Planera läsårets föräldrakommunikation
En årsplan ger stadga och struktur åt föräldrakommunikationen. I den här artikeln delar fil.dr Linn Eckeskog med sig av tips och idéer om hur ni kan lägga upp planeringen och vilken typ av aktiviteter som planen kan innehålla.
”Jo, det berättar vi för föräldrarna när barnen skolas in. Tror jag. Eller?”
Vad behöver vårdnadshavaren egentligen veta – och när? Kunskap, normer och arbetssätt som är helt nya för den förälder som för första gången kliver in i er hall, är självklara för dig som arbetar i förskolan. Och det är inte konstigt. När vi blir en del av en organisations ”innanför” är det naturligt att vi snabbt förlorar det nyttiga utifrånperspektivet.
Årsplanen – en grovskiss för kommunikationsåret
Årsplanen är ett användbart verktyg för att få en helhetsbild av det kommunikationsarbete som förskolan ägnar sig åt under ett år. Planen ger en långsiktig planering och skapar kontinuitet i arbetet så att den eller de som har ansvar för kommunikationen kan ta sig an året med ett fågelperspektiv och en tydlig uppfattning om vad som ska göras i vilket skede.
En årsplan för förskolans kommunikation kan med fördel rymma alla planerade interaktioner med vårdnadshavare – från vykortet ni skickar ut inför förskolestarten till avskedsbrevet ni skickar med femåringarna som på vårens sista dag hoppar ut genom fönstret och in i förskoleklassen.
Genom att anta ett långsiktigt perspektiv på kommunikationen är det lättare att identifiera vad vårdnadshavarna behöver veta om verksamheten – men också vad ni behöver veta om familjerna i vilket skede. Årsplanen kan inte rymma allt – mycket kommunikation är spontan och improviserad – men en årlig grovskiss kan minska stressen och öka chansen att ni sett över året berör de frågor som är viktiga för er och vårdnadshavarna.
Det finns en rad mer eller mindre väntade händelser och aktiviteter som kan föras in i en sådan årsplan, men jag vill också ge förslag på andra, lite ovanligare, berättelser som med fördel kan föras in i planeringen.
Fem kategorier
Hur utförlig kommunikationsplanen behöver vara beror givetvis på verksamhetens behov och er ambitionsnivå.
Väljer ni att arbeta med en utförlig plan kan det vara lämpligt att dela in aktiviteterna i fem kategorier.
1. Den första kategorin gäller era återkommande kommunikationsinsatser under ett år. Här handlar det om tidpunkter för introduktionssamtal, kultur- och språksamtal, uppföljningssamtal, föräldramöten, föräldraråd, föräldrafika, veckobrev eller inlägg i lärplattformar och uppdateringar av sociala medier.
2. Den andra kategorin kan med fördel fokusera på de mest grundläggande praktiska frågor som förskolan och hemmen behöver synkronisera sig kring, exempelvis:
- Lämna in närvarotider
- Boka in tider för utvecklingssamtal
- Namna kläder
- Kläder inför vintern
- Fylla i enkäter
- Notera stängningsdagar/planeringsdagar
- Meddela semesternärvaro
- Ta hem kläder och städa ur inför sommaren
3. Den tredje kategorin innehåller de glädjeämnen som ryms under ett år i förskolan och som familjerna kan vilja ta del av, exempelvis:
- Förskolans dag
- Sommarfest
- Gosedjursdag
- Pyjamasparty
- Utspark av femåringar
- O.s.v.
4. Den fjärde kategorin består av återkommande inslag i förskolors kommunikation i form av högtider och firanden som barnen ibland känner igen från sina hem och som andra gånger är nya erfarenheter och möten med världen.
Här är några exempel på högtider och årsdagar som förskolor runt om i Sverige uppmärksammar:
- Samisk nationaldag
- Alla hjärtans dag
- Rocka sockorna
- Internationella romska nationaldagen
- Eid-al-fitr
- Förskolans dag
- Sveriges nationaldag
- Tornedalingarnas dag
- Jom Kippur
- FN-dagen
- Halloween
- Barnkonventionens dag
- O.s.v. (Fler dagar att uppmärksamma hittar du i artikeln Viktiga dagar)
5. Den femte kategorin består av fördjupade berättelser som kompletterar det här-och-nu-perspektiv som präglar många förskolors kommunikation. Om vi allt för ensidigt berättar om vad vi nyligen gjort och vad vi snart ska göra, riskerar vi att tappa bort de större perspektiven som placerar förskolan mitt i samhället, världen och livet.
För att skifta perspektiv och få fatt i de stora berättelserna om förskolan kan vi fråga oss: Vilken kunskap och förståelse för förskolan vill jag att vårdnadshavarna lämnar oss med den dagen barnen går över till förskoleklass?
Låt mig ge några exempel:
- Er förskolas historia
- När grundades förskolan och varför? Vad innebär driftsformen? Finns roliga eller meningsbärande berättelser och anekdoter kopplade till er förskola? Arbetar någon kvar i dag, som var med och grundade förskolan? Har byggnaden tidigare använts till något annat? Vad utmärker er förskola i relation till andra?
- Stängningsdagar/Kompetensutveckling
- Varför finns ”stängningsdagar” och varför är de nödvändiga? Ge gärna konkreta exempel på vad ni gjort, varför, och visa på vikten av tid planering och utvärdering i ett arbete med höga förväntningar på reflektion, dokumentation och utveckling.
- Presentera personalen
- Att intervjua och lyfta fram medarbetare är ett sätt att tydliggöra verksamheten och bjuda in till en känsla av samhörighet.
- Ska kollegor intervjua varandra, eller är det barnen som står för intervjun och samtidigt lär sig en ny samtalsform?
- Möjliga frågor mellan vuxna:
- Varför arbetar hen i förskolan?
- Om hen arbetat länge: Hur har förskolan förändrats sedan personen började arbeta i förskolan?
- Berätta om ett tillfälle då du visste att ditt arbete gör skillnad.
- Berätta om ett tillfälle då du och en förälder/en familj verkligen möttes och skapade en upplevelse för barnen.
- Dela med dig av ditt bästa tips angående X eller Y.
- Förskolegården
- Varför är gården utformad som den är? Vilka är de bakomliggande tankarna? Var trivs barnen bäst? Använder de miljön på ett spännande sätt som ni inte avsett? Vilka lekar tycker de är roligast? Skulle föräldrarna kunna bidra på något vis för att utveckla gården?
- Matens roll i förskolan
- Vad är en pedagogisk måltid?
- Finns förhållningssätt eller knep ni kan dela med er av kring matsituationer?
- Vem lagar maten vid er förskola? Vad är hens bakgrund och drivkrafter? Visioner?
- Får barnen komma och hjälpa till ibland? Varför?
- Hur och utifrån vilka principer sätts matsedeln?
- Hur tänker ni kring specialkost och vegetarisk kost? Hållbarhet? Vilken mat är åtgången störst på?
- Läsningens roll i förskolan
- Vilka böcker tycker barnen om att läsa? I vilka situationer läser ni? Finns ingångar i samtal och sätt att arbeta med läsning som vårdnadshavarna kan ha nytta av?
De fördjupade berättelserna kan lyftas i flera olika sammanhang: de kan ingå i introduktionen av nya barn/vårdnadshavare och inkluderas i föräldramötet, men när texterna väl är skrivna kan de också återanvändas allteftersom föräldragruppen byts ut.
Men att skapa innehåll till denna femte kategori handlar inte enbart om att öka familjernas förståelse för förskolan. Även själva arbetsprocessen har ett värde. När vi reflekterar över och berättar om våra yrken och verksamheter blir vi varse våra egna kunskaper och kvaliteter, vilket i sin tur kan stärka självbilden och odla en gemensam identitet inom organisationen.
Sammanfattningsvis
Som vi sett finns det mycket att vinna längre fram på att tidigt avsätta lite tid åt att planera kommunikationsåret. En lagd plan ger en bra grund för den improvisation ni oundvikligen ägnar er åt när ni bygger tillitsfulla relationer till hemmen.
Litteratur
Eckeskog, Linn (2020). Kommunikation med vårdnadshavare: en professionell kompetens i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Eckeskog, Linn och Tallberg Broman, Ingegerd (2022). Att rikta den granskande blicken mot föräldrasamarbetet. I Åsén, Gunnar (red.) Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.
Illustration: Shutterstock.com.
