Vitsippans förskola
På Vitsippans förskola i norra Floda går det 21 barn mellan 1 och 5 år, alla i samma syskongrupp.
– Det är ganska ovanligt i dag och bidrar till att vi har en stark gruppkänsla, säger Andreas Trygg, förskollärare.
Av Lotte Mjöberg
Floda ligger i Lerum, som är en kranskommun till Göteborg. Förskolan Vitsippan är en av Hästhagen-Uddareds fyra kommunala förskolor. På Vitsippan arbetar fyra pedagoger: två förskollärare, två barnskötare och en förskoleassistent. Förskoleforum träffade förskollärarna Andreas Trygg och Mia Bolander samt barnskötaren Sara Ljunggren.
Att barnen är tillsammans i en syskongrupp har lett till att de äldre barnen ofta hjälper de yngre.
– En bra sak är också att det blir svårare för barnen att jämföra sig med andra barn i samma ålder, säger Mia Bolander.
Förskolans byggnad har fem rum i ett plan. Frukost och mellanmål ordnar pedagogerna själva medan lunchen kommer från en skola i närheten.
– Det är härligt att vi är i ett eget hus. Det gör att vi ibland kan jobba länge med något, ibland snabbt med något annat. Vi äger vår verksamhet på ett annat sätt än om det hade varit större arbetslag och flera avdelningar, säger Mia Bolander.
Rörelse viktigt
Floda förskolor har en gemensam plats för ekologisk omställning som heter Tredje rummet och som finns på Instagram (se faktaruta nedan). En ateljerista och en pedagogista har det övergripande inspirationsansvaret för Tredje rummet för alla förskolorna.
Vitsippans barn och pedagoger är ofta utomhus och rör på sig på gården, i närmiljön och i skogen. Förskolegården är naturlik med stockar och stenar och skogen finns strax utanför.
– Rörelseförståelse är viktigt, lika viktigt som läsförståelse. Det handlar om att ge barnen självförtroende och självkänsla genom rörelse. Att de vågar klättra upp på stenen eller hoppa över bäcken, med en vuxen som stöd i början, säger Sara Ljunggren.
Förskolans rörelseprojekt har fått pengar från kommunens hållbarhetspott. Pengarna har använts till att köpa in nytt och roligt rörelsematerial till förskolans utemiljö.
På förskolans gård finns också andra medvetna lärmiljöer, som exempelvis "insektsrestaurangen" som bidrar till den biologiska mångfalden. Där finns lockande blommor och växter. Förskolan har också ett eget potatisland.
– Barnen ser hur potatisen växer och kan känna efter i jorden. De hjälper till att vattna och att plocka bort sniglar, säger Sara Ljunggren.
Förra hösten gjorde förskolan chips av den skördade potatisen.
TAKK och bokcirkel
Förskolan har också tillgång till en verksamhetsnära specialpedagog som har introducerat tecken som stöd, TAKK.
– Det är särskilt roligt när barnen använder TAKK när de pratar med oss eller som en naturlig del i leken, säger Sara Ljunggren.
Specialpedagogen har också skapat en bokcirkel, kallad Läslust, i arbetslaget. Texterna kopplas till enhetens gemensamma projekt. Det kan vara skönlitterära texter, dikter och ibland någon låttext. Syftet är att skapa reflektion om existentiella frågor och ge en bredare reflektionsgrund.
Julkalender och Mello
I december brukar det hända mycket spännande på förskolan. Barnen julpysslar, har en julkalender och en liten dörr där tomtenissen bor. Härom året kom man också på idén att göra en egen julgran tillsammans med barnen.
– Varje år plockar vi nedfallna kvistar i skogen. Vi hittar en nedfallen stam som vi torkar och borrar fästhål i. Där sätter vi fast kvistarna med lim. Sedan gör barnen olika julgransprydnader, bland annat polkagrisar. Det blir väldigt lyckat, berättar Andreas Trygg.
Framåt vårvintern blir det sedan traditionsenligt fokus på Melodifestivalen. Det är mycket populärt. Man lyssnar på bidragen varje vecka, samtalar om dem, involverar föräldrarna, hejar och gör skyltar. Alla brukar hitta sin egen favoritlåt. Det hela avslutas med en sprakande Mellofest. Till den har man gjort egen rekvisita och så lyssnar alla tillsammans och röstar på sina favoriter. De som vill får uppträda.
– Vi brukar få in mycket lärande i aktiviteterna kring Mello, exempelvis matematik. I år var det Dolly Style som vann här på förskolan och KAJ kom på andra plats, säger Andreas Trygg.
Pedagogerna arbetar också med geografiska platser i närområdet, genom något som de kallar smultronställen. Familjerna uppmuntras att tipsa pedagogerna om platser i närheten som är betydelsefulla för dem. Sedan besöker förskolan dem med barngruppen, uppmärksammar platsen och dokumenterar den. Dokumentationen presenteras senare i hallen, där både barnen och familjerna kan ta del av den.
Det lilla sammanhanget
Vitsippans förskola har ett par år i rad valts till Lerums bästa kommunala förskola, enligt en föräldraenkät gjord av Göteborgsregionen. Den fick högsta möjliga betyg: 5,0. Frågorna handlade om hur föräldrarna upplever att deras barn trivs, om trygghet och samspel, om ute- och innemiljön med mera.
Pedagogerna Andreas Trygg, Mia Bolander och Sara Ljunggren är helt överens om att det bästa med förskolan är möjligheten att arbeta i det lilla sammanhanget.
– Vi gillar att göra saker tillsammans med barnen. Och det vi själva tycker är roligt tycker också barnen är roligt.
Rektor Karin Widegren fyller i:
– Vi arbetar för att utvecklas tillsammans med samhälle och natur, för allas lika värde. Vårt arbete genomsyras av att verka för hållbar omställning och ekologisk varsamhet.
– Våra ställningstaganden om människa, kunskap, ledarskap och ekologi får därför påverka allt vi gör.
Boktips från Vitsippans förskola
Suzanne Axelsson, (2023) Riskfylld lek.
