Höstmatematik i förskolan

Publicerat
Granskat

Under hösten finns många situationer och företeelser som du kan använda i arbetet med att utveckla barnens matematiska förmåga. Här får du en lång rad tips på enkla och roliga aktiviteter.

Små barn har en hög matematisk kompetens och genom att synliggöra denna och sätta ord på matematiken i vardagen skapar vi förutsättningar för och lägger en god grund för utvecklingen av framtidens goda matematiker.

Varför inte arbeta med Tema hösten?

Ett temainriktat arbetssätt innebär att verksamheten för en längre tid koncentreras kring en aktuell fråga eller ett bestämt avgränsat område.

Planera temaarbetet

  • hostmatematik_520.jpgLägg in matematiken i planeringen.
  • Vilken matematik finns i de olika momenten?
  • Vad vill vi fokusera/rikta barnens uppmärksamhet på?
  • Vilka matematiska begrepp ingår?

Starta temaarbetet

  • Ta reda på barns idéer genom samtal, teckningar, problemlösning, drama, lek och så vidare.
  • Dokumentera. Vid temaarbetes slut har man då något att utvärdera mot.
  • Skapa situationer omkring vilka barn kan tänka och fundera, problematisera.

Genom att föra in matematiken i temaarbetet på ett medvetet sätt utvecklar barnen sin förmåga till problemlösning. Barnen möter och använder sig dagligen av matematiken i olika aktiviteter.

Det är viktigt när man löser problem i grupp eller ”laborerar” att man pratar om vad man gör. Var noga med att använda korrekta matematiska begrepp, så att barnen från början lär sig det matematiska språket och inte behöver lära om när det senare möter samma företeelser i matematikundervisningen i skolan.

Låt barnen få förklara, beskriva och berätta vad de gör och hur de tänker. För en dialog med barnen kring deras förslag till lösning.

Låt barnen dokumentera. Barnens egen dokumentation är viktig och även små barn kan dokumentera sina resultat med streck eller bilder. Synliggör mångfalden i barnens tankar. Barn upp till sex–sju års ålder diskuterar och argumenterar ofta inte med varandra kring sina lösningar, utan här måste de vuxna gå in och ställa de ”rätta” frågorna.

Exempel på matematik som kan ingå i Tema hösten

Träna begrepp

När barnen samlar naturföremål som löv, kastanjer eller ekollon och delar upp dem på olika sätt tränar de att se del–helhetsrelationer.

När de sorterar löv, frukter m.m. tränar de, förutom sortering och klassificering, att upptäcka relationer mellan föremål, begrepp som längd och tjocklek.

Löv kan sorteras efter färg, form och storlek. Samtidigt tränar man begrepp som stor, större, störst och liten, mindre minst. Man kan också räkna antalet flikar på lövet eller hur många smålöv ett rönnlöv består av.

Samtala om former. Vad är en form? Har allting en form? Geometriska former och andra former. Genom att lägga mönster med pinnar eller löv kan barnen träna geometriska former eller ta reda på hur många pinnar det går åt för att lägga olika former.

Trädets möjligheter

Träd är spännande att iaktta på hösten när löven ändrar färg och trädet så småningom tappar sina blad. Kastanj och rönn är ju särskilt uppskattade, men vilket träd som helst går bra. Genom att samtala om trädets storlek, hur gammalt det kan vare, hur lång tid det tar för olika sorters träd på olika platser att växa sig stort och genom att räkna årsringar kommer aspekten tid in.

Begreppet omkrets tränas när man använder armarna för att mäta hur tjockt trädet är. Här kommer kroppsmåtten till nytta. Skatta först, mät sedan med armarna. Kontrollmät slutligen med måttband. Hur stor blev differensen – skillnaden mellan skattning och verklig omkrets? Mellan kroppsmått och verklig omkrets?

För att barnen ska kunna använda sig av mätning är det viktigt att de förstår begreppet, vad det innebär att mäta, det vill säga att mätning handlar om att samma enhet upprepas gång på gång i en följd. Tummens eller armens längd är utmärkta redskap att mäta med. Att stega är också en bra metod. Då kan barnen jämföra hur många steg de tar på en viss sträcka. Samtala om varför det blir olika. (Enheten är inte densamma, de har olika långa ben, tar olika långa steg.)

Aktiviteter med naturföremål

Genom att räkna naturföremål tränar barnen räkning och antalsuppfattning. Antal är svaret på: Hur många? Genom att barnen får se, höra, känna, uppleva och räkna utvecklas förståelsen för antal. Om det är samma antal kan man använda begreppen lika många, fler, färre och så vidare. Olika antal ger möjlighet att gruppera och bygga tal. Genom att ta in siffrorna lär sig barnen att siffror och antal föremål hör ihop.

Aktivitet med nypon eller kastanjer

Lägg nypon eller kastanjer i en påse och låt barnen ta en näve – alternativt dela ut olika många till barnen. Hur många har du? Om du ger ett nypon till X, hur många har du sedan Hur många har X? Låt barnen dokumentera hur många föremål de har. Vem har flera/flest? färre/färst? (Färst betyder minst antal, ett användbart begrepp som vi bör lära oss att använda för att tydliggöra att det handlar om antal. Ofta slarvar vi och använder mindre/minst, något som i vissa sammanhang kan ställa till förvirring.)

Aktivitet med naturföremål i ruta

Lägg ut ett ental naturföremål – kottar, pinnar, bär, löv – i en ruta av pinnar. Låt barnen uppskatta hur många föremål det är. Eventuellt kan man täcka rutan med något och sedan visa den endast några sekunder för att undvika att barnen räknar föremålen.

Rutan med naturföremål ovan kan också användas för att träna begreppen flera, flest och färre, färst. Låt barnen studera rutan en kort stund och sedan blunda. Ändra antalet föremål, antingen genom att lägga till eller ta bort föremål. När barnen får titta ska de avgöra om det är fler eller färre föremål än förut. Kan göras svårare genom att man också flyttar om föremålen.

Ytterligare en övning med samma ruta är att låta ett barn tänka på ett av föremålen och sedan beskriva detta – form, läge och så vidare – och de andra barnen gissar vilket föremål det är. Den som gissar rätt får tänka på ett föremål nästa gång.

Klappa namn och räkna stavelser

  • ta lika många löv (kottar, nypon, rönnbär) som stavelser
  • peka på den siffra som motsvarar antalet löv
  • visa en siffra, de som har lika många löv räcker upp en hand
  • alla som har 2 löv får gå fram och lägga dem vid siffran 2

Räkna – hämta

Dela in barngruppen i lag. Varje lag får i uppgift att hämta till exempel följande:

  • två stenar
  • en pinne
  • tre kastanjer

Uppgiften kan ges antingen muntligt eller i form av bilder. Leken kan varieras genom att man håller upp ett antal fingra: ”Hämta så här många …”

Grupperingar och talmönster

Gruppera kastanjer

Hämta fem kastanjer.

  • Dela upp kastanjerna i två grupper. Kan man dela upp dem på något annat sätt? Jämför och samtala om hur barnen delat upp sina kastanjer. Här tränas uppdelning av talet fem på ett lekfullt sätt.
  • Lägg ut kastanjerna så att man lätt kan se hur många det är. Jämför. Låt barnen visa eller rita hur de gjort.

Skapa talmönster

Skapa mönster med kastanjer, löv i olika färger, nypon eller rönnbär. Gruppera först 1, sedan 2, sedan 3 osv. Kan du fortsätta mönstret? Hur många kastanjer ska det vara nästa gång?

Skapa mönster med olika naturföremål och låt barnen fortsätta mönstret. Genom att gruppera till exempel löv eller kastanjer kan man skapa olika talmönster.

Lägg ut olikfärgade löv i grupper: 1 löv, 2 löv, 3 löv, 1 löv – Vad ska komma sedan? Genom att även ta med färg, storlek eller form kan svårighetsgraden varieras.

Lägg ut 2 löv, 4 löv, 6 löv. Vad ska komma sedan? Låt barnen hitta på egna talmönster som kamraterna ska upptäcka och fortsätta.

Gör en hemlig bild

Träna begrepp genom att göra en hemlig bild med naturföremålen. Använd ett papper eller rita en ruta på marken. Ex.: Lägg ett stort löv i mitten. Lägg ett mindre löv ovanför det stora lövet. Lägg två rönnbär under/ till höger om det lilla lövet osv. Beroende på barnens ålder kan antingen kan en pedagog ge instruktionerna eller, med de äldre barnen, låta barnen beskriva sin bild för en kamrat som ska lägga en likadan bild bara med hjälp av instruktionerna, utan att titta på förlagan. Jämför bilderna. Vad är likt och vad är olikt?

Ordna en höstfest!

Ställ till med fest. Duka fint. Dekorera bordet med girlanger av rönnbär – hur många rönnbär går det åt?

Gör spindlar och igelkottar av kastanjer och tandpetare. Hur många ben har en spindel? Hur många taggar har din igelkott? Hur många igelkottar och spindlar finns på bordet? Vilket är det flest av/färst av?

När barnen hjälper till att duka räknar de och erfar samtidigt antal. Hur många barn ska sitta vid bordet? Hur många glas ska du hämta? Jag har satt fram tallrikar, kan du hämta lika många skedar och så vidare.

Servera frukt som delas på olika sätt: halvor, tredjedelar, fjärdedelar. Dela exempelvis ett äpple på olika sätt: från skaftet till flugan eller tvärs över. Räkna kärnor. Studera det mönster som kärnorna bildar. Vilka mönster kan vi se i andra frukter?

Om man har möjlighet att baka samtalar man samtidigt om hur många det ska räcka till, mängden ingredienser och vilken enhet man använder – liter, deciliter, hekto, gram.

Matematiken i barnboken

När hösten kommer är man mer inomhus och kanske ägnar man då mer tid till att läsa. Förbered läsningen genom att ta på matteglasögonen och läs igenom texten, studera bilderna. Vilken matematik finns i detta?

Lyft fram matematiken i samtalet:

  • antal
  • ordningstal
  • läge
  • ålder
  • tid
  • mönster
  • former
  • färger
  • rumsuppfattning
  • sortering
  • klassificering

Naturligtvis ska man inte ta in allt på samma gång så man riskerar att prata sönder berättelsen utan noga överväga vilken matematik man vill fokusera på för tillfället. Ett utmärkt exempel på en bok som innehåller mycket matematik är den gamla Petter och hans fyra getter.

Bockarna Bruse är en annan klassiker som ger många möjligheter att träna begrepp som storlek, först och sist.

Som du ser är möjligheten att lyfta fram matematiken i vardagen oändliga!

Bilder: Shutterstock.com.