Trollets förskola Bjärred

Det finns flera förskolor i Sverige som heter Trollets förskola. En av dem ligger i Bjärred i Lomma kommun. Här arbetar 23 pedagoger på sju avdelningar, med sammanlagt 119 barn. Förskolan ligger mitt i ett villasamhälle med närhet till natur och hav.

Skrivet av: Lotte Mjöberg

Ingela Flotow är rektor för tre förskolor i Bjärred, och Trollets förskola är en av dem. Hon berättar:

– Förskolan har under de sex sista åren medvetet arbetat med Grön flagg och med ett hållbarhetstänk. Det har gjort att vi med tiden utvecklat vår medvetenhet och vårt kunnande, vilket fördjupat vårt gemensamma arbete. Vi ser också effekter kring engagemang, sammanhållning och samarbete vilket också påverkar arbetsglädjen.

Carolin Dahl är snart klar med sin utbildning till förskollärare och arbetar på Trollets förskola. Hon berättar vad som är det bästa med att arbeta där:

– Det är den gemenskap och den accepterande öppenhet som finns i pedagogiska samtal. Jag blev välkomnad och kände mig direkt som en viktig del i arbetslaget. Vi är nyfikna på och lyfter varandras kompetenser vilket leder till att alla får en viktig plats i gruppen.

Utetrollen är ute jämt

En av de sju avdelningarna har en helt egen inriktning. Det handlar om avdelningen Utetrollen och det är där Carolin Dahl arbetar. Hon berättar om denna avdelning:

– Utetrollen är en renodlad uteavdelning för barn i åldern 4–6 år. Vi vågar påstå att vår avdelning är unik, men det unika är inte att vi är utomhus. Det unika är att vi alltid är ute: alla årstider, alla dagar, alla timmar. Vi äter ute, vi vilar ute, vi har all verksamhet och bedriver all vår undervisning utomhus. Allt går att göra ute!

Hon fortsätter:

– Vi arbetar med naturens alla fenomen och tar tillvara det som finns runt omkring oss. Avdelningen är placerad intill förskolans gård och består av en liten skogsdunge där vi skapat olika lärmiljöer och rum. Miljön beskrivs ofta som magisk: skogen får en att vilja leka, springa, undersöka och samtidigt ger platsen ro.

Corona-pandemin har inte drabbat verksamheten på Utetrollen särskilt mycket. Däremot har pedagogerna lärt sig att dra nytta av digital användning kollegor emellan. Det har blivit onlinemöten i stället för som tidigare stora träffar.

Vikten av produktiva frågor

Med inspiration från forskaren Susanne Thulin arbetar Utetrollen med lekparksfysik. Det handlar om naturvetenskap genom produktiva frågor, i avsikt att öka barnens utforskande och eget sökande av svar på funderingar. Detta arbetssätt genomsyrar hela arbetet på Utetrollen och syns i aktiviteterna på dagarna.

Barnsynen på hela Trollets förskola utgår från att barnen är människor precis som vuxna, med ”ryggsäckar” som pedagogerna är nyfikna på för att kunna planera och genomföra en likvärdig utbildning för alla barn. Ingela och Carolin förklarar gemensamt:

– Det är lätt att i ett utvecklingsarbete stanna i ett tänkande om barnen som blivande: ”det lär de sig” eller ”detta vill vi att de ska lära sig”, för att läroplanen är utformad sådan. Men med ett barndomssociologiskt perspektiv, något som vi ständigt lyfter i arbetet med delaktighet och barnperspektiv, så ÄR barnen redan! Vi ser dem som kompetenta och kunniga och de har med sig massor i sina ryggsäckar. Vi vill inte tappa allt det barnen redan är.

Från frågor till tema

Tillsammans vill de ge ett exempel på detta perspektiv från Utetrollen. Genom produktiva frågor ledde det dem från ett planerat lekparksfysikprojekt vidare till ett fågeltema.

Exempel: Från lekparksfysik till fågeltema – och tillbaka igen

Vi satt på lekplatsen och förde samtal tillsammans med barnen om gravitation. Vad är det? Kan vi känna det? Vi började med en vald fråga i taget och barnen svarade utifrån sina tidigare erfarenheter. Detta hjälpte oss pedagoger att få en uppfattning om vad barnen tänkte och hur vi kunde planera undervisningen. (Det kräver förstås att vi läser in oss på ämnet för att kunna spinna vidare på barnens tankar.) Ett av barnen ropade rakt ut: Ett fågelbo! Detta sidospår tog inte mycket plats under just detta undervisningstillfälle, barnets reflektion bekräftades, men vi fortsatte att prata om gravitation.

Efter reflektion i arbetslaget kom vi fram till att vi borde lyfta sidospåret för att detta verkade vara mer intressant för barnet och även flera av de andra barnen. Vi samlade barnen och gick på fågelbosafari.

Fågelbosafarin blev holksafari som blev Birdlifes vinterfågelräkning och detta utvecklades vidare och vidare till ett långt projekt om fåglarnas leverne och artlära.

En hel termins projekt ledde vi sedan tillbaka till lekparksfysiken. Vi hängde upp fågelmatare i olika färger och observerade om fåglarna valde någon viss färg – om färg kan vara en faktor som gör skillnad i detta försök.

Detta tog vi också med oss i den undervisning om gravitation som pågått under samma period som fågelprojektet. Är det föremålets storlek, form eller vikt som påverkar fallhastigheten – eller kan det även vara färgen? Kan barnen kanske komma på fler faktorer som kan spela roll för hur resultatet blir? I sådant arbete utvecklar barnen en kritisk handlingsförmåga. Vi har också filmat i slowmotion och tillsammans med barnen reflekterat över vad som händer och vad det beror på.

Pedagogisk planering och reflektion

Litteratur och forskning är några av de delar som används för att utveckla den pedagogiska samsynen. Bland annat har det varit stort fokus på Ann S. Pihlgrens litteratur, om olika roller som pedagoger intar i undervisningssituationer.

I Lomma kommun använder man sig av lärplattformen Infomentor och digitala dokumentationsrum för planering och reflektion.

Här delar Trollet med sig av frågor som kan användas som stöd för pedagogisk planering och reflektion i ett dokumentationsrum.

PLANERING

• Pedagogernas nyfikenhetsfråga och utmaning till barnen. (Vilken aktivitet ska vi göra?)
• Pedagogernas bedömning av nuläge och barnens erfarenheter. (Vilken tidigare erfarenhet har barnen av materialet/platsen/det vi arbetar med osv?)
• Pedagogernas val av lärmiljö. (Vilka material ska jag välja? Var ska vi vara, plats/miljö?)
• Pedagogernas introduktion av aktivitet. (Hur ska uppdraget/materialet introduceras?)

REFLEKTION

• Barnens utforskande. (Vad verkade barnen mest intresserade och upptagna av? Vad stod i fokus för deras utforskande och nyfikenhet?)
• Oväntat. (Hände det något oväntat?)
• Påverkan och inverkan. (Hur tänker jag/vi om platsen, materialet, gruppen, introduktionen osv?)
• Lärdomar. (Vad tänker jag om mitt uppdrag som pedagog? På vilka fler sätt kunde jag tänkt/gjort?)
• Nya nyfikenhetsfrågor. (Vilka nya frågor väcktes?)

AVDELNINGSREFLEKTION

• Reflektion – tolkning. (Vad är det barnen intresserar sig för i sitt utforskande? Vilka frågor undersöker de? Vilka material/verktyg stödjer barnen i deras utforskande?)
• Analys – slutsatser. (Vad av det barnen gör är möjligt att utmana vidare? Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla? Vilka nyfikenhetsfrågor har väckts hos oss?)
• Framåtsyftande planering. (Hur planerar vi att gå vidare? Vem gör vad, när och hur?) Återgå till Planering 1.