Bild på Laura Yasy Galeano Ríos

Laura
Yasy Galeano Ríos

Forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
Verksam vid
Uppsala universitet

Publicerat 2026-11-19

Berätta lite om dig själv!

– Jag kommer från Paraguay och utbildade mig till språklärare där. Min väg till att bli forskare i Uppsala började med ett stort intresse för språk och lärande – och kanske också med att det alltid varit relativt lätt för mig att lära mig nya språk. Jag ville tidigt bli lärare, både av intresse och som en väg till självständighet. Det är något som kan vara utmanande i mitt hemland. 

– Jag arbetade vid universitetsinstitutioner som fokuserar på språkutveckling ur ett pragmatiskt och kommunikativt perspektiv. Under nästan tio år arbetade jag också i privata skolor i Asunción. Jag undervisade först i engelska och litteratur men senare även i naturvetenskap och geografi. Efter hand ansvarade jag för att utveckla läroplaner, ta fram undervisningsmaterial och samordna hela den engelska sektionen. 

– När jag började handleda andra lärare förstod jag att den undervisning som fungerar för en person inte nödvändigtvis fungerar för en annan. I mötet med den komplexiteten började jag ifrågasätta idén om “universella” undervisningsmetoder. Denna erfarenhet tog jag senare med mig i samarbeten med lärarutbildningar.

– Jag tilldelades ett stipendium från Paraguays regering för att läsa en master i neurovetenskap och utbildning vid University of Bristol i Storbritannien 2028–2019. Sommaren 2020 erbjöds jag en anställning som doktorand vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Eftersom det var covid-tider flyttade jag hit först i januari 2021. Jag disputerade med avhandlingen Affective relations to mathematics in Swedish early childhood education i mars 2026. 

Berätta om din forskning!  

–Under min doktorandtid blev jag introducerad till den nordiska didaktiktraditionen och till det svenska förskolesystemet. Jag har strävat efter att arbeta tvärvetenskapligt, i samarbete med forskare inom exempelvis barns utveckling och eye-tracking metoder, pedagogik och multimodal interaktionsanalys. 

– Min forskning tog sin utgångspunkt i begreppet matematikångest, men utvecklades snabbt till ett bredare intresse för hur historiska beslut och policyreformer samspelar med lokala praktiker i förskolan. Jag studerar även hur dessa nivåer hänger ihop med lärares arbetssätt, och med beslut som fattas i vardagen av förskollärare, rektorer och andra aktörer. 

Vad säger forskningsresultaten?    

– Mina resultat pekar på att vi behöver förstå känslors roll i tidig utbildning mycket bättre. Detta är avgörande för att kunna stödja barns sociala, kognitiva och kritiska utveckling. 

– Jag menar att både kvalitativa och kvantitativa metoder behövs, men framför allt att det krävs en dialog mellan dessa traditioner för att skapa verkligt tvärvetenskaplig forskning. 

– Något som har förvånat mig är hur mycket ansvar som ligger på lärare även i Sverige, när det gäller beslut i vardagen. På många sätt påminner detta om situationer jag tidigare sett i betydligt mer resursbegränsade sammanhang, även om kontexten i övrigt skiljer sig. När jag jämför olika utbildningsmiljöer, ser jag att det alltid finns utrymme för utveckling. Det handlar mindre om policynivån och mer om lärarnas grundutbildning, deras förmåga till reflektion och deras engagemang i att vidareutveckla sin praktik. 

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?  

– I mina studier undersöker jag hur lärare tänker och känner kring matematik, hur barn i förskoleålder möter matematiska situationer, och hur vardagliga interaktioner bidrar till att forma relationen till matematik (över tid). 

– Förskolan har en viktig förebyggande roll. Den kan ge barn möjlighet att på ett lekfullt sätt upptäcka vad matematik och andra STEM-områden kan innebära, oavsett om barnen senare väljer att fördjupa sig i dessa områden eller inte. 

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?  

– Ja, jag arbetar nu med att vidareutveckla de idéer som presenteras i min avhandling till modeller och arbetshypoteser som både kan förstås av lärare och prövas i forskning. 

– Samtidigt har jag ett bredare intresse för samspelet mellan kognition och emotion, barns utveckling och kulturell variation. Dessa frågor utforskar jag vidare i min nuvarande roll inom utvecklingspsykologi på ”Uppsala barn and babylab” vid Uppsala universitet.  

Vad är det roligaste med forskaryrket?  

– Det mest givande är möjligheten att arbeta med olika typer av frågor och att samarbeta med kollegor från olika discipliner och delar av världen. I sådana miljöer lär man sig inte bara nya metoder utan också nya sätt att tänka kring forskning och kunskap. 

– Jag har haft turen att komma in i en forskningsmiljö där det finns utrymme att tänka stort och samtidigt arbeta strukturerat mot gemensamma mål. För mig är det en stor motivation i arbetet. 

Vad jobbar du med när du inte forskar? 

– Jag engagerar mig ideellt i att stötta yngre forskare, särskilt sådana som söker stipendier för att kunna påbörja eller fortsätta en forskarkarriär. Mycket av detta arbete är kopplat till Paraguay, där forskningsinfrastrukturen i många fält fortfarande är begränsad. Att bidra till att synliggöra forskningens betydelse och stödja utvecklingen av hållbara forskningsmiljöer blir i sådana sammanhang en viktig del av mitt engagemang. 

Vad gör du på fritiden?

– Jag simmar och reser gärna för att träffa familj och vänner. Jag surfar, dansar, styrketränar lite och går på konserter. Ibland hjälper jag andra att lära sig simma och ibland ägnar jag mig åt att måla eller skriva. Jag tycker också om att lära mig nya saker, ofta genom att be människor i min omgivning att dela med sig av sina kunskaper. För mig är det ett sätt att fortsätta vara nyfiken, även utanför forskningen. 

– Jag trivs mycket bra i Sverige och känner att mitt liv här är både rikt och meningsfullt. Samtidigt innebär förändringarna i regelverket kring migranter en viss osäkerhet. Det gör långsiktig planering mer utmanande, även i privata frågor. Min förhoppning är att kunna fortsätta etablera mig här och skapa en trygg grund för framtiden.  

Läs mer

Länk till Laura Yasy Galeano Ríos avhandling: Affective relations to mathematics in Swedish early childhood education 

Skrivet av: Lotte Mjöberg