Alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, har rätt till god undervisning. Det är du som behöver se till att de får den! Ett bra sätt att utvecklas till en skicklig undervisare är att själv och...

Bättre balans, motorik, självförtroende och koncentrationsförmåga. Yoga- och mindfulness "på schemat" har fört med sig mycket gott till barngruppen på Sommarlusts förskola. ”Barn har blommat ut och...

Framför allt tre områden är viktiga för att barn ska utveckla en positiv lärandeidentitet: tilltro till sin egen förmåga att lära, strategier för att lära sig och förmåga till kreativitet och...

Samtal i grupp där flera olika röster får höras, är en viktig del i det kollegiala lärandet. För att gruppsamtalen ska vara så givande som möjligt visar Annika Cederberg-Scheike en arbetsmodell i fem...

Förskolans pedagoger möter barnens vårdnadshavare varje dag. Det är många möten som sker, både korta och långa, i tamburen eller på utegården dagligen. Hur skapar vi tillitsfulla relationer som...

På Milstensgårdens förskola är flerspråkighet sedan länge en norm. Rektor Fredric Gieth berättar hur transspråkande, en del av förskolans språkpolicy, kom att bli incitament och metod för såväl...

Den här tredje och sista artikeln i artikelserien om naturvetenskap i förskolan koncentreras på innehållet i naturvetenskap och på teknik för yngre och äldre förskolebarn. (Del 3 av 3.)

Ibland kan relationer till barn kännas utmanande och svåra även i en professionell roll. Att då flytta fokus från barnet till relationen, och att låta vardagen och rutinsituationer bli grunden för...

Inte sällan framhålls betydelsen av att utveckla en för verksamheten gemensam idé – en vision eller en profil – som kan vara vägledande för arbetet. Men vilken funktion har profilering av förskolan...

Här fortsätter Ann S. Pihlgren sin forskningsbaserade genomgång av olika pedagogiska stilar och hur dessa påverkar lärandet i förskolan. Vilken stil har du själv, och hur kan du förbättra den?

Med hjälp av långvariga par – ”lärkompisar” – kan barnen lära sig att utveckla sin samarbetsförmåga. Hur kan detta se ut i praktiken? Läs artikelseriens sista avsnitt och ta del av ett besök i en...

Snuttefilt, gosedjur, övergångsobjekt – många barn har med sig något personligt varje dag som de använder när tröst och trygghet behövs. Varför vill vissa barn ständigt ha sin snutte, medan andra...

Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Ta årshjulet till hjälp i ert kvalitetsarbete! I tre artiklar beskriver kvalitetsutvecklare Helena Yourston och Gunilla Eriksson Bergström sitt...

Stor blygsel, ängslan, rädsla eller oro kan begränsa barnet både socialt och utvecklingsmässigt. Varför drabbar det vissa barn och inte andra? Vilka situationer i förskolan kan vara svåra för blyga...

Marie Lindvall Wahlberg och Anne-Charlotte Carlsson guidar oss genom vad ett kompetent, coachande ledarskap innebär i teori och praktik. I denna avslutande del i artikelserien får du förslag på...

Det är mycket som ska falla på plats när hösten drar igång; nya barngrupper, nya arbetslag, nya föräldrakontakter. Anna Hellberg Björklund visar hur ni kan bygga en trygg grund både för nya barn och...

Läroplanen är tydlig med att förskolan ska erbjuda en trygg miljö för alla barn oavsett könsidentitet. Sexolog Suzann Larsdotter skriver här om hur förskolan bäst kan bemöta barn som är trans eller...

Många barn som börjar i förskolan bor växelvis hos två olika vårdnadshavare. Att involvera barnets båda hem i förskolan är av stor betydelse, och ibland behöver introduktionen anpassas efter detta.

Med stort fokus på miljöarbete och uteverksamhet, och för att barnen ska upptäcka och lära känna olika samhällsfunktioner och platser i sin närmiljö, gör man på Säfsta ekologiska förskola...

När bägaren har runnit över och pedagogen ska hjälpa barnet att komma tillbaka innanför sitt toleransfönster hjälper inte tillrättavisningar. Anna Hellberg Björklund ger vägledning.