Johanna

Sundström

Publicerat 2026-10-08

Skrivet av Lotte Mjöberg

Johanna Sundström, vem är du?

Jag bor i Umeå men är ursprungligen från Luleå, där jag också utbildade mig till förskollärare. Efter utbildningen bodde jag i Skellefteå, där jag började min karriär som förskollärare.

Flytten till Umeå gjordes senare i samband med att jag blev nyfiken på vidareutbildning och forskning. Jag har arbetat i olika förskolor, både privata och kommunala, och i verksamheter av olika storlek. Genom åren har jag haft ett särskilt intresse för förskolans läroplan, hur den tolkas, förstås och används i praktiken, men också för frågor om hur förskolan styrs och organiseras.

Jag disputerade våren 2026 inom pedagogiskt arbete, vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Min avhandling heter Iscensättning av förskolans läroplan Lpfö18 i praktiken – möjligheter och utmaningar för rektorer och tjänstemän. I den studerar jag hur förskolans läroplan omsätts i praktiken, inte bara i förskolan utan även på kommunnivå, där tjänstemän spelar en viktig roll.

Berätta om din forskning!

Min forskning handlar om hur förskolans läroplan faktiskt blir till i praktiken. Ofta tänker vi kanske på läroplanen som något som ska ”implementeras” eller ”genomföras”, men i min studie har det blivit tydligt att det inte riktigt fungerar så i praktiken. Det jag har sett är att läroplanen snarare tar form i det dagliga arbetet: i samtal, i beslut och i de prioriteringar som görs i olika situationer. Det handlar alltså inte bara om att följa ett dokument, utan om att skapa mening i det tillsammans.

Det som särskiljer min studie är att jag har följt både rektorer och kommunala tjänstemän. Jag har velat förstå hur arbetet med läroplanen ser ut ur flera perspektiv, och hur de olika nivåerna hänger ihop. Det som blir intressant är just samspelet mellan dessa nivåer. Förutsättningarna för det pedagogiska arbetet formas inte bara i förskolan, utan också i kommunens organisation, i de stöd som ges och i hur läroplanen tolkas på olika håll. I min studie blev det tydligt att detta samspel ibland fungerar väldigt väl, men också att det kan uppstå spänningar, till exempel mellan styrning och behovet av lokal anpassning.

Vad säger forskningsresultaten?

Resultaten visar att arbetet med läroplanen är mycket mer komplext än man kan tro. Det handlar inte bara om att följa ett dokument, utan om att tolka, anpassa och ibland också förhandla vad det innebär i den egna verksamheten. 

En viktig slutsats är att både rektorer och tjänstemän är aktiva i att forma läroplanen, men på olika sätt. Tjänstemännen skapar ofta strukturer och stöd, medan rektorerna behöver anpassa dessa till sina lokala sammanhang.

Det som förvånade mig mest var kanske att många var positiva till förändringarna i läroplanen, men samtidigt hade ganska låga förväntningar på att det faktiskt skulle leda till större förändringar i praktiken. Jag blev också överraskad av hur mycket av arbetet som sker mellan raderna: i relationer, i kollegiala samtal och i det vardagliga ledarskapet. Arbetet med läroplanen är inte linjärt eller förutsägbart, utan något som utvecklas över tid och som ser lite olika ut beroende på var man befinner sig. Det är där som mycket av förskolans professionella kunskap blir synlig – i hur man hanterar den här komplexiteten i vardagen.

Vilken nytta har förskolan av dina resultat?

Jag hoppas att min forskning kan bidra till att synliggöra hur komplext arbete med läroplanen faktiskt är och därmed skapa en större förståelse mellan olika nivåer i organisationen. För dig som arbetar i förskolan är det kanske inte konstigt att läroplanen upplevs olika, att det finns ett legitimt utrymme för tolkning och att kvalitet skapas i dialog, inte i färdiga modeller.

För rektorer kan resultaten också ge stöd i att förstå sitt uppdrag som just balanserande och relationellt, där man både ska leda, samordna och skapa mening tillsammans med personalen.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

Just nu är det lite paus på forskningen. Jag arbetar i förskola, vilket jag verkligen värdesätter eftersom det ger mig en nära kontakt med verksamheten. 

Hösten 2026 kommer jag att börja arbeta som lektor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, vilket känns väldigt roligt och som ett naturligt nästa steg i min yrkesbana. Jag vill gärna fortsätta att arbeta med frågor om ledarskap i förskolan.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

Det roligaste är att få stanna upp i frågor som annars bara går på rutin i praktiken. Att få tid att tänka, analysera och verkligen försöka förstå. Det är väldigt inspirerande. Men det allra bästa är nog ändå när forskningen möter praktiken. När jag känner att det jag gör kan bidra till reflektion i förskolan, då känns det meningsfullt på riktigt.

Vad gör du på fritiden?

På fritiden försöker jag göra sådant som ger energi och balans. Jag tycker om att lyssna på musik, laga mat och träna. Jag tycker också om att umgås med vänner. Det blir ofta långa samtal, vilket jag verkligen gillar.

Läs mer

Johanna Sundströms avhandling: Iscensättning av förskolans läroplan Lpfö18 i praktiken – möjligheter och utmaningar för rektorer och tjänstemän.