Anne

Lillvist

Fil.dr, docent

Verksam vid

Örebro Universitet

Publicerat 2021-09-20

Vem är du?

– Jag är i grunden barnskötare och vårdare och började plugga på Mälardalens högskola i början av 2000-talet. Efter en magisterexamen i psykologi kom jag in på forskarutbildning och skrev min avhandling inom PEGS-projektet som är en förkortning av Pedagogisk Verksamhet för barn i behov av Stöd i förskolan – Generellt och Specifikt.

– Efter min disputation 2010 har jag arbetat med forskning och undervisning som rör förskolan. Jag arbetar vid Örebro Universitet sedan ett par år tillbaka. Dessförinnan arbetade jag många år vid Mälardalens högskola.

Berätta om din forskning!

– Mitt forskningsintresse ligger i skärningspunkten mellan psykologi, specialpedagogik och pedagogik. Jag är framför allt intresserad av specialpedagogiska frågor i förskolan och har bland annat undersökt hur särskilt stöd definieras, vilka barn som identifieras behöva särskilt stöd och varför. Jag är också intresserad av övergångar och har med en kollega från Stockholms universitet haft ett flerårigt projekt där vi följt övergången från förskola till grundsärskola för barn med diagnosen utvecklingsstörning. Intresset för specialpedagogik har också lett mig till frågor om förskolan som en inkluderande miljö och hur man i förskolan kan arbeta normkreativt.

– Utöver det arbetar jag i praktiknära forskningsprojekt med fokus på förskolans kvalitet, både genom ICDP som ett medvetet förhållningssätt, men också med fokus på förskolans dokumentationspraktiker, systematiskt kvalitetsarbete och vetenskaplig grund.

Vad säger forskningsresultaten?

– Sammantaget från alla de projekt som jag har arbetat i så återkommer betydelsen av förskolepersonalens förhållningssätt, barnsyn och också ett gemensamt yrkesspråk. Det i sig är kanske inte så förvånande men i flera av projekten så blev det tydligt att det sällan förs diskussioner om hur centrala begrepp från läroplanen tolkas, hur man kan reflektera över sitt förhållningssätt och hur praktiken kan språksättas för att nå ett gemensamt yrkesspråk. Det görs så väldigt mycket i förskolan, men det är inte alla gånger så tydligt varför man gör det man gör. Eftersom förskolepersonalens arbete är relationellt så tror jag att just språksättandet är en viktig bit för att få ett helhetsperspektiv av verksamheten och bedriva ett kollegialt arbete.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Resultaten kan bidra med nya perspektiv på aktuella frågor. Förhoppningen är att det kan leda till diskussioner i arbetslagen eller med rektorerna. Viktigt är att förskolepersonal inte ser forskningen som att den levererar manualer för hur arbetet i förskolan ska bedrivas, utan all forskning behöver sättas i det sammanhang som respektive personal möter i just sin verksamhet. Forskare kan ge ett bidrag till den vetenskapliga grunden, men forskningsbaserad kunskap behöver kombineras med en erfarenhetsbaserad kunskap och den specifika kunskap som förskolepersonal har om de behov som finns just på deras avdelning.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Ja, i den mån att frågor om specialpedagogik och inkludering är sådant som jag fortsatt att arbeta med, men utifrån nya perspektiv och i relation till förskolans kvalitet och lärarkompetens.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det är kreativt, utmanande och att man hela tiden lär sig något nytt. Att forskningen kommer de till nytta som berörs av den mest är också inte bara roligt, utan viktigt.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– När jag inte forskar undervisar jag främst på förskollärarutbildningen vid Örebro Universitet och handleder doktorander som går en forskarutbildning.

Vad gör du på fritiden?

– Jag bor på landet utanför Kungsör i Västmanland och umgås med familjen och hunden. Jag gillar odling och är skapligt händig så jag har alltid något projekt på gång.

Lästips

Några exempel på böcker som Anne Lillvist skrivit

Sandberg, A. (red.) (2014) Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Lillvist, A. & Wilder, J. (red.) (2017). Barns övergångar. Lund: Studentlitteratur.

Heikkilä, M., Andersson Schaeffer, J., Saler, K., Lindberg, M., Engman, J. & Lillvist, A. (2020). Rum i förskolan – för barns lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (red.) (2020). Förskollärares egen forskning – praktiska exempel. Lund: Studentlitteratur.