Maria
Lennartsdotter
Publicerat 2025-02-20
Maria Lennartsdotter – Vem är du?
– Jag är 35 år och bor i Karlstad sedan några år tillbaka, numera med sambo och hund. Men jag är född och uppvuxen i Stockholm. 2019 fick jag en doktorandtjänst vid universitetet i Karlstad. I början pendlade jag från Stockholm men sedan flyttade jag till hit. I september 2024 disputerade jag med avhandlingen Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag.
– Innan jag började forska, utbildade jag mig till förskollärare. Jag blev klar med utbildningen 2012. Jag var verksam i Stockholmsområdet, i såväl kommunala som privata förskolor och utbildade mig även till specialpedagog.
Berätta om din forskning!
– Jag hämtade empirin till min doktorsavhandling från internet: mitt material består av inlägg som är skrivna under hashtaggen ”Pressat läge”. Den hade startats 2017 av Förskoleupproret, som är ett privat initiativ av några förskollärare. Jag valde ut strax över 1 000 anonyma inlägg som var skrivna av antingen förskollärare eller barnskötare. Innan jag började med forskningen gjordes en etikprövning.
– Jag menar att det fyller en funktion att forska om detta, för att skriva in det i historien. Att man kan se det som ett sätt att göra svensk förskola ännu bättre. Jag har även tittat på retorik, språkbruk och annat. Hashtaggen finns fortfarande kvar och Förskoleupproret finns också i flera andra länder.
Vad säger forskningsresultaten?
– Fyra tydliga yrkesidentiteter framträder i mitt material: läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren samt administratören. Alla dessa identiteter existerar för en pedagog under en vanlig arbetsdag. Det kan förstås finnas fler identiteter om man studerar det på plats på en förskola, men det här är vad jag såg i mitt digitala forskningsmaterial.
– Pedagogerna vill gärna fokusera på de två första yrkesidentiteterna, men de två senare tar mycket tid. Det kan som exempel handla om att man planerat för ett naturvetenskapligt experiment, men så är flera i personalen sjuka och pedagogen behöver lägga tiden på att ringa in vikarier istället. Svensk förskola har ett mångfasetterat uppdrag, men det saknas förutsättningar för det. Det är hög personalfrånvaro, stora barngrupper och många barn som är i behov av särskilt stöd. Förskollärarna påtalade också att de behöver mer planeringstid, och även högre lön.
– Men det jag också kan se tydligt är att det finns en otrolig yrkesstolthet: personalen brinner för barnen, sitt yrke och sitt uppdrag och lyfter gärna fram sina erfarenheter. När de svåra situationerna uppstår löser de dem på något sätt. Det finns en stor beredskap. Det känner jag förresten igen från när jag själv jobbade i förskolan: man trollade med knäna, det gick ju alltid på något sätt.
Var det något i forskningsresultaten som förvånade dig?
– Ja, att det var en sådan kraftfull retorik i inläggen. Starka uttryck användes. Hashtaggen fungerade som ett forum för att få ut den frustration som uppkommit av olika orsaker.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Genom att skriva ner det som upplevs som svårt, kan det också lyftas fram som ett diskussionsunderlag för exempelvis politiker, rektorer och personal. Framför allt den del som handlar om de professionella identiteterna. Jag har över lag fått väldigt positiva reaktioner från pedagoger, många tycker att det är bra att det här lyfts.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Ja, jag kommer att fortsätta att forska kring Förskoleupproret men även runt hela förskoleprofessionen i stort. Bland annat är jag med i ett projekt som handlar om särskilda undervisningsgrupper.
Vad arbetar du med när du inte forskar?
– Då undervisar jag på förskollärarprogrammet, på specialpedagogprogrammet och vid Masterutbildningen här på Karlstads universitet.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Jag tycker det handlar om två olika saker: dels att få möjlighet att grotta ned sig i det man tycker är intressant, dels att utvecklingsmöjligheterna är närmast oändliga. Det vore exempelvis kul att få jobba internationellt.
– Gillar man kunskap, som jag gör, är det ett passande yrke. Men visst saknar jag kontakten med förskolebarnen!
Vad gör du på fritiden?
– Då är jag med min familj och hunden, som är en engelsk springer spaniel. Jag gillar friluftsliv, att vandra, att hålla på med hundsport som exempelvis viltspår och att segla med vår båt.
Maria Lennartsdotters avhandling
Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag, Elektroniska publikationer från Karlstads universitet.
Skrivet av Lotte Mjöberg.
Foto: Cathrine A. Busch.
