Förskolan Furan

På förskolan Furan i Lillhärdal är det nära till såväl natur som skola, simhall och bibliotek. De går på språkpromenader och har digitala samlingar med de andra förskolorna i rektorsområdet.

Skrivet av: Angelica Berg.

I Lillhärdal, ett samhälle i Härjedalens kommun med runt 500 invånare, ligger förskolan Furan. Här går åtta barn i olika åldrar. Förskolan delar utegård med skolan och har tillgång till såväl gympasal som simhall på området. Det finns ett bibliotek intill med en bibliotekarie som ger boktips och ordnar aktiviteter.

Bredvid förskolan ligger också bland annat en hockeyplan, skidspår, pulkabackar, fotbolls- och tennisplan.

– Vi har nära till allt. Det är väldigt lyxigt. Ibland kommer olika teatrar hit och uppträder för oss, berättar Ann-Marie Norlen, förskollärare och en av förskolans tre pedagoger.

Samverkan med fritids

Att förskolan ligger på samma område som skolan gör övergången till förskoleklass enkel. Barnen känner redan skolans lärare eftersom alla träffas på gården.

– Ute på gården hjälps vi åt och alla barn är allas. De äldre barnen är också väldigt måna om de yngre och är bra förebilder. De bjuder in till samtal, att leka på snöhögarna och åka pulka.

På morgnar och eftermiddagar samverkar förskolan med fritids.

– Fritidsbarnen äter frukost på förskolan och kan passa på att leka hos oss. Vi jobbar även tillsammans under alla lov.

Projekt för alla

Verksamheten utgår från barnen och varje år arbetar förskolan med ett tema utifrån deras intresse. En period pratade barnen mycket om monster. Barnen upplevde detta som spännande men samtidigt otäckt och det skapade oro i barngruppen. Därför ville pedagogerna vända monsterintresset till något positivt.

– Då gjorde vi ett projekt med något vi kallade Skräpsamlarmonstret och därigenom fick vi också in återvinning i arbetet. Barnen tyckte att det var jätteroligt.

– Ett annat år fanns ett stort intresse för prinsar och prinsessor. Barnen funderade till exempel på om även pojkar kan ha kjol och rosa kläder. Då byggde vi ett sagoslott och samtalade kring sådana frågor.

Även om barnen är i olika åldrar ska projekten vara tillgängliga för alla. Alla barn ska utmanas och kunna göra något.

– Vi anpassar all verksamhet så att alla kan vara med. De yngsta kanske inte orkar vara med lika länge som de äldre till exempel på samlingen. Men då kan någon av oss pedagoger ta emot dem och erbjuda dem något annat att göra.

Språkutvecklande arbete

Förskolorna i området ska också jobba med språkutveckling. På Furan brukar de till exempel gå på språkpromenader. Promenaderna har olika teman beroende på vad barnen är intresserade av just då, såsom symboler på skyltar, ett hus som har brunnit, sniglar i naturen eller hur det känns att gunga på hängbron.

På promenaderna benämner pedagogerna allt de ser.

– När vi sedan kommer tillbaka till förskolan jobbar vi vidare med temat. Vi kan läsa böcker om det, måla bilder och titta på foton vi tagit. Genom promenaderna får vi in många olika läroplansmål. Barnen tycker också att det är väldigt roligt. Vi arbetar även med Bornholmsmodellen.

Pedagogerna i rektorsområdet utbildas också i tydliggörande pedagogik för att kunna stötta barn bättre med hjälp av till exempel bildstöd.

– Barnen kan lättare förstå vad som ska ske, hur, när, var och varför. Det är en enkel teknik som hjälper till att göra förskolan begriplig och meningsfull för barnen.

Samverkan med andra förskolor

I rektorsområdet ingår ytterligare två förskolor. Den ena ligger 7 mil därifrån och den andra 11 mil bort. Varje månad har förskollärarna ett webbmöte tillsammans där de diskuterar olika frågor.

– Fyra gånger om året har vi också planeringsdagar och då träffas vi allihop fysiskt. Då utvärderar vi verksamheten och hittar nya förbättringsområden. Planeringsdagar kan också innehålla kompetensutveckling.

Även barnen på de olika förskolorna träffar varandra digitalt. I webbmöten har de fått berätta om sina respektive förskolor och ibland håller någon av pedagogerna i en sago- eller sångstund.

– Det funkar utmärkt att ha digitala samlingar tillsammans. Vi började med det under pandemin.

Låg stressnivå

För några år sedan gick fler barn på Furan och då fanns tre avdelningar på förskolan. Trots att det nu bara finns en avdelning så har de tillgång till hela lokalen.

– Därför har vi väldigt gott om utrymme.

De har också goda möjligheter till uteverksamhet.

– Vi är ute mycket. Även mitt i vintern sover barnen utomhus. De har bra kläder så det funkar jättebra. Barnen brukar säga att både sommaren och vintern är favoritårstider, berättar Ann-Marie.

För några veckor sedan pratade pedagogerna om hur bra de har det på förskolan. Personalgruppen är stabil och stressnivån låg. De känner sig lugna och harmoniska.

– Vi har det jättemysigt och trivs verkligen här!

De upplever också att barnen är trygga och harmoniska. Även om det inte finns så många barn så brukar alla ha någon att leka med.

– I ett mindre samhälle som Lillhärdal känner man varandra och träffas också i sammanhang utanför förskolan.

Även vikarier, som rings in vid behov, är personer som barnen för det mesta redan träffat.

– De flesta känner varandra så det är sällan nya ansikten för barnen. För barn som ska skolas in på förskolan kan det underlätta att de redan träffat oss pedagoger på andra platser.

När Ann-Marie frågade barnen vad hon borde berätta för Förskoleforum om verksamheten, vad de tyckte var bäst med förskolan så svarade de: ”Det bästa är ni fröknar.”

– Det var ett fint betyg och det värmde gott.