällen i livet, både av negativ och positiv stress, så jag vet vad jag talar om när jag ber dig att noga läsa listan:

Fysiska symtom

  • hjärtklappning, svårt att andas
  • svaghetskänsla och darrningar
  • synrubbningar, t.ex. tunnelseende
  • yrsel och stickande eller pirrande känsla i kroppen
  • svettningar eller att frysa
  • huvudvärk, illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning
  • sömnsvårigheter eller onormal trötthet trots sömn
  • spända muskler, värk
  • infektionskänslighet, ofta sjuk

Känslomässiga symtom

  • frustration, irritation, ilska
  • oro, rädsla, ångest, nedstämdhet
  • känna sig utanför/annorlunda
  • likgiltighet, ointresse, apati
  • skuld och skam
  • cynism, bitterhet, hårdhet
  • avsaknad av känslor, känna sig emotionellt utmattad

Kognitiva symtom

  • koncentrationssvårigheter
  • svårt att förstå, tänka långsammare än vanligt
  • dåligt minne
  • förvirring
  • svårt att fatta beslut eller att prioritera
  • svårt att ta in, avgränsa och sortera information
  • ökad känslighet för intryck (ljud, lukter, ljus, trängsel med mera)

Beteendemässiga symtom

  • svårt att uttrycka sig i tal och skrift
  • hyperaktivitet eller nedsatt aktivitet
  • att dra sig undan/vilja dra sig undan
  • gråtattacker
  • vredesutbrott
  • dåligt tålamod
  • rastlöshet, svårt att koppla av
  • ökat intag av alkohol, nikotin, mat, droger
  • grubblande, ältande
  • göra många saker samtidigt
  • göra saker hetsigt, fort och slarvigt

Skriv ditt stress-cv

Skriv gärna ner vad som stressar dig mest och hur du brukar reagera vid dessa situationer. Skriv också ner hur du får vila och återhämtning och när du ser till att ge dig själv detta.

Om ni gör det här tillsammans i personalgruppen så berätta för varandra och kartlägg gemensamt vad som stressar och vad ni kan göra för ändringar.

Kanske går det att organisera om vem som gör vad baserat på era olika stress-cv:n? Den som upplever det som stressande att prata under föräldramötena kanske kan lämna över det till någon annan? Kanske upptäcker ni att ni har olika tider på dygnet då era stresstoleranser är sämre eller bättre?

Helt säkert kommer ni att lära känna både er själva och varandra bättre med hjälp av den här övningen. Låt gärna någon leda övningen så att i kommer i mål och inte fastnar i problemfokus.

Min räddning

För egen del var det den mentala träningen som räddade livet på mig första gången jag brakade in i väggen. När jag för tjugo år sedan fick diagnosen utmattningsdepression var jag ”stressen personifierad” och kunde inte sortera vad som var viktigt i vardagen. Det var lika bråttom att sortera tvätten som att svara på mejl och att försöka vara en bra förälder. Allt skulle ske samtidigt, gärna snabbt och effektivt. En dag ramlade jag ihop på hallmattan och orkade inte mer.

Efter en längre tids sjukskrivning började jag med mental träning vilket ledde till att jag utbildade mig till mental tränare och bytte livsstil. Eftersom träningen gjorde underverk ville jag dela mina erfarenheter och den samlade kunskap som finns om att dagligen göra avslappningsövningar och att lära känna sig själv och sin stress.

I projektet Stressfri och känslosmart förskola erbjuds alla deltagare ett kortare mentalt träningsprogram med möjlighet att utöka till ett mer omfattande program. För barnens del ingår det att lära sig avslappning och självmedkänsla i samband med vilan. Det senare eftersom självmedkänsla var det som hjälpte mig mest andra gången jag drabbades av stress och ”dansade in i väggen” eftersom det denna gång rörde sig om positiv stress. Nu hoppas jag att jag mina lärdomar ska ha gett resultat och det är också de som driver på arbetet med att förebygga och motverka stress hos barn och vuxna i förskolan.

Barn är experter på vila och att det enda vi behöver ge dem är verktyg och att hjälpa dem att bygga in vanan att dagligen ta en stunds vila och få den så livsviktiga återhämtningen. Men de behöver också goda förebilder som dagligen visar dem hur de kan handskas med känslor, stress och relationer.

Läs mer om Stressfri och känslosmart förskolafriendy.se.

Här hittar du det mentala träningsprogrammet som nämns i artikeln.

 

Grafik: Shutterstock.com