Skapa rum på gården

Publicerat

Rummen inomhus är indelade för olika syften, och på samma sätt kan vi dela in gården i olika ”rum”. Även på gården bör det finnas rum för vila, lek, rörelse, inlärning, fantasi och kreativitet. Med en genomtänkt utemiljö är det lättare att jobba med läroplanen också utomhus.

Artikelfoto: Shutterstock.com

Att barnen ska vara utomhus delar av dagen är en självklarhet. Men vad gör vi egentligen på gården?

– Det är lätt att se gården som en möjlighet för barnen att springa av sig. Det är såklart viktigt men vi kan göra så mycket mer ute, säger Anders Ohlsson, utomhuspedagog och doktorand i pedagogiskt arbete.

För att skapa en bra lärmiljö ute behöver vi fundera över en central fråga: Vad är målet med barnens utevistelse? Vad vill vi uppnå? Svaret är egentligen enkelt.

– Vi ska ha fokus på läroplanens mål även utomhus. Att jobba med dem ute kan till och med vara enklare än inne.

Nästa fråga är svårare att besvara, nämligen: Hur ska vi göra för att nå läroplanens mål utomhus? Det beror på hur utemiljön och barngruppen ser ut.

– Varje enskild förskola behöver komma fram till vad som passar dem bäst utifrån de förutsättningar som finns.

Olika rum på gården

Ett sätt att jobba med utemiljön är att skapa olika rum. Precis som lokalerna inomhus har olika syften bör det också på gården finnas plats för lek, inlärning, vila, rörelse, kreativitet och fantasi.

– Därigenom skapar vi en möjlighet att jobba med alla olika mål i läroplanen.

Många gårdar saknar ett rum för vila, en plats där barnen kan komma undan, är Anders Ohlssons erfarenhet.

– Vi vuxna tänker ofta att utemiljön ger oss lugn och ro men för barnen är rum för vila det vi har minst av på våra gårdar. Barnen behöver till exempel en koja eller ett kryp-in bakom ett buskage. Samtidigt som de behöver få vara i fred måste vi såklart ha uppsikt över dem. Men bygger man en pilkoja glest syns ändå vad som händer därinne.

Innehållet i rummen

När vi vet vilka rum vi har på gården och vilka som behöver skapas för att erbjuda en varierad utemiljö är det dags att fundera över innehållet i dem. Rummet för fantasi skulle, till exempel, kunna ha sagotema med sagofigurer i träden. I byggrummet kan barnen erbjudas naturmaterial att bygga med och en sandlåda.

– Ute i naturen finns allt tillgängligt men på gården kan vi ibland behöva hjälpa till med detaljer. Därför behöver vi gå igenom de olika rummen, se vad som finns och vad som saknas.

I det kreativa rummet kan utomhusstafflin locka många barn, även de som vanligtvis inte gillar att måla.

– Barnen väljer ofta aktiviteter utomhus på ett mer naturligt sätt. Det blir ofta lättare för dem att faktiskt välja själv.

Små förändringar

Ibland kan små förändringar skapa en stor skillnad i ett rum, till exempel mer löst material. Löst material är viktigt för barnens kreativitet men många gårdar sköts i dag som en park. Allt städas bort för att underlätta gräsklippningen.

– Gårdens skötsel kommer ofta i första hand men det vore bra att hitta en mellanväg. Man kan plocka hem kottar och annat från skogen och ha i lådor som tas in och ut.

Att försöka skapa mer växtlighet på gården kan göra stor skillnad.

– Naturen är bra på att själv ändra sitt material utifrån årstider. Vi behöver hitta små saker som förhöjer utevistelsen.

Utgå från intresse

Eftersom ett uterum inte omges av fyra väggar kan aktiviteterna spridas ut på större ytor. Att ha en flexibilitet, inte vara statisk i planeringen, gör det lättare att fånga det som intresserar barnen för stunden. Det som förberetts inomhus kanske barnen inte alls har lust att göra när de kommer ut.

– Tar vi fasta på det barnen faktiskt vill göra slipper vi försöka fånga deras uppmärksamhet och intresse. Det blir mycket lättare.

Några kanske vill jobba med terminens tema medan andra vill göra något helt annat, titta på mossor, leta insekter eller fjärilar. Alla är intresserade av något i naturen, det gäller bara att hitta vad, menar Anders Ohlsson.

– Om de inte tycker att aktiviteten är rolig får vi antingen se till att det blir kul eller låta dem göra något annat. Barnen vill göra det som de har lust att göra, inte det som någon säger till dem. Lust kan däremot skapas.

Hans erfarenhet är att många barn har lättare att koncentrera sig utomhus, inte minst de som har svårt att sitta stilla inne.

– Ibland har jag gjort tysta promenader med barnen. De får sitta stilla, lyssna och ta in naturen. Efteråt får de berätta vad de sett och hört. I början klarar de inte att vara tysta och sitta still så länge men efter några gånger brukar de uppskatta övningen och kan vara stilla en lång stund.

Även samlingar brukar fungera bra utomhus. Om det är svårt att samla barnen utan fysiska väggar, några vill inte vara med, kan det vara läge att diskutera om vi överhuvudtaget ska ha samlingar och hur de ska genomföras, tycker Anders Ohlsson.

– Kanske vi i stället ska ha samlingar i mindre grupper eller bara för de som vill delta? Vi bör hela tiden utgå från barnen.

Dela upp pedagogerna

För att dra nytta av utemiljöns lärmöjligheter behöver pedagogerna sprida ut sig och finnas tillgängliga för barnen i de olika rummen. Att vara bland dem gör det enkelt att kliva in när de så önskar.

– Så fort vi pratar med en annan pedagog upplever barnen att vi är mindre tillgängliga. Därför är det viktigt att verkligen finnas bland dem. Inte bara material utan också vi ska finnas till hands.

Hur pedagogerna fördelar sig på gården kan variera. Varje förskola måste hitta vad som passar för just dem. För vissa fungerar det bäst att någon pedagog tar hand om det praktiska, barn som behöver gå på toaletten eller byta vantar, för att de som jobbar med aktiviteter inte ska bli störda.

– Det är viktigt att samtala om vad som passar bäst utifrån den grupp man har och sätta ord på det för att undvika missförstånd. Ibland kanske en modell passar bra en viss årstid men inte andra. Dialogen, om hur man bäst är tillgänglig för barnen, bör alltid vara levande.

Genomtänkt miljö

Förskolor som tänkt igenom och formulerat mål för utevistelsen har ofta en mer stimulerande miljö, mer löst material, tillgång till vatten och varierad terräng.

– Det märks när en utemiljö är genomarbetad, tycker Anders Ohlsson.

Många arbetslag har tankar och idéer om hur miljön kan förbättras men upplever att det inte finns resurser för förändring, är Anders Ohlssons erfarenhet. För att få igenom en förändring och skapa resurser är det viktigt att tydligt konkretisera varför man vill göra den, syftet och vad man förväntas uppnå.

– De bästa idéerna uppstår oftast från det egna arbetet och arbetslaget som känner barnen och miljön. Vi behöver beskriva hur vi vill använda gården och vad som krävs för att nå dit. Då blir det professionellt och inte bara en dagslända som fladdrar förbi.

Diskussionsfrågor
  • Vad är det viktigaste med utevistelsen för mig och oss?
  • Hur kan vi göra vår utemiljö till en bättre utemiljö? Större och mindre förändringar.
  • Hur kan vi göra en plats för vila där vi även har ”tillräcklig” koll på barnen?
  • Hur kan vi bli mer tillgängliga och vara här och nu med barnen utomhus?

Litteraturtip

Utomhuspedagogik – utveckling och lärande i naturen av Anders Ohlsson, Gothia fortbildning 2015.

Miljöer för lek, lärande och samspel. Red. Anette Sandberg, Studentlitteratur 2008.

Uteverksamhetens möjligheter av Sanne Björklund, Studentlitteratur 2016.

 

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Beställ ett abonnemang till din förskola >

Prova Förskoleforum kostnadsfritt >