Ny forskning: Introduktion till förskolan under pandemin

två barn gungar på förskolegården
Publicerat

Hur har restriktionerna under pandemin påverkat barns introduktion till förskolan? Det har forskare vid Institutionen för psykologi i Lund undersökt. Här berättar de om sina resultat.

Även om förskolorna i Sverige, i motsättning till de flesta andra länder, har varit öppna under hela pandemin har de varit tvungna att införa smittspridningsrestriktioner. Många av restriktionerna har påverkat hur personal, barn och vårdnadshavare har kunnat interagera med varandra.

Introduktionen särskilt viktig

När det gäller pandemins påverkan på förskolan har introduktionen varit speciellt viktigt att undersöka, eftersom det är här som grunden till relationerna mellan personal och barn läggs. 

Har det till exempel varit möjligt att bibehålla fokus på den viktiga relationsetableringen mellan personal, barnet och vårdnadshavarna? Har personalen upplevt att ”pandemifödda” barn varit mindre vana vid social samvaro utanför familjen?

Påverkan i de flesta förskolor

Studien, som pågick under våren 2021, undersökte hur förskolepersonal i Sverige har gjort för att leva upp till myndigheternas rekommendationer för att minska smittspridningen, och hur de har upplevt att detta har påverkat introduktionsprocesserna. 

Resultatet visar att de flesta förskolors introduktionsprocesser har påverkats av restriktionerna. Det var endast ca 6 procent av de 465 deltagarna i studien som uppgav att deras introduktionsprocedurer inte hade ändrat sig alls.

Den vanligaste förändringen på många förskolor verkade vara att stora delar av introduktionen förlades utomhus. Det var också vanligt att man praktiserade social distansering till föräldrarna. Detta medförde att bara en eller ingen av föräldrarna fick lov att delta inomhus under introduktionen, och/eller att färre barn introducerades samtidigt.

Svårare att etablera relation

Även om det var en hel del som rapporterade att utomhusintroduktion fungerade bra, så upplevde de flesta att introduktion utomhus gjorde det svårare att etablera en relation till det nya barnet. Många beskrev att detta berodde på de stora ytorna utomhus med många andra barn och aktiviteter och/eller att kallt väder och tjocka kläder skapade svårare förutsättningar att knyta an till barnet.

När det gäller relationsskapandet med föräldrarna, rapporterade många av deltagarna att även detta påverkats negativt av restriktionerna.

Här beskrevs särskilt den sociala distanseringen och faktumet att föräldrar inte på samma sätt som innan kunde introduceras till verksamheten inomhus på förskolan. Som en deltagare koncist formulerade det: ”Avstånd skapar avstånd”. 

Dessutom berättade några deltagare att det nya barnet ibland verkade tolka det fysiska avståndet mellan personal och föräldrar som ett uttryck för att de vuxna inte litade på varandra.

De flesta av studiens deltagare upplevde således att smittspridningsrestriktioner under introduktionen påverkade relationsbyggandet med både barn och föräldrar negativt. Detta är bekymmersamt, eftersom vi vet hur viktigt det är med goda, trygga relationer mellan barn och förskolepersonal. Men det är även bekymmersamt när det gäller personalens relationer med föräldrarna. Det finns nämligen forskning som indikerar att relationen mellan föräldrar och personal indirekt kan påverka barnets och personalens relation. 

Att vissa i personalen upplevde att barnen tolkade distansen mellan de vuxna som bristande tillit är därför särskilt oroväckande, eftersom detta kan göra det svårare för personalen att närma sig barnet. 

Om det fortsatt blir nödvändigt att praktisera social distansering kan det vara viktigt för förskolepersonal och föräldrar att beakta detta, och kanske vara extra uppmärksamma på att använda ett inbjudande kroppsspråk och tonläge gentemot varandra.

Mindre aktiv föräldraroll

Ett annat fynd från studien gäller erfarenheter från några av de förskolor som före pandemin praktiserade en föräldraaktiv introduktionsmodell. 

Flera av dessa deltagare rapporterade att de hade varit tvungna att omorganisera förälderns aktiva roll till en mer passiv för att undgå för många sociala kontakter. Några beskrev detta som en positiv förändring, eftersom de upplevde att den passiva föräldrarollen skapade ett större lugn inne på avdelningen och att det blev lättare för personalen att samspela med barnet.

Forskningen fortsätter

Baserat på utvecklingspsykologisk forskning vet vi att interaktioner mellan förskolepersonal och barn påverkar barns utveckling. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan det vara meningsfullt att föräldern just håller sig lite i bakgrunden under introduktionen som en stabil, trygg hamn för barnet. Detta lämnar samtidigt plats för barnet och personalen att skapa en egen relation. 

Forskarna bakom studien hoppas på att kunna undersöka närmare vilket sätt som är mest fördelaktigt att involvera föräldern på under introduktionen. Sådan kunskap hade kunnat bidra med relevanta perspektiv på hur introduktionen bör organiseras även efter att pandemin är över. 

Sammanfattningsvis

Totalt rapporterade omkring 75 procent av de deltagande i studien att de under pandemin i olika grad har ändrat sitt sätt att tänka kring introduktionsprocedurerna. Vissa upplevde att smittspridningsrestriktionerna hjälpte dem att bli ytterligare stärkta i sin tro på hur viktigt det är att fokusera på relationsskapande med barn och föräldrar under introduktionen. 

Några deltagare berättade att de många och snabba anpassningarna av introduktionen som de var tvungna att göra för att leva upp till myndigheternas rekommendationer, uppmärksammade dem extra mycket på hur viktigt det är att ha en välfungerande dialog och samsyn i arbetslaget.

Referens

Andersson Søe, M., Schad, E. & Psouni, E. (2022). ‘Distance creates distance’: Preschool Staff’s Experiences and Reflections Concerning Preschool Introduction During the Covid-19-Pandemic. International Journal of Early Years Education. Läs hela den vetenskapliga artikeln här: https://doi.org/10.1080/09669760.2022.2025584

Foto: Marie Siding.