Chinuch

Article image
äpplematematik
Publicerat

I oktober månad gör vi ett besök på en av Sveriges tre förskolor med judisk inriktning, förskolan Chinuch i Malmö. Rektor Sarah Hellström Nilsson berättar om traditioner, delaktighet och vikten av kunskap för att motverka fördomar.

chinuch_300.jpg
Sarah Hellström Nilsson, rektor på Chinuch.
Av Ulrika Glaser.

Sarah Hellström Nilsson arbetar som rektor på Chinuch sedan fem år. Förskolan har en judisk profil, vilket betyder att barn och deras föräldrar får bekanta sig med judiska traditioner och kultur. Om de vill – deltagandet är frivilligt och den som inte önskar vara med på någon aktivitet erbjuds alternativ. 

Information till föräldrarna om förskolans undervisning och utbildning ges löpande och erbjuder möjlighet till delaktighet och inflytande.

En trygg miljö bjuder in till att lära om varandra

Sarah betonar att verksamheten på förskolan följer skollagen och läroplanen vad gäller undervisningen. Det får inte förekomma religionsundervisning på förskolan, däremot är den judiska kulturen och dess traditioner närvarande i vardagen, och maten som serveras är koscher.

– Hos oss finns självklart både judiska och icke judiska familjer, liksom både judisk och icke judisk personal. Det som lockar både familjer och medarbetare verkar vara det lilla formatet – alla känner alla och både barn och pedagoger blir sedda.

– Vissa familjer berättar att de väljer förskolan för arbetssättet som präglar vardagen, och att de blivit rekommenderade förskolan. Föräldrarna ser att det skapar en förutsägbar och trygg miljö för barnen. Vissa väljer Chinuch eftersom de ser förskolan som en möjlighet för barnen att uppleva olika kulturer.

Förskolans ledord
  • Kommunikation – betyder att något blir gemensamt.
  • Öppenhet – synonymer till öppenhet är uppriktighet och mottaglighet.
  • Glädje – glädje är en positiv känsla. Givande till ens omgivning är en stark anledning till glädje.
  • Respekt – att värdesätta en annan persons egenskaper.

Nyfikenhet på andra kulturer

Nyfikenheten på andra kulturer är något som förskolan välkomnar och uppmuntrar. Sarah menar att förskolan spelar roll i att öka kunskapen om judar i det svenska samhället, och att motverka att den judiska kulturen ses som något udda eller främmande. 

– Både personalen och de familjer som finns hos oss brukar jag kalla för ”våra ambassadörer”. För alla tar med sig någonting litet om judendomen och vilka judar är ut i samhället, och kan hjälpa till att nyansera bilden och sprida kunskap.

Veckan börjar med att väcka sinnena och avslutas med nybakt challebröd

Varje måndag inleds med en samling som kallas Havdala, ordet betyder separera. I detta fall markerar måndagens samling att helgen separeras från arbetsveckan. Alla som jobbar på förskolan samlas tillsammans med alla barn och säger hej till varandra, och att de är glada över att ses igen.

Vid samlingen tänder någon ett ljus och alla får dofta på något som luktar gott, till exempel kanel eller nejlika. Syftet är att få en fin start, väcka sinnesintrycken och dela en gemensam upplevelse med gruppen.

– Veckan avslutas sedan med en sabbatsamling på fredagsmorgonen. Då pratar vi om och dramatiserar hur en sabbat kan gå till. Varje fredag bakar vi också ett challebröd, en slags bulle, som varje barn får med sig hem vid dagens slut. De barn som har ett syskon som har gått hos oss bakar en extra bulle till sitt syskon, vilket brukar vara väldigt uppskattat, berättar Sarah.

chinuch_02_750.jpg
Varje fredag bakas det challebröd på Chinuch.

Fritt för barnen att välja

Både Havdala- och sabbatsamlingen är vardagliga inslag på förskolan som barnen gärna vill delta i, men precis som när det gäller mycket inom förskolan finns en hög grad av frivillighet. 

Barnen har möjligheten att själva bestämma om, och hur, de vill delta. Och det är fritt för barnen att välja om de exempelvis vill ta på sig en kippa (en traditionellt manlig huvudbonad), eller om de vill tända sabbatsljuset (enligt traditionen en kvinnlig uppgift). På förskolan görs ingen skillnad på pojkar och flickor.

– Vi strävar inte efter att befästa de roller som traditionellt sett finns i många judiska hem, utan anpassar det vi gör till vårt samtida samhälle och vad läroplanen säger. Detta är vi väldigt noga med att prata med föräldrarna om redan innan deras barn börjar hos oss.

Stödmaterial för personalen

Tillsammans med de två andra förskolorna med judisk inriktning som finns i Göteborg och Stockholm har Chinuch tagit fram ett pedagogiskt material om några av de stora judiska högtiderna. 

Materialet fungerar som ett stöd för de pedagoger som inte själva har den judiska bakgrunden. Det judiska nyåret exempelvis, Rosh Hashana, firas i september eller oktober. Enligt traditionen äts då äpplen, granatäpplen och honung. I stödmaterialet ges därför förslag på både undervisning med anknytning till äppelkärnor och om honung och bin.    

chinuch_750.jpg
Tygtryck med äpplehalvor och matematikundervisning i samband med Rosh Hashana.
En annan stor högtid är Chanukka, då familj och vänner firar med traditionell mat, lekar och sång samt tänder ljus i en åttaarmad ljusstake. Förskolorna brukar då passa på att undersöka ljus och mörker genom att arbeta med ficklampor, men även andra skillnader, som varmt och kallt. 

Vid Chanukka passar det också bra att prata om värdegrundsfrågor, medmänsklighet och barnkonventionen – i stödmaterialet tipsas om att ta hjälp av superhjältar för att diskutera dessa ämnen.

Projekt kring naturvetenskap och språkligt stöd

Sedan ett och ett halvt år är det olika projekt kring naturvetenskap och teknik som gäller på Chinuch. De äldsta barnen har jobbat mycket med vatten, och de yngre med olika fordon.

chinuch_03_750.jpg

För att dokumentera används appen Tyra, där bilder och information om undervisningen läggs upp en gång i veckan så föräldrarna kan följa vad som sker. Varje enskilt barn har också en portfolio där just det barnets utveckling kan följas. 

På förskolan finns många barn med andra modersmål än svenska. Pedagogerna strävar efter att lyfta fram och bekräfta de olika språken i olika vardagliga situationer, och de frågar alltid föräldrarna vilka språk som pratas i hemmet för att kunna stötta barnen under förskoletiden. 

Chinuch använder också den digitala resursen Polyglutt, som erbjuder en mängd barnlitteratur inläst på olika språk, även det nationella minoritetsspråket jiddish. 

Att förbereda för skolan

Hela sista terminen arbetar pedagogerna med att träna de praktiska grundfärdigheter som behövs, som att klä på sig, hantera matsituationen och toalettbesök. På så sätt kan barnen lägga fullt fokus på att utveckla det viktiga sociala samspelet med sina nya klasskamrater, och att befinna sig på en större skola än de varit vana vid under sin förskoletid. 

– Vi jobbar väldigt mycket med att barnen ska få en grundtrygghet i sig själva, och att de ska känna sig starka i sin egen identitet, våga säga vad de tänker och tycker, bli självständiga demokratiska medborgare. Och det hjälper dem i övergången till skolan.

Tiden på förskolan Chinuch är rik på traditioner, och självklart finns det även en tradition för att ta avsked av de barn som lämnar förskolan. På en sommarfest i juni uppmärksammas alla som ska börja skolan till hösten. Barnen får diplom, en klocka och en ros samt en dikt uppläst för sig med en önskan om all lycka i livet.

Så använder vi Förskoleforum

Medarbetarna använder Förskoleforum mycket för att få idéer. Jag själv använder allt från mallar till artiklar. Det har tagit ett tag att komma in i det, men nu använder vi Förskoleforum ofta.

Materialet som finns är lätt att ta till sig, samtidigt som det ger mycket. Vi deltar också i föreläsningar som ordnas av Förskoleforum. 

Om Chinuch


Antal avdelningar
2
Antal barn
35

Förskoletyp
Privat

Stad
Malmö
Förskolans vision
Kommunikation, öppenhet, glädje, respekt