Föräldrakooperativet Noas ark

Noas ark är en åldersindelad förskola med två avdelningar: Avdelning Myran för barn 1–3 år (11 barn) och Avdelning Ekorren för barn 3–5 år (18 barn).

Vår pedagogiska inspiration får vi i första hand genom att vara öppensinnade och lyhörda för vad våra barn vill ha.

Vi gör studiebesök på förskolor i kommunen och inspireras av föreläsningar som erbjuds. Förskolelyftet är också något som vi värdesätter och vi var med under matematik och språk.

En tanke vi har är att all barngruppspersonal ska kunna närvara vid studiebesök och föreläsningar, så att vi tillsammans kan diskutera, inspirera och praktisera det vi väljer att göra till vårt. Om någon av oss hittar en intressant bok eller artikel som kan få oss att tänka till, tänka nytt eller tänka vidare läser vi den allihopa.

Kristen profil

Förskolan har en kristen profil, men tron är inte något kriterium vid anställning av personal eller hos de barn som går hos oss. Bland våra medlemsfamiljer finns både troende föräldrar och icke-troende föräldrar, likaså i personallaget.

Empati och allas lika värde (motverka kränkande behandling) är något vi arbetar med dagligen. Personalen vill och ska lyfta barnens förmåga till empati, omtanke, öppenhet och respekt för varandra och allas lika värde.

I det dagliga pedagogiska arbetet kommer profilen till uttryck i sånger, bibelberättelser, bön och i vårt sätt att vara. Att utgå från kristna värderingar tycker vi ger barnen en bra värdegrund, exempelvis när det gäller hur man är mot varandra. Vi vill svara på barnens frågor om Gud/Jesus och visa att kristendomen är en väg man kan välja i livet.

Lokaler och omgivning

Förskolan är belägen i centrala Kiruna i direkt anslutning till skogen som omger Kiruna kyrka. Vi finns i en charmig gammal villa där vi har egen bastu och öppen spis. Vår inomhusmiljö upplevs av många som varm och välkomnande med en blandning av stora rum och mindre krypin. Vi har bland annat ett målarrum, ett snickeri och ett kuddrum. Rummen är i ständig förvandling och våra inredare är barnen.

I utevistelsen kombinerar vi sport och friluftsliv med utforskande och samspel.

Vår utomhusmiljö är delvis begränsad till vår gård, men med anslutning till skogen. Vi försöker hela tiden lyssna till barnens önskemål och strävar efter att ha en säker men händelserik gård.

Kiruna är en stad med många friluftsmänniskor och vi i personalen har alla ett stort intresse av utomhusaktiviteter. Därför har vi under vinterhalvåret både en liten skridskois och ett skidspår på vår gård. Vi har ett årligt ”Vasalopp” på en av Kirunas skidarenor och besöker ishallen för att åka skridskor när det är som kallast ute.

På vår gård finns också en grillkåta där vi kan värma oss när det är kallt ute.

Sommartid utforskar barnen livet i maskgropen, plockar bär i våra buskar, testar vattnet i våra vattenrännor och mycket annat. Vi odlar potatis på vår gård och kokerskorna använder dem till barnens måltider.

Fördelar med att arbeta på Noas

Vi har den stora fördelen att ha aktiva föräldrar med bland oss. Denna tillgång använder vi så mycket vi bara kan. Våra föräldrar gör föräldradagar hos oss (2 dagar/termin) och är aktiva i aktivitetsgrupper som ser till att vi kommer iväg på utflykter samt hjälper oss med reparationer och fix.

Våra föräldrar stannar gärna en stund på morgonen för att ta en kopp kaffe och är intresserade och engagerade i vår vardagliga verksamhet. Under våra kooperativa utflykter har vi många med oss, vilket gör att vi alla till exempel kan ta oss ut till vår fjällvärld. Tack vare föräldrarnas intresse fungerar det jättebra att för oss att ibland ersätta en personal med en förälder vid avdelningsmöten och annan planering.

Temainriktat arbete

Under höstterminen 2011 invaderades hela kommunen av små gnagare. De bosatte sig i kullar och tuvor och många av dem sökte sig till oss. Barnen uppmärksammade snabbt att vi hade fått några nya vänner på gården och Tema Musen/sorken/råttan startade.

Förutom att skrika av glädje (och säkert lite skräck för en del) blev barnen intresserade av gnagarens levnadsvillkor. Vad äter den? Var bor den? Hur ser det ut där inne i hålorna? Hur ska vi studera den? Hur kan vi fånga en?

Vi lyckades fotografera några gnagare så att vi kunde titta lite närmare på dem och avgöra vilken sort det var. Barnen studerade spåren i sanden för att lista ut åt vilka håll den sprungit.

Hålorna undersöktes med hjälp av pinnar i olika längd, då kunde barnen beräkna hur långa gångarna var.

Det blev heta debatter bland både barn och vuxna om vi skulle få döda några gnagare eller inte. Men när det blev för många och de sprang bland barnens vagnar beslutades det att några måste bort! Vår vaktmästare blev den som ansvarade för detta. Men vi märkte snabbt att barnens intresse för gnagarna inte avtog, utan bara blev större.

Detta växande intresse resulterade i att det snickrades råttfällor i flera veckor. Barnen undersökte också gnagarnas matvanor genom att lägga ut bete.

Till barnens stora fascination hittade vi också en död mus på vår gård en dag, den lade vi i en tät genomskinlig låda och barnen kunde med förstoringsglas studera den på så nära håll som det bara går.

Arbetet med temat Musen/sorken/råttan varade under lång tid och engagerade alla barn på förskolan. När vi sedan reflekterade över temat i arbetslaget, märkte vi att vi fått med nästan alla strävansmål från läroplanen, och det helt och hållet utifrån barnens egen planering om innehåll och utformning av aktiviteter.