Hållbarhet – en nödvändig del av förskolans arbete
Att stödja alla barns lärprocess mot mänsklig, samhällelig och miljömässig hållbarhet är i dag en nödvändighet. Frågan är inte längre om utan hur förskolan ska ta sig an utbildning för hållbarhet. Ingrid Pramling Samuelsson och Ingrid Engdahl berättar mer om utvecklingen och om begreppets betydelse i dagens förskola.
Foto: Shutterstock.com.
År 1972 var Sverige värd för en konferens som handlade om mänskliga rättigheter och miljön där ett hållbart samhälle och en hållbar planet diskuterades. Femtio år senare har det blivit ett tema som berör alla, inte minst barn, och därmed även ett centralt begrepp i förskolan.
Ett långsiktigt arbete
FN har gång på gång kommit överens med sina medlemsländer om att arbeta för en mer jämlik värld, och för varje överenskommelse har en del saker förbättrats – färre barn dör vid födelsen, fler barn går i skolan etc.
UNESCO är FN:s organ för att arbeta med kultur- och utbildningsfrågor och har sedan 2005 bedrivit omfattande projekt och program som har engagerat fler och fler organisationer, länder och personer. Nu har också detta arbete fått dragkamp av att FN:s klimatpanel tydligt pekat ut att klimatet förändras p.g.a. vårt sätt att leva – speciellt i den rika världens konsumtion av olika slag.
De 17 globala målen
År 2015 antog FN:s generalförsamling de 17 globala målen som världen måste arbeta med för att vi ska komma närmare en hållbar värld. Alla målen berör barn på ett eller annat sätt, men specifikt mål 4, ”God utbildning för alla”, fokuserar alla flickor och pojkars rätt till en förskola och skola av god kvalitet. 
Det innehåll som berör alla barn på alla nivåer i utbildningssamhället är hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.
Många av dessa innehåll kan man finna direkta kopplingar till i vår reviderade läroplan, Lpfö 18, och i tre av målen är det direkt uttalat:
Förskolan ska skapa förutsättningar för att barn utvecklar:
- Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
- Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
- Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
I citatet ser vi både globalt medborgarskap, klimatförändringar och hållbara livsstilar, för att bara peka på några formuleringar. Men inte minst hela avsnitt 2.3 i läroplanen, om barns delaktighet och inflytande, är också viktigt i detta sammanhang.
Hållbarhet i förskolans undervisning
När det sedan gäller undervisning, dvs. formen för att arbeta med hållbarhet, så har förskolan en fördel i jämförelse med skolan eftersom vi av tradition arbetat integrerat och temainriktat.
Det är ett kännetecken för ett gott arbete med hållbarhet, dvs. att man inte gör hållbarhet till ett ämne som skriftspråk eller matematik, utan det ska integreras i allt man gör.
Inom hållbarhetsområdet talar också mycket om ”whole school approach”, vilket också förskolan är bra på – att använda hela dagen (ute och inne), värdegrunden och all personal för att arbeta med olika innehållsfrågor.
Det som är allra viktigast är att frågor om hållbarhet såväl som barns rättigheter är både ett innehåll och en pedagogik, dvs. man måste både tala om det och praktisera det i handling.
Och inte minst viktigt är att utbildningen och undervisningen ska leda till förändring – både att man förstår och agerar mer hållbart!
