Kollegialt lärande: Utveckla verksamheten tillsammans

Kollegialt lärande har visat sig bidra till positiv utveckling på flera sätt. Genom att mötas i grupp och reflektera tillsammans får förskolepersonalen möjlighet att ta del av varandras reflektioner och se över vilka kunskaper som finns eller behöver tillföras gruppen och verksamheten. (Del 1 av 3.)

Vi möts en sen tisdagseftermiddag. Tillsammans i arbetslaget har vi en timme och en kvart till vårt förfogande. Vi har möjlighet att träffas för att stötta varandra i vårt arbete. Tillsammans ska vi reflektera över vad vi gör, och hur vi arbetar med våra förskolebarn.

Det känns spännande. Vi kan lyfta olika exempel, eller situationer från vår arbetsvardag och få gruppens hjälp med att utforska dem. En person i gruppen är utsedd att leda oss i samtalen, men det är vi som grupp som ”äger” stunden. Vi är här för vår skull, för att utvecklas tillsammans.

I dag väljer gruppen ett dilemma att titta på. Det handlar om en pojke som inte vill gå med ut på gården och leka. Hur kan vi tänka om den situationen?

I dag vill vi resonera om ytterligare en fråga: Hur kan jag, eller vi, arbeta med skönlitteratur för att stötta barnens språkutveckling? Vad kan vi om det, hur ser situationen ut, vilka erfarenheter har vi och vad kan vi behöva lära oss mer av?

Varför ska man arbeta med ett kollegialt lärande?

Exemplet ovan ger en bild av vad det kan innebära att arbeta med kollegialt lärande. Det handlar om att mötas tillsammans i grupp för att gemensamt reflektera över det arbete man gör och det man möter i forskningen.

Detta har visat sig bidra till positiv utveckling på flera sätt:

• Ett gemensamt förhållningssätt grundläggs.
• Tyst kompetens omvandlas till synlig kunskap.
• Ett professionellt språk utvecklas.
• Det egna tänkandet blir synligt för var och en.
• Alla lär av varandras erfarenheter och tänkande.
• Våra referens- och tolkningsramar vidgas.
• Professionaliteten stärks.

Ett kollegialt lärande bygger på en sociokulturell kunskapssyn, där man möts tillsammans i grupp och reflekterar över en situation eller ett stoff (en text, en observation etc.) och i samband med det får möjlighet att ta del av varandras reflektioner.

Det är ett sätt att få perspektiv på sina egna förehavanden och att bli medveten om dem. Det ger också en möjlighet att göra en inventering av vilka kunskaper gruppen eller verksamheten har, men också att få syn på vilken kunskap som behöver tillföras.

Förutsättningar för det kollegiala lärandet

Som med allt utvecklingsarbete måste det som ska göras vara begripligt för alla. Arbetet måste vara väl förankrat hos dem som ska delta för att få en bra start på det arbete som ska påbörjas.

Ett sätt att göra det på är att pedagoggruppen är med i hela processen på följande vis: först görs en analys av hur en situation ser ut, sedan formuleras hur man skulle vilja att situationen vore – det vill säga göra en målformulering – och därefter formuleras hur vägen mot målet kan se ut.

Det är viktigt att sammanhanget är klart och tydligt för alla, annars är risken stor att deltagarna inte känner sig motiverade eller särskilt entusiastiska. Det är en ganska naturlig reaktion på något som inte verkar riktigt begripligt. Det man kallar för KASAM, en känsla av sammanhang, är alltså viktigt.

Varför arbeta med kollegialt lärande?

Det kan finnas flera skäl till att ett kollegialt lärande ska initieras. Ett skäl kan vara att alla i gruppen behöver hjälpas åt med att utforska den verklighet man befinner sig i. Det kan handla om att hjälpa varandra att förstå olika situationer i barngruppen, eller att förstå en specifik problematik hos något barn.

Det kan också handla om att få syn på hur samarbetet i gruppen fungerar, eller att ytterligare kunskap behövs för att komma vidare i arbetet. Skälen kan alltså vara flera och styrkan ligger i att försöka hitta en gemensam väg framåt.

Starta en kollegahandledningsgrupp

Viktigt är att initialt formulera syfte och mål med gruppens arbete. Vad ska läras, hur ska gruppen arbeta, vem ska göra vad? Det är många frågor i starten då ett kollegialt lärande ska starta upp och vid första träffen behöver frågetecknen rätas ut.

Det är viktigt att man startar med en ”förväntans-runda” då allas röster får komma upp på bordet. På så sätt finns en möjlighet att formulera och omformulera själva synen på det arbete som ska utföras, men även att reda ut tankarna kring hur man metodiskt ska arbeta med sitt eget lärande i grupp.

Den som leder gruppen, den så kallade kollegahandledaren, behöver stötta gruppen i det här skedet och nästan ”undervisa” om hur samtalen och det kollegiala lärandet kommer att gå till.

Välkomstbrev

Som ledare av det kollegiala lärandet är det en bra idé att inför första träffen förbereda den grupp man ska arbeta med genom att skicka ut ett välkomstbrev. På så sätt kan det ges en förförståelse för vad som ska göras och det finns en möjlighet att formulera några saker att tänka på inför gruppens första träff.

Det kan handla om idéer om att skriva loggbok, om fika ska inleda mötena, att man ska ta med sig sina förväntningar och frågetecken inför arbetet med mera. Med välkomstbrevet kan också ett eventuellt material skickas ut som kan vara bra att ha tagit del av inför första träffen, eller annat som kan vara till nytta för det kommande samarbetet.

För att skapa ytterligare förståelse för kollegialt lärande som arbetssätt och metod, och vad det kan leda till, är det en bra idé att illustrera vad som händer då man möts i grupp och delar med sig av sina tankar. Antingen försöker man beskriva det i välkomstbrevet eller så inleds första träffen med att en bild som tankekartan nedan visas och kommenteras.

Att resonera kring de effekter som väntas av det kommande samarbetet, kan både motivera och skapa förståelse för den arbetsform som ska användas.

Mindmap

Ett annat sätt att arbeta är att gruppen tillsammans skapar en mindmap där deltagarnas egna tankar får komma till uttryck. Vilka kan effekterna av ett gemensamt arbete bli? Vill man hålla sig till det givna förslaget är det bra om densom leder samtalet resonerar lite kring det som står i varje bubbla.

Det blir ett sätt att få syn på vad man fyller de olika uttrycken med för betydelse. Vad tänker vi till exempel om ”sätta ord på kunskapen”, ”nyanserade frågeställningar” och ”deltagande”?

Tankekartan nedan finns att ladda ner som en tom mall som ni själva kan skriva i och fylla i.

Lästips

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2018). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur.

Cederberg-Scheike, Annika (2022). Att leda kollegialt lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Cederberg-Scheike, Annika (2020). Praktisk handbok i kollegialt lärande, leda utvecklingsarbete i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, Stefan (2014). Feedback. Medvetna mötens magi. Stockholm: Gunnarssons förlag.

Timperley, Helen. (2019). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

---

Artikelfoto: Shutterstock.com