Elin

Eriksson

Publicerat 2023-02-23

Vem är du?

– Jag bor i Falun. Jag utbildade mig till lärare för tidigare åldrar med inriktning svenska och idrott och hälsa och har min yrkeserfarenhet just i de tidigare åldrarna, från förskola till de tidiga skolåren. Främst har jag arbetat som förskollärare. Jag disputerade 2022 med avhandlingen Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan.

Berätta om din forskning!

– Jag har intresserat mig för förskollärares användning av det jag kallar ”förproducerade material” alltså undervisningsmaterial som är avsedda att användas av pedagoger i undervisning men som någon annan än pedagogen själv har skapat. I förskola benämner vi kanske den här typen av material som undervisningsmaterial eller pedagogiska verktyg, i skolan är det mer vanligt att prata om läromedel. Min idé är att denna typ av material har blivit mer vanligt att använda i förskola. Jag har intresserat mig för vilka möjligheter och utmaningar som den här typen av material påbjuder pedagogen och vilket lärande som blir möjligt för barnen som deltar i undervisning som tar sin utgångpunkt i den här typen av material. I fokus i studien är materialet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) som sedan 2010 funnits tillgängligt för förskolans arbete med det naturvetenskapliga kunskapsområdet. Jag upptäckte också att jag inte kunde finna tidigare studier som involverar NTA i förskolan. En mängd examensarbeten fanns men jag kunde inte finna några vetenskapliga publikationer.

– I min studie har jag studerat förskollärares beskrivningar och genomförande av undervisningen med utgångspunkt i NTA vid tre olika avdelningar. Jag har fört samtal med förskollärarna och videofilmat undervisningen. Jag har också studerat de handledningar som finns till materialet och som förskollärarna aktivt använde i arbetet.

Vad säger forskningsresultaten?

– Det visade sig att förskollärarna vid de olika avdelningarna formade undervisningen på väldigt olika sätt. Jag kunde finna tre olika undervisningspraktiker som såg ut att skapa väldigt olika möjligheter till naturvetenskapligt lärande för barnen trots att förskollärarna utgått ifrån ett och samma material. Det visade sig också att handledningarna var väldigt öppna för olika tolkning gällande vad som ska vara i fokus i undervisningen och hur läraren ska agera. Exempelvis var det svårt att finna tydligt formulerade syften med de olika experiment som materialet bygger på. Det gav inte heller tydliga anvisningar när det gäller vilka olika experiment som kan ses som sammanhängande och huruvida det ena passar att göra före det andra.

– Om sådana här saker hade varit tydligare formulerat i handledningarna hade det kunnat ge ett bättre stöd till pedagogen och särskilt för de som kanske inte har så rika naturvetenskapliga ämneskunskaper eller intresse för naturvetenskap. Det visade sig också att förskollärarna använde handledningarna frekvent i planering och genomförandet av undervisningen vilket tyder på att den här typen av dokument är betydelsefullt för dem.

– I de olika undervisningspraktiker som jag fick syn på finns också värdefulla resultat att ta lärdom av när det gäller hur pedagogen kan stötta barns lärande. Exempelvis kunde jag se att det är betydelsefullt att läraren lyckas finna sätt att sammanbinda olika aktiviteter och jag har kunnat synliggöra specifika handlingar som skapar ett sådant stöd för barnen. Det handlar om kommunikativa handlingar såväl verbala som kroppsliga. Jag har också kunnat belysa att det bland vissa förskollärare fanns en iver att beta av experiment efter experiment snarare än att stanna i ett enskilt försök och låta det ta tid.

– Jag överraskades över att det blev så olika för de olika förskollärarna, att de faktiskt formade undervisningen så olika. En annan sak som överraskade mig i arbetet med studien var att jag inte kunde finna någon vetenskaplig studie som fokuserat på NTA för förskolan.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Studien kan användas för att diskutera hur man som förskollärare/lärare kan forma undervisningen så att den stöttar barns lärande. Exempelvis en sådan sak som hur pedagogen startar upp en aktivitet och betydelsen av att man skapar möjligheter för barnen att ”haka” tag i tidigare erfarenheter och koppla ihop dessa med det som man har tänkt att göra för dagen. Ett annat exempel på sådant som kan diskuteras med utgångpunkt i avhandlingen är betydelsen av att ge barn tid, resultaten av studien visar att det ibland tycks finnas en iver att beta av olika planerade aktiviteter snarare än att fördjupa sig i ett enskilt experiment och låta det ta tid. Det kan tyckas vara små men ack så betydelsefulla aspekter när det gäller att skapa undervisningsprocesser som skapar goda möjligheter till lärande för barnen som deltar.

– Det är också ämnesgenerella resultat som är relevanta även utanför förskolekontexten, för förskoleklass, de tidigare skolåren och gäller även för andra ämnen än naturvetenskap. Ett annat exempel på sådant som kan diskuteras med utgångpunkt i avhandlingen är hur undervisningsmaterial av den här typen är utformade. Såväl blivande som verksamma förskollärare/lärare behöver kunskaper och förmågor som gör det möjligt för dem att granska olika typer av undervisningsmaterial för att kunna göra ett relevant urval.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag har börjat spåna på intressanta saker att hugga tag i framöver men sedan disputationen har jag under en tid fördjupat mig i högskolepedagogiska frågor vilket också är intressant.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Likt förskollärar/läraryrket blir du aldrig ”färdig” i forskaryrket, du har hela tiden en möjlighet att utvecklas, det är enormt stimulerande tycker jag. Att vara forskare innebär också en möjlighet till kreativitet och frihet som jag uppskattar.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

–Jag arbetar i lärarutbildningarna som vi har vid högskolan Dalarna. Det är ett väldigt stimulerande arbete att möta blivande förskollärare/lärare och stötta dem i att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli en skicklig pedagog.

Vad gör du på fritiden?

–Jag bor i Falun. På fritiden rör jag på mig, åker skidor, springer i skogen, cyklar eller gympar i en förening där jag också är aktiv som instruktör. I övrigt tycker jag om att laga mat, baka bröd och läsa.

Lästips

Skolforskningsinstitutet. (2021). Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan (Systematisk översikt 2021:01).

Elin Erikssons avhandling Undervisning med stöd av förproducerade material: Ett närmande av naturvetenskap i förskolan

Skrivet av: Lotte Mjöberg