Hur är du som medarbetare?

Publicerat

Chef och medarbetare är varandras förutsättning. Men hur kan du som medarbetare förhålla dig till din chefs ledarskap? Det tittar Bim Riddersporre närmare på i den här artikeln.

Bra ledarskap och skickliga rektorer ses som en framgångsfaktor för att skapa en verksamhet av god kvalitet. Det är svårt att säga emot. Men utan bra medarbetare och skickliga pedagoger kommer vi ändå inte långt. En förskola av hög kvalitet behöver förstås båda delarna: en kompetent rektor som leder kompetenta medarbetare.

Medarbetarskapet tas ibland nästan för givet. Men är det givet att vilja följa någon annans ledning i en tid när självständighet och autonomi står så högt i kurs? Är det inte bättre att få leda sig själv då? 

Frågan är långt ifrån enkel. Det handlar både om vem du som medarbetare är, vilken ledare som erbjuder sina tjänster och den situation i vilket allt utspelar sig. Man kan i alla fall konstatera följande: det kan inte finnas ledarskap om ingen blir ledd och det är meningslöst att tala om medarbetare utan att det finns en chef. Dessa två roller i arbetslivet är varandras förutsättning.

Med det som utgångspunkt kan det vidare konstateras att ingenting i rollerna är hugget i sten, det vill säga oföränderligt. Fortsättningsvis ska jag titta närmare på hur ni som medarbetare kan välja att inta en rad olika positioner (vi skulle kunna säga förhållningssätt) i relation till chefens försök att leda er. Kom bara ihåg att dessa positioner kan ändras över tid eller vid byte av chef – de är alltså inga personliga egenskaper hos er som medarbetare!

Olika positioner som medarbetare

Förskolan är en arbetsplats med demokratiska traditioner. Här har inte föreståndare, förskolechefer eller rektorer pekat med hela handen och krävt blind lydnad från sina medarbetare. Tack och lov, gissar jag att ni tycker. Men den mjukare form av ledning som är vanlig i förskolan utesluter inte att rektor har ett stort ansvar för verksamhetens utformning och kvalitet. Detta gör att ni som medarbetare måste förhålla er på något sätt till det ledarskap ni ställs inför. 

Här tittar vi på några så kallade positioner som ni kanske väljer att inta i relation till rektor. Läs och se om ni känner igen er någonstans!

”Jag behöver ingen rektor”

För en del av er känns ledarskapet (i alla fall periodvis) som ett ganska onödigt inslag i arbetet, ni föredrar att sköta er själva eftersom ni tycker att ni vet bäst hur arbetet ska genomföras. Som chef kan det finnas anledning att ta vara på era idéer och er erfarenhet, men det kan kännas utmanande för rektor att inte behövas. Och om alla vill vara ifred för att göra jobbet på sitt eget sätt kan verksamheten bli splittrad och det blir svårt att ta ansvar för helheten.

”Jag behöver en rektor men inte denna”

Alla ledarskap (chefer) passar inte lika bra för dig som medarbetare, kanske känner du att det i och för sig vore skönt att bli vägledd i arbetet men inte av den rektor du har för tillfället. Annat var det kanske på ”gamle chefens tid”. 

Det är som sagts tidigare, kombinationer som avgör hur det blir. Några av er uppskattar rakhet och tydlighet, andra vill ha ett mjukare ledarskap med gemensamma resonemang och medinflytande före besluten. Det är kanske inte så konstigt att alla reagerar lite olika på en speciell rektors anspråk på att få leda.

”Jag arbetsleder själv min rektor”

En intressant position som säkert några av er kan känna igen är den här. När du känner ett behov av stöd från rektor säger du helt enkelt ifrån*. Ibland är det skönt att ha en chef som hjälper till att lösa en knepig situation eller beslutar om vad som måste prioriteras (trots allt rektors ansvar).

Tänk en situation där du står inför en vårdnadshavare som ställer krav som du uppfattar som omöjliga att tillmötesgå, men obehagliga att avvisa. Kanske kallar du då på din rektor och lämnar över samtalet och beslutet dit. När detta är gjort återgår du till att själv ansvara för ditt arbete och är nöjd om rektor inte lägger sig i för mycket.

”Jag är lojal mot min rektor”

Om du tänker att det är en god idé att stå bakom din rektor och det ledarskap som erbjuds – då är du i gott sällskap av många andra. Lojalitet med den som (för tillfället) leder är en både vanlig och rätt rimlig position att inta. Men det kan bli komplicerat för dig med ett chefsbyte som innebär att det blir helt nya besked om hur allt ska göras – då kanske din position i stället lutar åt ”jag önskar en rektor men inte denna”. Som sagt, detta är inte hugget i sten vilket säkert är bra.

”Jag beundrar min rektor”

Några av er är synnerligen förtjusta i er nuvarande chef – kanske så mycket att det närmar sig dyrkan. Då är det lätt hänt att ni läser in mer i rektors uttalanden och ledarskap än vad som var avsett. Ni blir så att säga ett lokomotiv som försöker skjuta chefen framför er. Detta brukar leda till problem.

Rektor vill vara lok själv och kanske inte alls är bekväm med en okritisk beundran, fast det kan vara lite smickrande till en början. Det gäller att vara vaksam på sig själv om denna position känns bekant, den bästa idén är nog att du tonar ner hyllningarna och sätter fart på det kritiska tänkandet. Ingen person är perfekt, inte ens en bra rektor i förskolan. När du upptäcker detta kan besvikelsen bli stor om beundran fått stå oemotsagd för länge.

Kombinationen avgör hur det går

Egentligen är det ganska självklart att kombinationen av en viss rektor och just dig som medarbetare har en stor betydelse. Men det är inte bara denna som påverkar. 

Tänk på att ni alla i arbetslaget intar en eller annan position till ledarskapet – men antagligen inte samma. Kanske tänker ni att drömmen för rektor är att bara ha ”lojala” medarbetare. Det vore nog bekvämt men inte så kreativt. Det är tack vare att ni reagerar olika som det blir intressanta diskussioner och ett och annat nytt förslag att ta ställning till. Sådant händer sällan om alla från början tycker lika. Det är förstås inte enkelt att leda en grupp medarbetare där merparten vill vara ifred eller själva beställa ledarskap en stund då och då. Som vi gärna säger i Sverige: lagom är bäst.

Avslutningsvis vill jag påminna dig om att du liksom varje kollega är viktig för helheten och kan påverka rektors möjlighet att göra ett bra jobb.


Reflektionsfrågor

  • Fundera på din egen position till rektors ledarskap, vilken väg har du valt?
  • Har dina arbetskamrater valt samma position eller skiljer ni er åt?
  • Går det att prata med varandra om medarbetarskapet – vågar ni pröva?
Bim Riddersporrebim_150.jpgBim Riddersporre är universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning. Hon är dessutom legitimerad psykolog och legitimerad logoped. Förskolans ledarskap, yngre barns utveckling och föräldraskap är några av Bims forskningsområden. Hon är redaktör och medförfattare till en lång rad böcker om och för förskolan. Här på Förskoleforum skriver hon artiklar inom sitt kunskapsområde.

Lästips

*Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012) Kärnämnen i förskolan (s. 192–195).

Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2018). Pedagogiskt ledarskap i förskolan (kap. 3).

Jarlvi, Claes & Riddersporre, Bim (2018). Ny som chef i kommunal verksamhet (Bims texter i boken).

Foto: Shutterstock.com.

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Kontakta oss för att få en offert >>

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum gratis i två månader >>