Article image

Karolina Johansson rektor, Emelie Widing förskollärare och Felicia Manni förskollärare.

Grönkulla förskola

Publicerat

2024-11-04

På Grönkulla förskola i Laholm möter barn och föräldrar en vetgirig och nyfiken personalgrupp. Oavsett vem du är och var du kommer ifrån förväntas du ha något att tillföra till undervisningen på förskolan. Begreppet interkulturellt förhållningssätt är levande i vardagen och varje fredag åker barnen ut i världen.

Av Ulrika Glaser

Alla passagerare har hittat sin plats och nu startar resan.

Barnen på avdelningen Våfflan är förväntansfulla. I dag ska de äntligen få resa till Indien! Reseledaren är deras förskollärare Felicia Manni, dagen till ära utrustad med resväska, hatt och glasögon. I bakgrunden hörs ljud från en hamn, båten är nu redo att avgå. Alla barnen får balansera på landgången (en balansbräda) för att ta sig ombord på båten. Där möts de av Kapten (Julia Huttunen) som delar ut numrerade biljetter till var och en. Barnen letar under spänd tystnad upp rätt nummer på de utplacerade stolarna. Sedan reser sällskapet till Indien medan de sjunger sånger om båtar, havet och fantiserar om olika djur som skeppet åker förbi. Väl framme i Indien träffar de en kryddförsäljare, Azå (Njomëza Kadrija) som oturligt nog har blandat ihop alla sina kryddor. Barnen får hjälpa till att lukta på kryddorna och föreslå hur de ska sorteras för att det ska bli rätt igen. Äventyret har bara börjat!

Att dofta och kanske smaka på kryddorna är spännande. Kryddförsäljaren Azå (Njomëza Kadrija) visar kryddorna för barnen och Kapten (Julia Huttunen).

Så kan en helt vanlig fredag på Grönkulla förskola se ut. Pedagogerna dramatiserar resan och barnen ger förslag på vad som ska hända. Leken och fantiserandet är en del av ett genomtänkt pedagogiskt upplägg med inspiration från genrepedagogik som pedagogerna utgått ifrån i snart ett år .

– Barnen visade ett stort intresse för faktaböcker, om allt från ormar till vulkaner. Vi pedagoger har blivit utbildade i bland annat interkulturalitet och språk och kunskapsutvecklande arbete. Där uppmärksammades genrepedagogik och det ville vi på något sätt kombinera. Så vi funderade på hur vi skulle kunna lyfta barnens faktaintresse där de blir delaktiga, säger Felicia Manni, förskollärare på avdelningen Våfflan.

– Vi bestämde oss för att börja med undervisning om länder och valde ut tre länder som barnen fick rösta på. Och så fick barnen välja några områden som de ville vet mer om. De svarade att de var nyfikna på flaggor, djur, mat, sport och musik. Och så började arbetet med våra faktafredagar.

Faktafredagar tar med barn och pedagoger jorden runt

Finland fick flest röster och var det land som barnen började arbeta med.

De olika länder som barnen på avdelningen har anknytning till jobbar man redan mycket med, och nu var syftet ett annat: att presentera länder som troligen var lite okända för barnen. Tre länder valdes ut: Japan, Finland och Brasilien. Barnen fick rösta på vilket land de ville börja med.

– Finland vann! Det var ju roligt på många sätt. Vi blev nog lite överraskade när föräldrar kom och undrade om vi kunde dela med oss av recept på finländska julstjärnor, för det hade barnen hört talas om och ville baka hemma.

– Att vi arbetade med Finland gav oss också möjlighet att lyfta in att sverigefinnar räknas som en nationell minoritet i Sverige. När vi tittade på djur i Finland kunde vi konstatera att renar också finns i Sverige. Och renarna ledde oss in på samer, en annan av våra nationella minoriteter. Det kunde barnen relatera till då området redan tidigare uppmärksammats i samband med samernas nationaldag, berättar Felicia Manni.

Barnens nyfikenhet, fantasi och föreställningsförmåga uppmuntras hela tiden och faktafredagarna blir lekfulla äventyr. Ett sätt att resa tillsammans till ett nytt land är att ta hjälp av digital teknik. När det var dags för Brasilien projicerades Google Earth upp på väggen, barnen fällde ut armarna likt flygplansvingar och ”flög” tillsammans med den lilla pricken som rörde sig över jordklotet från Grönkulla förskola, Laholm, Sverige, till Sockertoppen, Rio de Janeiro, Brasilien. Barnens erfarenhet av att titta på och prata om berget Sockertoppen, vars topp man kan nå med linbana, visade sig snart genom att barnen började bygga egna versioner av berget i sandlådan.

– Vi såg hur de byggde Sockertoppen och konstruerade linbanor. Barnens nyfikenhet fick oss att inse att det fanns ännu ett tema, förutom sport, mat, flaggor, djur och musik, som vi behövde fördjupa oss kring, nämligen bygg och konstruktion.

På dokumentationsväggen samlas erfarenheter och upptäckter

Barn och pedagoger arbetar ett antal fredagar med varje land, och under perioden undersöks vart och ett av de teman barnen valt ut närmare, ett tema per fredag. Efter hand samlas flaggor, utskrivna bilder, teckningar och ord på en dokumentationsvägg som fångar allt som varit viktigt. Dessutom får väggen som tillhör det land man precis slutat arbeta med stå kvar på avdelningen, så kan de barn som vill gå tillbaka och göra klart om de inte hunnit med allt, minnas, jämföra och kanske visa en förälder eller kompis från en annan avdelning något som är extra spännande.

– Dokumentationsväggen är en viktig plats för samtal och reflektion, även för oss pedagoger. Vi lär oss så många nya saker tillsammans med barnen, de uppmärksammar ofta sådant som vi kanske inte tänker på. Att det finns guldfärgade spiror på templet Taj Mahal i Indien till exempel, säger Felicia Manni.

Dokumentationsväggen om Brasilien växer fram.

Spiller arbetet på Våfflan över till andra avdelningar?

– Det vi kan se är att musiken snabbast sprider sig till andra avdelningar. Barnen på avdelningen Skorpan blev mycket intresserade när de hörde att barnen på Våfflan sjöng finska melodifestivalslåtar. Då bad vi barnen på Våfflan att berätta vad de kunde om länderna och vi frågade om de ville lära ut några enkla fraser som de snappat upp. Nu kan vi säga "godmorgon" och "hej" på hindi till exempel, berättar Emelie Widing, förskollärare på avdelningen Skorpan.

En gemensam kunskapsbas är viktig för personalens förhållningssätt

Förskolan bidrar till att lägga grunden för barns förståelse för olika språk och kulturer. Laholms kommun erbjuder alla rektorer och pedagoger en rad fortbildningsinsatser för att lära sig att möta och förstå vad kulturell mångfald innebär och hur det kan omsättas i undervisning på förskolan. På Grönkulla har medarbetarna fått utbildning i SKUA (språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) och flera har även deltagit i en utbildning i interkulturalitet och flerspråkighet vid Malmö universitet. Alla fyra avdelningar jobbar målmedvetet med språk och interkulturellt förhållningssätt.

Karolina Johansson är rektor och ser att pedagogernas kunskaper bidrar till en hög kvalitet på undervisningen:

– Pedagogernas undervisning hörs och syns i barngruppen, till exempel i leken där barnen processar det de har lärt sig. Jag ser att pedagogerna har en genomtänkt plan för hur och när de ska få in alla läroplansområden. Ta nationella minoriteter till exempel, som ibland kan vara ett utmanande mål i förskolans läroplan och lite svårt att få in i undervisningen, men pedagogerna löser det!

– Vi har ett sätt att säkerställa läroplanen genom att vi har ett årshjul med allt vi ska göra, som matematik, estetiska lärprocesser, värdegrundsarbete. På min avdelning har vi delat upp läroplansområden på oss tre pedagoger. En pedagog jobbar till exempel fokuserat med normer och värden samt barnkonventionen en dag i veckan, en annan pedagog jobbar med delaktighet och inflytande, och jag arbetar med planerad undervisning utifrån omsorg, utveckling och lärande. Och så har vi faktafredag, då vi plussar på med områden som vi behöver lyfta in, till exempel adekvat digital kompetens fortsätter Felicia Manni.

Emelie Widing är med i Laholms kommuns språkgrupp och har varit delaktig i arbetet med att ta fram kommunens språkplan.

– Vi jobbar mycket med att barnen ska känna en stolthet över sitt språk, och att vi vuxna ska vara nyfikna på vad de har med sig. Vårt intresse för barnen och deras erfarenheter bidrar till möjligheten för goda relationer och fina samtal med vårdnadshavarna om språk, fraser, deras kultur och olika kulturella uttrycksformer.

– Självklart har vi också kapprumsbibliotek där barnen och vårdnadshavarna kan låna hem böcker. Ett samarbete med vår boksamordnare Malin Lindblad gör att alla språk som talas på varje avdelning finns representerade, från sånger, rim och ramsor till skönlitteratur och faktaböcker.

På Grönkulla finns det olika typer av texter för olika intressen. Någon vill läsa om mat, en annan om Bamse.

Till slut – vad har ni för tips till förskolor som vill utveckla sitt arbete med interkulturalitet?

– Att alla går samma utbildning ger en gemensam vetenskaplig grund för arbetet. Att tala samma språk och använda samma begrepp. Går det inte att gå en utbildning kan man kanske skriva ut artiklar om interkulturalitet från Skolverket, diskutera, samtala i grupper, låta ny kunskap sprida sig inom och mellan avdelningarna.

– Och ha höga förväntningar på din undervisning och på barnen, tillåt dig att vara nyfiken för då skapas ett driv som för undervisningen framåt, en vilja att komma längre, säger Felicia Manni.

– Vi såg att när vi utbildar oss tillsammans så stärker det oss. Vi får syn på att vi redan har gemensamma kunskaper och erfarenheter som till stor del bekräftar att det vi redan gör är det rätta, säger Emelie Widing.

Så här använder vi Förskoleforum:Hela Laholms kommun har tillgång till Förskoleforum. För oss är det en stor inspirationskälla och det finns något för alla, även för rektorer. Vi gillar särskilt färdiga mallar och att det finns bra material som man kan utgå från och göra till sitt. Några artiklar har vi läst flera gånger, till exempel de som handlar om överlämning från förskola till F-klass.