Förskolan Tistelstången

Stadsdelen Kronogården ligger i Trollhättan och här finns förskolan Tistelstången. Förskolan har ett stort fokus på interkulturalitet och samverkan med vårdnadshavarna, och undervisningen utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Av: Lotte Mjöberg

Stadsdelen Kronogården ligger i Trollhättan och här finns förskolan Tistelstången. Förskolans lokaler ligger i ett plan med förskolegård och närhet till grönområden.

Det är en mångkulturell förskola som består av fyra avdelningar med barn i åldrarna 1–5 år. Sammanlagt går omkring 90 barn här, med 23 pedagoger: 13 barnskötare (av dem är fyra extra resurser) och tio förskollärare.

I barngruppen finns det cirka 20 barn som talar ett annat språk än svenska. Få barn har svenska som modersmål. Arabiska och somaliska är de största språken bland de utländska modersmålen. I personalgruppen finns det för tillfället omkring fem som talar annat språk än svenska.

Två av förskollärarna som arbetar på Tistelstången heter Amanda Chröisty och Lisa Hylén. Amanda har arbetat där i två år, Lisa i tre år och hon har också ett utvecklingsansvar. Båda jobbar med de äldre barnen – 24 stycken femåringar. Amanda och Lisa berättar:

– Kronogården räknas som ett av Sveriges särskilt utsatta områden. På förskolan behöver vi ha ett stort fokus på interkulturalitet och samverkan med vårdnadshavarna. Vår undervisning utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA).

Projektmedverkan skapade ökad medvetenhet

Projektet ”Samverkan för bästa skola” har varit till stor hjälp. Det är Skolverket som under tre års tid erbjuder riktade insatser för utvalda förskolor och skolor. Tistelstången fick bland annat genom processtöd från utvecklingsrådet, stöd för att stärka förskolans kvalitet.

– Projektet är avslutat men vi fortsätter att arbeta utifrån den modell vi använt under projektet. Vi arbetar i dag med få långsiktiga mål och tydliga effektmål kopplade till de långsiktiga målen. Det har lett till en ökad medvetenhet hos pedagogerna och även till organisatoriska förbättringar, förklarar Amanda och Lisa och fortsätter:

– Ett exempel på det är att vi nu har husmöten tre gånger per termin, med kollegialt lärande. Ett annat exempel är ett tydligt distribuerat ledarskap. I början såg vi förbättringarnas följder mest hos personalen men nu ser vi dem hos barnen också.

Närvaro och utökad tid

Barnens närvaro på förskolan är ojämn och flera barn har en problematisk närvaro.

– Problematiken är dokumenterad nationellt: en problematisk närvaro på förskolan ger en problematisk närvaro i skolan. Men alla barn måste få en möjlighet att lyckas i skolan! Så vi behöver se barngruppen men också ha större kännedom om de enskilda individerna för att kunna möta barnet på bästa sätt, säger de.

Många barn på Tistelstångens förskola har allmän förskola och går 15 timmar i veckan. Om barn har behov av utökad tid utifrån eget behov eller svenska som andraspråk finns det i Trollhättan möjlighet för vårdnadshavare att ansöka om utökad tid i förskolan. Den utökade tiden är individuell utifrån barnets behov.

– Vi ser hur bra det är för barnen att vara på förskolan längre tid: de blir lugnare och behöver inte skynda sig för att försöka hinna med allt de vill göra när de är här. De får också fler möjligheter att möta det svenska språket, förskolan är kanske den enda plats där de får tillgång till det. Vi pedagoger står ju för det svenska språket men vi arbetar för att barnen ska få möjlighet att använda alla sina språk. De digitala verktygen är till stor hjälp när vi arbetar med olika språk.

– Vi arbetar mycket med att stärka relationen till vårdnadshavarna och öka förståelsen för vikten av att barnen kommer till förskolan. En gång per termin har vi också språksamtal med vårdnadshavarna och vi upplever stor tacksamhet från dem, berättar Lisa och Amanda.

Språkförståelse viktigt

Pedagogerna jobbar mycket med barnen om att förstå språket, hur det byggs upp, formuleras … Amanda och Lisa tar ett exempel:

– I stället för att säga ”där”, kan barnen börja använda sig av olika prepositioner: i under, på, bakom … Det är sådant som kommer så självklart i modersmålet. Även adjektiv är viktigt, det saknas. Men det handlar förstås om att jobba med sådana begrepp över tid, det är många bitar som ska falla på plats för barnen.

– Största utmaningen är väl att barnen på vår förskola behöver så mycket. Språket kan sätta käppar i hjulet: det kognitiva tänkandet, att lösa problem, fantisera, blir svårare när man inte har språket. Därför måste vi arbeta just språk- och kunskapsutvecklande och ha höga förväntningar på barnen.

Att läsa böcker är viktigt för barnens språkutveckling. Förskolan har arbetat mycket med hur man kan arbeta med högläsning. Att börja i det konkreta ser de som en framgång, att först berätta med konkret material där barnen får en förförståelse och sedan läsa boken. Förskolans hall är stor och där har man skapat ett bibliotek. Barnen får även låna med sig böckerna hem. De har även nära till ett av de kommunala biblioteken som de besöker ofta med barnen.

Förskolan är utomhus mycket och i upplevelserna där lär barnen sig också språket. På förskolegården har man inrättat olika stationer, till exempel en snickarverkstad, en uteateljé och en vattenstation.

– Det är lättare att arbeta språkligt på detta sätt, vi behöver vara nära dem hela tiden och arbeta väldigt konkret, avslutar Lisa Hylén och Amanda Chröisty på förskolan Tistelstången.

Läs mer om ”Samverkan för bästa skola”

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/samverkan-for-basta-skola