Språkstimulerande arbete: Stunder av ”ett tillsammans”

Publicerat

Barns språkutveckling handlar om mer än talade och skrivna ord. Det handlar också om grundläggande kommunikativa förmågor. Att du som pedagog hittar sätt att skapa positiv samvaro och kravlös kommunikation med barnen är av yttersta vikt. (Del 1 av 3.)

Barn utvecklar språk i samspel med sin omgivning, och i förskolans vardag finns mängder med möjligheter att stödja och främja språkutveckling. Alla barn är dock inte lika lätta att locka till samspel, språkande och stunder tillsammans.

För de allra flesta barn utvecklas språket utan några större hinder. Men alla barn utvecklar inte de betydelsefulla språkliga och kommunikativa förmågorna lika lätt. För barn som av olika anledningar har en språklig och kommunikativ sårbarhet blir vårt språkstimulerande uppdrag och att vi hittar fungerande strategier extra viktigt.

I ett exempel får du här möta Teo och hans pedagog Malin, och se hur Malin med en medveten strategi skapar en positiv stund tillsammans med Teo.

Exempel

Teo, snart 3 år, kan benämna alla bokstäver i alfabetet, men han talar ännu endast med några få ord. När Teo säger något riktar han inte sin kommunikation genom att till exempel peka eller på annat sätt påkalla uppmärksamhet, och han ger och tar sällan ögonkontakt. Teo tycker mycket om böcker.

Han bläddrar ofta i bilderböcker som finns på avdelningen men deltar aldrig i den gemensamma högläsningen. Malin och hennes kollegor som använder högläsning som en av sina strategier för att stimulera barnens språkutveckling, har flera gånger provat att läsa bara med Teo. Det hjälper inte. Så fort de vill läsa med Teo går han därifrån.

Samma sak händer när de vill vara med i Teos lek och aktivitet. Gemensamma stunder som för de flesta andra barn är något positivt och lustfyllt verkar snarare skapa känslor av stress och irritation hos Teo.

Vara tillsammans

För att skapa stunder, där Teo både vill och kan vara i ”ett tillsammans”, provar nu Malin en ny strategi. Hon har förberett sig genom att låna in dubbletter av de böcker Teo oftast bläddrar i. När Teo sätter sig i soffan med boken Knorr, Koko och siffran 3 (Thore, 2021), hämtar Malin också ett exemplar av samma bok och sätter sig bredvid honom.

Malin säger först ingenting. Det enda hon gör är att observera vad Teo gör. Teo tittar på Malin. Malin tror då att Teo kommer att gå i väg. Men han sitter kvar.

Efter någon minut börjar Malin spegla det Teo gör. När Teo vänder sida i sin bok, vänder Malin också sida. Teo noterar det Malin gör och tittar på nytt på henne. Malin ler mot Teo men säger inget. Teo vänder sida igen.

Malin speglar hans handling och provar nu också att klä deras gemensamma handlingar i ord. ”Teo vänder blad, och Malin vänder blad”, säger hon. Malin upprepar samma mening ytterligare några gånger.

När Teo kommer till bokens slut, reser han sig för att hämta en ny bok och kommer sedan tillbaka. Malin jublar inombords. Det här blev en positiv stund tillsammans med Teo. Malin är glad över att ha hittat en strategi värd att prova igen.

Dela uppmärksamhet och ha stunder tillsammans

Språk är grunden för barnets tänkande, lärande och kommunikation och att utveckla språkliga och kommunikativa förmågor är en viktig del i ett barns utveckling. Att främja barns språkutveckling och ge alla barn möjlighet att utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor, är därför en central del av pedagogers uppdrag i förskolan.

I Lpfö 18 kan vi till exempel läsa att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd. Vidare ska varje barn ges förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk, berättelser, bilder och texter i förskolan (Skolverket, 2018).

Men barns språkutveckling handlar om mer än talade och skrivna ord. Det handlar också om grundläggande kommunikativa förmågor, till exempel hur vi ger ögonkontakt och hur turtagning i ett samtal sker.

Att kunna rikta sin uppmärksamhet och dela sin uppmärksamhet och stunder tillsammans med andra, är en viktig förutsättning för språkutveckling. Utan delad uppmärksamhet går mycket av kommunikationen mellan oss och barnet förlorad (Bruce, 2010).

Utveckla samspel och kommunikation med alla barn

För en del barn är dock just samspel och grundläggande sociala och kommunikativa förmågor en stor utmaning. Det kan finnas olika anledningar till att barn inte utvecklar socialt samspel och grundläggande kommunikation som förväntat. För några barn kan svårigheterna till exempel bottna i en funktionsnedsättning som autism eller en generell utvecklingsförsening. Svårigheterna kan också ha andra orsaker.
Barn som ännu inte utvecklat grundläggande sociala och kommunikativa förmågor riskerar att hamna utanför många tillfällen av både samspel, samvaro och gemensamt språkande. Detta gör i sin tur att en negativ spiral lätt sätts i gång.

Barnet, som behöver mycket språklig stimulans och många goda erfarenheter av samspel och samvaro, får i stället alldeles för lite språklig och kommunikativ stimulans. Att du som pedagog hittar sätt att skapa positiv samvaro och kravlös kommunikation, även med de barn som själv tar få initiativ till att vara tillsammans med dig, är därför av yttersta vikt.

Barnets stund

Strategin som Malin i vårt exempel provar i mötet med Teo har en nära koppling till det som Berg (2020) benämner som barnets stund i boken Leka-prata-äta. Syftet med strategin är en stunds kravlös samvaro, något som fyller flera viktiga funktioner.

När samvaron och kommunikationen får vara kravlös, blir det lättare för barnet att stanna kvar, och barnet kan få en upplevelse av att det är roligt att vara tillsammans med dig. I den kravlösa samvaron stärker du relationen mellan dig och barnet (Berg, 2020).

Relationen, tilliten och att du och barnet kan dela stunder tillsammans är en viktig faktor i barnets språkliga och kommunikativa utveckling.

Hitta ”ett tillsammans”

Så i stället för att närma dig barnet med småprat, genom att ställa frågor och med en ambition att ni ska göra något tillsammans kan du i stället prova att skapa ”ett tillsammans”:

  • Utgå från barnets intresse, något som barnet självt väljer och tycker om att göra.
  • Närma dig barnet inkännande och lyhört. Sätt dig på ett avstånd som barnet accepterar.
  • Spegla barnets lek eller aktivitet och observera vilken respons barnet ger på din handling.
  • Klä barnets handlingar i ord och enkla meningar men undvik att ställa frågor som kräver barnets svar.
  • Tänk på att flera korta stunder av ”ett tillsammans” betyder mer än en lång stund då och då. Fem till tio minuter kan göra en större skillnad än du först tror.

Källor och lästips

Berg, B. (2020). Barnets stund. I: L. Klintwall & M. Olofsgård Jegéus (red.), Leka-prata-äta övningar för barn med särskilda behov (s. 40–46). Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk (s. 255–278). 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, K. (2017). Att få barnets språk att växa: Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning förlag.

Nilsson Thore, M. (2021). Knorr, Koko och siffran 3. Stockholm: Bonnier Carlsen.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.


Artikelfoto: Shutterstock.com