Kristina

Lund

Publicerat 2025-09-22

Kristina Lund, berätta lite om dig själv! Vem är du?

– Jag utbildade mig till förskollärare i Kristianstad, blev klar 2002 och arbetade sedan som det i 18 år. De sista tio åren arbetade jag på en förskola i Kävlinge kommun, där var jag även pedagogisk utvecklingsledare. Under den tiden växte mitt intresse för professionsutveckling och det ledde till att jag tog en magisterexamen. Jag sökte en doktorandtjänst vid Högskolan Kristianstad som var kopplad till den nationella forskarskolan om lekresponsiv undervisning för social och kulturell hållbarhet.

– Jag valde att inrikta avhandlingen mot naturvetenskap eftersom jag är intresserad av det. Efter fem år, i juni 2025 var jag klar. Avhandlingen heter Lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan. 

– Det finns inte så mycket tidigare forskning om att som förskollärare ta vara på spänningen mellan lek och naturvetenskap. Att tillföra naturvetenskapligt innehåll i lekresponsiv undervisning är ett nytt sätt att arbeta, vilket har varit väldigt intressant.  

Berätta om din forskning!  

– Lekresponsiv undervisning innebär att man som förskollärare är med i lek med avsikten att undervisa i respons på vad som sker i leken.  Jag ledde ett professionsutvecklingsprojekt på en förskola, med totalt 11 förskollärare som hade barngrupper i olika åldrar. Förskollärarna fick ta del av föreläsningar och läsa artiklar för att sedan arbeta med lekresponsiv undervisning. I studien använde de sig av projicerade bilder och filmer som stöd. Exempelvis projicerade en förskollärare en film från havet där det simmade fiskar. Förskolläraren och barnen låtsades att de befann sig under havsytan och leken kom att handla om att de simmade bland fiskarna. När förskolläraren frågade om det verkligen gick att simma under vattenytan så länge tog leken en ny riktning. Nu förvandlades barnen dykare med dykutrustning på ryggen. De videodokumenterade sitt arbete med lekresponsiv undervisning som vi tittade på och diskuterade i fokusgrupper. Jag gjorde alltså inte egna observationer. 

– Pedagogernas utmaning var att ha med sig tankar om leken och viss planering, men att fortfarande ha öppenhet och villighet att ändra sig. Naturvetenskapsundervisningen är ju ofta väldigt planerad, men när leken kommer till så händer andra saker. Ett exempel var i ett projekt om gråsuggor. I en lek låtsades barn och förskollärare att de var i skogen och ett barn sa ”Nu kom det en haj”. Kanske skulle den äta upp gråsuggorna? Vad är på riktigt och vad är på låtsas i en sådan situation? Vad är rätt och vad är fel? Det kan vara en utmaning för pedagogen att hantera, för inom leken finns det olika möjligheter. 

Vad säger forskningsresultaten?  

– Studien visade att det finns både möjligheter och utmaningar i att introducera naturvetenskapligt innehåll i respons på lek. Projicerade bilder eller filmer kan till exempel användas för att man gemensamt ska kunna låtsas att man befinner sig på en plats som kan associeras med naturvetenskapligt innehåll, eller som ett sätt att visualisera naturvetenskapligt innehåll i leken.  

– I början av projektet beskrev förskollärarna att barnen ofta fortsatte att leka det som de hade varit med om även efter de planerade undervisningsaktiviteterna. 

– Det som kanske förvånade mig var att pedagogerna kunde ha svårt att hitta sina platser i leken. Ett exempel på det var när en förskollärare initierade en lek om dinosaurier utifrån barnens intresse. Leken var baserad på när dinosaurierna dog ut, vilket innebar att det blev en dramatisering av ett händelseförlopp som förskolläraren ville förklara. Då blev det en utmaning att skapa en öppenhet för leken.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?  

– Praktiknära forskning kan ju skapa viktiga diskussioner i arbetslaget och på så vis bidra till att utveckla förskolans utbildningspraktik på vetenskaplig grund. Det viktigaste verktyget jag vill ge till pedagoger är att våga vara med i leken och se vad som händer, vilket kan skapa möjligheter att undervisa i respons på barnens lek.  

– Genom att se leken som en fortsättning på undervisningen, kan också det som händer i den gemensamma leken medvetandegöras tydligare, och möjliggöra ett fortsatt utforskande av naturvetenskapligt innehåll i lek. Jag hoppas att relationen mellan lek och undervisning på så sätt kan komma att utvecklas. 

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?  

– Jag har nyligen presenterat resultaten från min forskning och jag hoppas kunna fortsätta med området lek i kombination med naturvetenskap. Det finns en spänning här. Leken är ju en viktig del av förskolans verksamhet och jag är bland annat nyfiken på vad som händer med den när barnen börjar i förskoleklass. 

Vad är det roligaste med forskaryrket?  

– Även om jag saknar mötet med barnen på förskolan trivs jag också jättebra med att vara forskare. Det är fantastiskt att få möjlighet att fördjupa sig och bidra med kunskaper. Professionsinriktad forskning är väldigt spännande! 

Vad jobbar du med när du inte forskar? 

– När jag inte forskar undervisar jag framför allt på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad. Jag möter studenter som exempelvis skriver sina examensarbeten eller är ute på sina VFU-placeringar (verksamhetsförlagd utbildning). Jag är också med i forskningsmiljöerna BALU (Barndom, Lärande och Utbildning) och LISMA (Learning in Science and Mathematics). 

Vad gör du på fritiden?  

– Jag bor i Löddeköpinge och försöker umgås med familjen så mycket det går. Vi har en hund, en finsk lapphund, som jag tränar rallylydnad med. Det är väldigt avkopplande för mig. Man kan träna på brukshundsklubben men också hemma i trädgården och på promenaderna.  

Kristina Lunds avhandling

Lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan, Högskolan Kristianstad

Artiklar med Kristina Lund som medförfattare

Lund, K., Redfors, A. & Jonsson, A. (2024a). Can we play with science? Preschool teachers’ discussion about play-responsive teaching and how science content can be introduced into play with support of digital tools. Early Years, 1-15. Doi: 10.1080/09575146.2024.2365182. Hämtad från: www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09575146.2024.2365182?src=recsys   

Lund, K., Redfors, A. & Jonsson, A. (2024b) Preschool teachers’ experiences of using projected images and videos in attempted play-responsive science teaching. Early Childhood Education Journal, 1–10. Doi: 10.1007/s10643-024-01777-8. Hämtad från: https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-024-01777-8    

Lund, K., Redfors, A. & Jonsson, A. (2025). Preschool teachers’ discussions of attempted play-responsive science teaching. International Journal of Science Education, 47(5), 680–696. Doi: 10.1080/09500693.2024.2348187. Hämtad från: www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09500693.2024.2348187#abstract      

Skrivet av Lotte Mjöberg

Foto: Anna Henriksson