Lämning och hämtning

Publicerat

Efter inskolningsperioden har förhoppningsvis alla barn i barngruppen, både nya och gamla, landat och funnit sin plats i gemenskapen. Men lämningen och hämtningen – bryggan mellan barnets två världar – kan vara fortsatt svår för vissa barn.

I denna artikel ges en kort teoretisk introduktion och därefter följer två fallbeskrivningar på temat lämning och hämtning som kan användas som diskussionsunderlag i arbetslaget eller i tvärgrupper på förskolan.

Vikten av välfungerande lämningar och hämtningar

Besvärliga lämningar och hämtningar behöver oftast inte betyda att barnet inte trivs på förskolan. För barnet kan övergången mellan dessa två stora världar – hemmet och förskolan – vara svår. Som pedagog behöver man verka för att i samarbete med föräldrarna försöka minska avståndet mellan barnets två världar. Genom att ha ett gott samarbete visar man barnet att de två världarna hör ihop.

Att lämningen och hämtningen fungerar bra är således viktigt för att barnet ska uppleva sammanhang och helhet i sin värld och tryggt kunna delta i förskolans verksamhet.

Fungerande lämningar och hämtningar är betydelsefulla även av den anledningen att man som pedagog då har ett naturligt tillfälle att få vardaglig men ändå viktig information från föräldern om barnet.

Dessa kommunikationstillfällen bidrar ofta till att det är lättare att som pedagog kunna möta barnets behov i förskolan, liksom att som förälder kunna anpassa sitt föräldraskap till de behov barnet har beroende på hur förskoledagen har varit.

Barn behöver olika avsked

Särskilt för de barn som börjat i förskolan eller är nya på avdelningen brukar det vara uppskattat av många föräldrar att en pedagog kommer och möter upp i hallen så att det blir en tydlig övergång för barnet från hemmavärlden till förskolevärlden.

Många barn och föräldrar har vinkritualer på en speciell plats eller i ett speciellt fönster, men det finns också andra avskedsrutiner. Det viktigaste från barnets synpunkt är att det blir en tydlig övergång mellan de två världarna, och det är bra att det finns rutiner och ritualer som fyller denna funktion för det enskilda barnet och föräldern.

I arbetslaget kan man behöva stanna upp och fundera över följande frågor:

  • Hur möjliggör vi en bra övergång mellan hemmet och förskolan för barnen?
  • Hur kan vi i arbetslaget hjälpas åt för att på bästa sätt kunna tillfredsställa barnens olika behov vid lämningen?

När lämningen är svår

Det är inget konstigt att ett barn fortsätter att bli ledset när föräldern lämnar förskolan, fastän inskolningen är färdig sedan länge. Så länge barnet återhämtar sig ganska snabbt efter att föräldern gått kan ledsnaden oftast ses som en naturlig reaktion på avskedet från föräldern.

För vissa barn och föräldrar fortsätter lämningen dock att vara en besvärlig och utdragen process. Som pedagog kan man behöva ta upp detta med föräldern och hitta en gemensam plan för hur lämningen kan underlättas.

Vad som underlättar rent praktiskt kan variera mycket, och man behöver ofta prova sig fram. Vissa föräldrar kan vara mycket stressade vid lämningen, vilket kan göra övergången svårare. Om man som pedagog upplever detta kan man med utgångspunkt i barnets uppfattade behov diskutera med föräldrarna om de har möjlighet att komma lite tidigare för att de ska kunna ha tid på sig att ta avsked.

Man kan också uppmuntra föräldern att tydliggöra avskedet genom att säga något i stil med att ”pappa kommer och hämtar efter att du har vilat och ätit mellis”. Även om barnet inte kan klockan kan det efter hand sätta ihop erfarenheten av vad man säger och när föräldern hämtar, och då blir den tid barnet ska vara på förskolan mer begriplig.

Övergången in på avdelningen

Övergången in på avdelningen kan också behöva se olika ut när lämningen är klurig. För vissa barn är mötet med pedagogen direkt i hallen fortsatt viktigt, där man kanske släckt ner och tänt lite mysig belysning och har igång lite lugn musik.

Sedan leder man barnet in i en lugn aktivitet som kan underlätta övergången. Man kan exempelvis ta upp barnet i knät och läsa en bok tillsammans med några andra barn.

För andra kan det fungera att föräldern följer med in från hallen och tar avsked inne på avdelningen, där man som pedagog finns på golvet i en lek som barnet kan ansluta till. Steget från hallen och in på förskolan tas dock när barnet och föräldern själva är redo.

Vad som är till hjälp för det enskilda barnet får man fundera över tillsammans, men för en hel del barn kan det vara svårt att komma in till fri lek och sätta igång med detta själv.

När hämtningen är svår

För vissa barn kan det vara hämtningen som är besvärlig. Barnet vill kanske stanna kvar längre och vägrar att gå med på att följa med hem. Här kan det vara övergången igen (från förskolevärlden till hemmavärlden) som är klurig.

Ibland fungerar det om man som pedagog förbereder barnet på att föräldrarna är på väg och att de snart ska gå hem. En förutsättning för att detta ska fungera är att föräldrarna alltid kommer vid just den tidpunkt de sagt. Alternativt kan man komma överens med föräldrarna om att de ringer fem minuter innan de kommer fram.

Vid hämtningen kan man också märka som pedagog att barnet helt plötsligt inte klarar av saker som det klarar under hela dagarna i verksamheten. Barnen kanske inte längre vill gå själva, utan måste bli burna när föräldrarna kommer, eller inte längre klär på sig själva, fastän det aldrig brukar vara några problem när de ska ut och leka under dagen.

För barnet kan det vara så att det känslomässiga behovet av närhet till föräldrarna tar över när de kommer och att detta blir viktigare än lusten att klara sig själv och visa vad man annars klarar av på egen hand.

Fallbeskrivning lämning

Edvin har gått på förskolan några månader och personalen uppfattar att han trivs. Det var Edvins mamma som skolade in honom och det tog lång tid.

Personalen noterade att mamman hade svårt att släppa Edvin och att det blev många motstridiga budskap när hon skulle lämna. Mamman försökte vara tydlig och säga ”nu går jag”, men förmedlade motsatsen genom sitt kroppsspråk och sätt, tyckte personalen.

Det har blivit lite bättre, men fortfarande tycker personalen att lämningarna är extremt påfrestande för Edvin (och även för dem). Det som händer nu är att det tar väldigt lång tid innan mamman väl säger hejdå och går. Edvin gråter men är inte speciellt svårtröstad.

När Edvin efter en stund påbörjat en aktivitet med hjälp av någon pedagog och är glatt igång, kommer mamman tillbaka tillbaka för att se så att allt är bra. Hon går in till Edvin och påkallar hans uppmärksamhet: ”Edvin, Edvin, är det bra?” brukar hon fråga, varpå Edvin blir jätteledsen.

Arbetslaget har nu bestämt att Teresa som skolade in Edvin ska prata med mamman eftersom de uppfattar att Edvin blir förvirrad av att mamman kommer tillbaka.

För Emma är situationen annorlunda. Hon har gått på förskolan i tre månader och personalen upplever att ingen av hennes föräldrar tar något ordentligt avsked av flickan. De märker på Emma att hon har svårt att få ett sammanhang i övergången från hemmet till förskolan. Arbetslaget bestämmer att pedagogen Sam ska lyfta frågan med föräldrarna.

Diskutera

  • Hur skulle du gå vidare om du var den pedagog som skulle lyfta dessa frågor med respektive föräldrar?
  • Hur kan man formulera barnets behov, så att det är tydligt att det är en professionell åsikt och inget eget tyckande?
  • Finns det några fallgropar?
  • Vilka goda exempel har ni att dela med er av till varandra?

Fallbeskrivning hämtning

När Lokes pappa lämnar på morgonen berättar han för pedagogen Suzette att Lokes faster ska hämta honom denna eftermiddag klockan fem. Fastern har aldrig hämtat förut. Suzette är noga med att föra vidare informationen till Britt som ska stänga. Själv slutar hon tidigt.

Dagen därpå blir Suzette utskälld av Lokes pappa eftersom personalen ifrågasatt vem Lokes faster var när hon kom för att hämta. Fastern tog mycket illa upp. Eftersom det inte är första gången en sådan miss sker, med konsekvensen att föräldrar blivit upprörda, tänker Suzette att frågan måste diskuteras i arbetslaget.

Diskutera

  • Hur skulle diskussionen i arbetslaget kunna läggas upp?
  • Hur förhindrar man att information trillar bort som den gjorde i exemplet?
  • Vilka konkreta sätt kan man använda sig av för att inte glömma information? Fundera gärna på goda exempel.

 

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Begär offert för kommun/organisation/område >>

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum gratis i två månader >>