Charlotte
Löthman
Publicerat 2025-05-14
Skrivet av Lotte Mjöberg
Vem är du?
– Jag är uppvuxen i Västervik men tog juristexamen i Stockholm och jobbade efter det med bland annat skoljuridik. Jag har också arbetat som projektledare för nyanländas lärande i en kommun, för intresset för hur vi skapar inkluderande sammanhang utifrån kultur och har funnits väldigt länge. Det är ett rättspatos som driver mig.
– Sedan började jag forska på Linköpings universitet Campus Västervik och gjorde min licentiatavhandling där. Jag disputerade i januari 2025 med en doktorsavhandling på engelska: The Swedish preschool as an integration arena. Avhandlingen är gjord i två delar. Dels handlar det om intervjumaterial med pedagoger från fokusgrupper, vilket bygger på min licentiatavhandling. Dels består den av observationer som jag gjorde ute på ett par förskolor.
– Nu är jag anställd som postdoktor i två år, på Campus Norrköping. Att jag inte har pedagogisk bakgrund tror jag kan tillföra andra perspektiv i sammanhanget.
Berätta om din forskning!
– Jag har undersökt hur integrationen fungerar i den svenska förskolan. Vad som fungerar och vad som inte fungerar – vilka praktiker och förhållningssätt hjälper eller hindrar integrationsprocessen i förskolan? Förskolan anses ju spela en allt viktigare roll, men den forskning som gjorts har mest skett på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden. Jag valde att i stället studera integrationsprocessen i (relativt) homogena förskolor, dit det kom enstaka barn (från Ukraina). Vad är integration utifrån ett majoritet–minoritetstänk i dessa sammanhang?
– Fokus var på hur förskolorna hanterade de nyanlända familjernas första steg in i den svenska förskolan. De barn jag följde var fyra år gamla och på den ena förskolan hade de ett språkstöd.
Vad säger forskningsresultaten?
– Resultaten visar att integration inte sker automatiskt, som man kanske tror. Nej, det går en stark skiljelinje vid när språket behövs eller inte. Jag såg att vardagspraktik och vardagsrutiner fungerade, när det var en pedagog med ett barn i taget exempelvis vid på- och avklädning. Där var pedagogen närvarande, månade om och vägledde barnen.
– Men vid den fria leken med andra barn krävs det andra saker. Jag tror att pedagoger lätt kan förväxla att ett barn leker med andra barn – när barnet egentligen bara är spatialt närvarande. Men sker det inget samspel finns det inget ”vi”. Då kan det sätta sig i barnets identitetsutveckling. Barnet kan komma att dra sig undan och mönster bildas. Men den fria leken upptar ju över hälften av tiden på förskolan och är avgörande för kamratintegrationen. Därför behöver pedagogerna arbeta lekresponsivt eller med guidad lek. De behöver helt enkelt vara med och assistera och vägleda barnen att inkludera varandra över språkliga och kulturella gränser.
– Och vid bestämda undervisningsaktiviteter som exempelvis samling är ju språket väldigt viktigt för att pedagogen ska få ut ett budskap.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Det behövs ökad medvetenhet hos pedagogerna om språkets roll och vikten av att vara uppmärksam på hur de nyanlända barnen deltar i gruppsammanhang. Jag har tolkat det som att pedagogerna är fokuserade på trygghet i vardagen med de nyanlända barnen. Men det är inte samma typ av uppmärksamhet på lärande som är språkbaserad. Man länkar inte alltid in språket, så tyvärr blir det kontraproduktivt att barnet bara sitter med.
– De pedagogiska insatserna måste specificeras, annars reproduceras ojämlikheten. Därtill behövs att pedagogerna är mer aktiva under den fria leken för att stötta kamratintegration.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Ja, jag fortsätter att forska på kamratintegration, eftersom resultaten var så intressanta. Jag tittar lite närmare på etnicitet och vad det har för roll i leken. Så jag fortsätter att verka i samma miljö som innan, men nu som postdoktor. Jag håller på att söka forskningspengar för flera olika projekt.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Det roligaste är att kunna få syn på sådant som inte tidigare uppmärksammats på förskolorna, och att få ut den informationen. Att få berika kunskaperna hos pedagogerna för att göra det bättre för förskolebarnen helt enkelt. Som forskare har jag möjlighet att skapa kunskap.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
– Jag undervisar i kurser och seminarier på Linköpings universitet kring mångkulturalitet och integration, främst på förskollärar- och F–3-programmen. Jag håller också uppdragsutbildningar från Skolverket i dessa ämnen. Tillsammans med professor Tünde Puskas leder jag även ett nätverk med erfarenhetsutbyten bland rektorer i socioekonomiskt utsatta områden.
Vad gör du på fritiden?
– Jag bor i Västervik med man och tre barn. Jag gillar bland annat att jobba i trädgårdslandet hemma, vilket faktiskt var lite otippat för mig.
Läs mer
Charlotte Löthmans avhandling på engelska: The Swedish preschool as an integration arena.
Charlotte Löthmans licentiatuppsats på svenska: Från monolog till dialog: Integration av nyanlända familjer i landsbygdsförskolor
Charlotte Löthmans FoU-rapport: Integration i landsbygdsförskolor
