Leda språkutveckling – viktiga förutsättningar

Publicerat

Många förskolor genomför språkutvecklande projekt för att utveckla undervisningen i förskolan utifrån Lpfö 18:s skrivningar. Vi vet från forskning att det ställer krav på dem som leder projekten att ha systematik och uthållighet om utvecklingen ska lyckas. Vad det kan innebära för förskolans rektor och för förskolläraren tas upp i den här artikelserien. Del 1 av 3.

Det här är den första i en serie om tre artiklar som behandlar vad rektor i förskolan kan behöva känna till och tänka igenom för att framgångsrikt kunna leda språkutvecklande projekt i förskolan. Den här första artikeln behandlar de förutsättningar som behöver finnas på plats för att utvecklingsarbetet ska lyckas.

Språkets särställning

Språket har en särställning i förskolans läroplan Lpfö 18, bland annat beroende på att språkutvecklingen är central för barns fortsatta lärande. Språk och tänkande hör starkt samman. Begreppen hjälper barnet att sortera kunskaper och insikter i kategorier och gör också tänkandet mer abstrakt – barnet kan tänka mer komplexa saker när det har ord för dem. 

För att kunna problemlösa, planera inför framtiden eller dra slutsatser från erfarenheter behövs begrepp och språk. Utan språk är man hänvisad till basala känslor och sinnesintryck. Genom att arbeta på ett medvetet språkutvecklande sätt kan förskolan stötta barnets utveckling på samtliga läroplanens områden.

dialog_750.jpgSpråket är också grundläggande när det gäller att skapa relationer och umgås socialt med andra. Språket hjälper barnet att knyta kontakter, utreda, uttrycka åsikter, förhandla, kompromissa och lyssna på andras tankar och idéer. För att kunna utvecklas socialt i grupp kommer barnet att behöva språket. Av samma skäl är språket en viktig förutsättning för att barnet med tiden ska kunna ta sig an sina demokratiska rättigheter och sitt ansvar för andra i samhället. Att låta alla barn få del av ett rikt språk är alltså en viktig uppgift för förskolan, något som också är tydligt i läroplanen:

Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Lpfö 18 Läroplan för förskolan, s. 8. 

Språket har, som läroplanen understryker, en stor betydelse för att barnet ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling, i livet och det fortsatta skolsystemet. 

Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att varje barn i förskolan har rätt att utvecklas och lära sig på ett sätt som gör att barnet har samma möjligheter som andra att ta sig an livet. I skollagen anges att förskolan och skolan har som uppgift att sträva efter att ”uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen SFS 2010:800, Kap 1, § 4). Förskolepersonalens verktyg för att garantera detta är undervisning. Det kan innebära att olika barn kommer att behöva olika insatser utifrån sina förutsättningar, för att vara lika rustade inför framtiden.

Att tänka på när man leder språkutveckling

Forskning visar att rektors styrning och ledning av utvecklingsprojekt är mycket viktiga om projekten ska leda till hållbar och bestående utveckling (Pihlgren, 2015). Det är exempelvis av stor vikt att projektet pågår under en längre tid, minst ett och ett halvt år, och allra helst längre, för att personalens förståelse och insikt ska hinna utvecklas till en integrerad del av deras sätt att undervisa. Om andra projekt pågår under tiden är det väsentligt att även dessa kopplas till språkutveckling, så att personalen får en reell möjlighet att fördjupa sin förståelse.

I sin bok Read, write, lead pekar Regie Routman (2014) på några viktiga områden när man leder språkutvecklingsprojekt. Hon menar att det är viktigt för ledaren att förstå just språkets särställning bland undervisningsområdena, eftersom så mycket av annan kunskap och kompetens bygger på barnets möjlighet att uttrycka sig med och förstå språk. Här följer några ytterligare områden som hon betonar.

Meningsfull förändring

Förbered personalen på att det ni ska genomföra är en verklig och meningsfull förändring. Ni kommer att förbättra era arbetssätt för språkutveckling och det kommer att innebära att alla utvecklar nya sätt att undervisa. En viktig strategi är att som rektor i början lägga fokus på dem i personalgruppen som är redo för förändringen och som är beredda att anta de utmaningar som projektet kan innebära. De behöver få tid och resurser för att kunna utvecklas som förebilder för andra.

Viktig infrastruktur

I ett första skede kan en god infrastruktur behöva byggas upp. Se till att det finns tid, utrymme, schemastruktur, material och personal för att genomföra de förändringar som kommer att krävas för att stärka den språkutvecklande undervisningen. Genom att lägga tid på detta i början skapas förutsättningar för att projektet ska utvecklas.

Fördjupad förståelse

För att utvecklingsarbetet ska ge effekter i barnens lärande räcker det inte med att personalen provar ett antal nya arbetsformer. I stället måste utvecklingsarbetet på djupet förändra och fördjupa förståelsen för vad som är viktigt i språkutveckling. Insikten om hur olika arbetsformer kommer att resultera i lärande i barngruppen är avgörande för att utvecklingsarbetet ska resultera i bestående arbetsformer. Det är ett långsamt och tidskrävande arbete som behöver pågå under en längre tid för att personalen ska hinna utveckla ny förståelse (jfr Sandberg & Targama, 2013).

Respektfull kultur

För att personalen ska vilja och våga utmana sina tidigare sätt att tänka och att agera i verksamheten behöver ledaren etablera en respektfull kultur, där personalen kan lita på att de kan diskutera, utbyta åsikter, prova nya saker och misslyckas för att lära sig. En organisation som omfattar en avvaktande, misstänksam eller ängslig attityd kommer inte att lyckas med utvecklingsarbetet. I utvecklingsarbete är det viktigt att personalen upplever ledaren som trovärdig och kunnig på området, som någon som står vid sitt ord och som värnar om alla, både barn och personal.

Gemensam barnsyn

Nära knutet till förtroendet är personalens barnsyn. Ses barnet som någon med förutbestämda egenskaper eller som någon som ständigt utvecklas? Man kan välja att se barnets egenskaper som statiska, medfödda, eller som utvecklade i samspel med kontexten (Pihlgren, 2020).

I det första fallet kommer man att reflektera som att barnet är på ett visst sätt, oavsett kontext eller påverkan. Det innebär att förskolan knappast kan påverka hur barnet tar sig an livet eller utvecklas.

I det andra fallet kommer kontextens påverkan på barnet av vara avgörande – barnet blir på ett visst sätt beroende av vad det möter. Här blir förskolans ansvar och möjligheter stora att stötta barnets utveckling av dess unika egenart. Att implementera en syn där barn blir något i den omgivning som förskolan skapar kommer att gynna utvecklingsarbetet. Ledaren behöver på så sätt ställa höga förväntningar på att personalen ska stötta alla barn att lära sig.

Utvecklande dialog

En ständigt pågående utvecklande dialog i personalgruppen är väsentlig för att utveckla den förståelse som krävs, exempelvis i kollegialt, kollaborativt lärande. Här kan ledaren stödja en utvecklande dialog genom att initiera dialog om ovanliga frågor, menar Routman, frågor som följande: 

  • Vad kommer vi nödvändigtvis behöva göra, säga och tillföra för att vara säkra på att barnen förstår, uppskattar och kan lära det som vi definierar som viktigt?
  • Vad gör, säger och tillför vi som kan motverka lärande i barngruppen?
  • Har vi några slutmål som leder oss i fel riktning?
  • Finns det någon struktur, process, resultat eller arbetsform som vi har överbetonat?
  • Vad kan vi göra annorlunda?
  • Vad ytterligare behöver vi väga in?
  • Har vi fallit in i ”grupptänk” som gör att vi inte ser viktiga alternativ?
  • Fokuserar all vår undervisning på att barnen ska utveckla en positiv lärandeidentitet, utveckla förmågor och att de ska få möjlighet att själva styra och utveckla sitt lärande?

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att några komponenter är särskilt viktiga i språkutvecklande projekt. Projektet måste vara långsiktigt, det räcker inte med ett år. Rektor bör skapa en stark förståelse i personalgruppen för språkets viktiga inflytande på barnets lärande på olika områden. Likaså måste det vara tydligt för personalgruppen att ett förväntat resultat av utvecklingsarbetet är att det ska ske en förändring och förbättring av undervisningen. 

De språkutvecklande undervisningsområden och arbetsformer som kommer att leda till fördjupat lärande i barngruppen måste definieras, och personalen måste ges möjlighet att förstå de bakomliggande tankarna bakom varför de ska användas. 

Rektor behöver kunna följa hur undervisning och lärande utvecklas under projektet för att kunna styra projektet. Det innebär att bygga upp eller utveckla organisationen så att den både fungerar kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande. 

Läs mer

En utförlig redogörelse med idéer och erfarenheter från språkutveckling i alla skolformer hittar du i:

Routman, R. (2014). Read, write, lead. Breaktrough strategies for schoolwide literacy success. Alexandria: ASCD.

En bok som kan vara ett stöd i början av utvecklingsarbetet med stöd till rektor i hur arbetet för att ta fram en gemensam professionell begreppsapparat i personalgruppen kan bedrivas är den här:

Pihlgren, A. S. (2020). Förskolans professionella begrepp. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Referenser

Lpfö 18 Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. 

Pihlgren, A. S. (2015). Enhancing Teachers’ Understanding of How to Develop Students’ Thinking. Paper presenterat på ICOT, International Conference on Thinking 2015, Bilbao, Spain.  

Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan. Ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur.

Routman, R. (2014). Read, write, lead. Breaktrough strategies for schoolwide literacy success. Alexandria: ASCD.

Sandberg, J. & Targama, A. (2013). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur. 

SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Illustration: Shutterstock.com.