Mikaela
Svanbäck-Laaksonen
Publicerat 2023-12-06
Vem är du?
– Jag bor med min familj i Jakobstad i Finland och arbetar som universitetslektor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Jag är utbildad lärare inom småbarnspedagogik och arbetade några år inom detta och nybörjarundervisningen (skola, årskurs 1–2) innan jag år 2003 började arbeta som universitetslärare vid Åbo Akademi. Under de senaste 20 åren har jag också fortbildat personal inom småbarnspedagogik runt om i Svenskfinland, alltså bygderna längst kusten där den svenskspråkiga befolkningen i Finland i huvudsak bor.
– I november 2022 disputerade jag och avhandlingens titel är Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik.
Berätta om din forskning!
– Rörelse och fysisk aktivitet har alltid intresserat mig och jag undervisar i rörelsepedagogik och rörelsedidaktik vid utbildningen. Jag får ofta höra av studenter som jag handleder och av pedagoger på fältet att de yngsta barnen är väldigt aktiva och rör på sig i princip hela tiden. Samtidigt säger forskning att barn blir mer stillasittande och att de grundläggande motoriska färdigheterna blir svagare hos barnen. Det har gjort att mitt intresse för de här frågorna har ökat. Jag ville ta reda på vad barnen gör spontant, men också hur miljön och personalen stödjer dem. Jag fick möjligheten att vara med i ett projekt med nio daghemsavdelningar (förskoleavdelningar) i fem kommuner, och det blev startpunkten för mitt avhandlingsarbete.
– Avhandlingen behandlar barns grundläggande motoriska färdigheter och under vilka förutsättningar inom småbarnspedagogiken som detta lärande sker. Avhandlingen omfattar tre delstudier, vilka var och en utgår från ett perspektiv: ett barnperspektiv, ett lärmiljöperspektiv och ett lärarperspektiv. Den första delstudien undersöker vilka grundläggande motoriska färdigheter barnen utövar spontant. I den studien blev det tydligt att de yngsta barnen är aktiva och utövar många balans- och rörelsefärdigheter. Men barnen utövar väldigt sällan hanteringsfärdigheter.
– Jag kunde se att den fysiska miljön inte stödjer hanteringsfärdigheterna, inte heller den sociala och pedagogiska miljön, så i den andra delstudien är fokus på hur vi kan förändra lärmiljön inomhus. I den har jag arbetat med nio daghemsavdelningar i fem kommuner i Österbotten i Finland, där vi under ett och ett halvt års tid fokuserat på att förändra och utveckla lärmiljön. I den tredje delstudien lyfter jag fram lärarnas didaktiska arbete, och hur de arbetar för att barnen ska få möjligheter att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter inomhus och utomhus.
Vad säger forskningsresultaten?
– Slutsatserna av avhandlingen är att barnens möjligheter att utveckla och lära sig grundläggande motoriska färdigheter i hög utsträckning påverkas av daghemsmiljön. Vid de studerade daghemmen antog pedagogerna initialt att daghemsmiljön var tillåtande och att barnen hade omfattande möjligheter att röra sig allsidigt. Resultaten visar också att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. När de tre olika miljöerna samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg. Det handlar inte om att planera in en rörelsestund då och då utan mer om att få in rörelse i vardagen och att utforma lärmiljön så att barnen dagligen ges möjlighet till rörelse. Ett viktigt resultat är att goda kunskaper om de grundläggande motoriska färdigheterna är av stor betydelse. När lärarna i studien fick mer kunskaper så ändrades deras förhållningssätt och därmed deras arbetssätt. De lyfter själva fram det som en bidragande faktor till att deras arbetssätt förändrades. Det är också viktigt att alla i personalen känner sig delaktiga i arbetet. Nu handlar min avhandling om rörelse, men det här kan appliceras på andra områden inom småbarnspedagogik, som musik, matematik eller naturvetenskap.
– Vi pratar väldigt mycket om att stödja barns balans- och rörelsefärdigheter men hanteringsfärdigheterna glöms bort. Det var inte kanske så väldigt överraskande, men det blev tydligt att vi verkligen behöver jobba för att stödja de färdigheterna också.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Resultaten visar att med ganska små medel kan barn vara mer fysiskt aktiva inomhus och att alla rum på daghemmet kan användas för rörelseaktiviteter. Det handlar väldigt långt om ens egna förhållningssätt. Daghemsföreståndare (rektorer) kan ha nytta av att ta del av hur vi har genomfört förändringsarbetet på de nio daghemsavdelningarna och avhandlingen kan erbjuda personal i förskolan ett fint underlag för pedagogisk utveckling.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Jag är med i ett projekt som startade år 2021 och som avslutas i vår som handlar om pedagogiskt ledarskap i småbarnspedagogik. Inom det här projektet har jag varit med som sakkunnig och planerat innehållet för en tre terminers processfortbildning för daghemsföreståndare (rektorer i Sverige) och pedagogiska ledare. Inom det här projektet bedriver vi också forskning. Mina tankar är också att fortsätta kring föreståndares syn och förhållningssätt till barns rörelseaktivitet och hur föreståndare stödjer personalen men det har varit lite annat i fokus nu just.
– Ett mindre projekt som berör rörelse och fysik, i samarbete med forskare i Sverige, är i startgroparna så få se vart det leder.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Det är att få lära sig nya saker och att utvecklas. Att själv och tillsammans med andra forskare få diskutera, vrida och vända på saker. Man lär sig hela tiden!
Vad jobbar du med du när du inte forskar?
– Jag arbetar som universitetslektor vilket innebär att jag undervisar i kurser både på kandidat- och magisternivå. Jag handleder också studerande i deras magisteravhandlingar och så är jag bihandledare för en doktorand. Utöver undervisning och handledning har jag också kandidatprogramansvar. Det betyder att jag ansvarar för utvecklingen av utbildningsprogrammen och att de genomförs som de ska.
Vad gör du på fritiden?
– Det är löpning och gym som utgör träningsformerna för min del. Jag har under 30 års tid fungerat som tränare för olika grupper inom redskapsgymnastik och friidrott. För tillfället är jag tränare för en grupp tävlingsgymnaster i redskapsgymnastik.
Mikaela Laaksonen-Svanbäck har tidigare skrivit
Svanbäck-Laaksonen, M. (2020). Hoppa upp och hoppa ner – rörelsemedveten undervisning. I: C. Björklund & I. Pramling Samuelsson (red.), Innehållets didaktik i förskolan (s. 108–115). Liber.
Bloggtext
Avhandling
Artiklar som ingår i avhandlingen
Svanbäck-Laaksonen, M. (2020). Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem. Forskning om undervisning och lärande, 8(2), 25–45.
Svanbäck-Laaksonen, M. & Heikkilä, M. (2021). Children's fundamental motor skills as a starting point for educational change within the learning environmental in early childhood education and care centres. Journal of Early Childhood Education Research, 10(2), 199–221.
Svanbäck Laaksonen, M. (2023). Teachers’ pedagogical work with children’s fundamental motor skills in early childhood education centres. Journal of Early Childhood Education Research, 12(1), 102–125.
Skrivet av Lotte Mjöberg
