Sökresultat

Förskolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det egentligen? Professor Hillevi Lenz Taguchi reder ut begreppen.

I andra delen i serien om att möta och arbeta med barn med traumatiska erfarenheter fördjupar vi oss i hur trauma påverkar hjärnans utveckling och hur trauma syns i barnens beteende.

Att arbeta med dekonstruktiva samtal är ett sätt att utveckla den pedagogiska praktiken – på vetenskaplig grund. Samtalen hålls kring dokumenterad praktik, t.ex. barns bilder, för att förstå mer om...

Tid är något som intresserar de flesta förskolebarn väldigt mycket – ändå syns inte detta ämne speciellt mycket i förskolan. Det finns heller inte mycket skrivet om det. Men Marita Lundström på...

Ett vidgat naturvetenskapligt innehåll i förskolan – vad kan det handla om? I ett spännande projekt håller forskare i Kristianstad på att undersöka området i samarbete med förskollärare.

Forskning visar att ordförrådet hos fyraåringar är en avgörande faktor för hur bra barnen klarar sig i skolan längre fram. Och Liv Gjems, professor i pedagogik, menar att redan vardagssamtalen med...

Spring! Hoppa! Och lär! Inlärningsförmågan ökar ju mer vi rör oss. – Vi märker att barnen blir okoncentrerade och oroliga om de inte får röra sig, säger förskolläraren Madeleine Ekdahl, som jobbar på...

De är ofta inblandade i konflikter och har skämtsamt kallats samhällets våldsammaste grupp. Och de kan konsten att ställa frågan ”Varför?” i ett oändligt antal led. Säkert känner du igen tre- och...

Pia Williams forskning är inriktad mot studier av barns samspel och det lärande som sker mellan barn samt mellan barn och vuxna. Ett av hennes forskningsintressen rör barns möjligheter att lära och...

Lär sig barn genom yttre stimuli, genom att de mognar eller i samspel med andra och omgivningen? Här fortsätter klättrandet i det pedagogiska trädet och förskolans olika teoretiska perspektiv.

Det finns flera inflytelserika teorier om hur barn lär sig och det kan vara svårt att hålla isär de olika synsätten. Följ med fil.dr Ann Pihlgren på en klättring i det pedagogiska trädet och lär dig...

Dockvrå, hemvrå eller lägenhet. Förskolans olika rum – och olika namn på rummen – skapar olika genusförutsättningar. En trend just nu är att byta namn på hemvrån för att ge den nytt liv och nya...

Här får du förslag på övningar som hjälper barnen att upptäcka hur olika vi alla är, och hur olika vi upplever oss själva och omgivningen. Denna förståelse kan stärka och underlätta samspelet i...

Tidiga utvecklingssamtal är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet för Almby förskoleområde i Örebro. Helena Yourston och Gunilla Eriksson Bergström, kvalitetsutvecklare, berättar mer. Del...

Som logoped och lärare på speciallärar- och specialpedagogprogrammen har Barbro Bruce föreläst om vad språkstörning är och hur barn med denna diagnos kan hjälpas. ”Men”, undrar hon, ”måste...

Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Ta årshjulet till hjälp i ert kvalitetsarbete! I tre artiklar beskriver kvalitetsutvecklare Helena Yourston och Gunilla Eriksson Bergström sitt...

Barn i förskoleåldern är ofta sjuka. Och att de får infektioner är normalt, det tränar immunförsvaret. Men barn som vistas på förskola är oftare sjuka än barn som vistas hemma. Hyfs –...

Vad händer om treåringar, istället för att bara bli fotograferade, själva får tillgång till digitalkameror i förskolan? Det har Lena O Magnusson utforskat i sin avhandling.

Mie Josefson vid Stockholms universitet forskar på omsorgens innebörder i förskolan. Det är ett ämne som i dag uppmärksammas allt mer.

Kooperativt lärande är en metodik för att skapa delaktighet, inkludering och socialt kompetenta barngrupper. Lisa Fohlin visar hur forskning stödjer metodiken och berättar steg för steg hur ni kan...