Barbro Bruce

Barbro
Bruce

Docent i utbildningsvetenskap
Verksam vid
Högskolan Kristianstad

Foto: Högskolan i Kristianstad.

Barbro Bruce är leg. logoped och docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, verksam vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsintresse rör hur man på olika sätt kan stödja och stimulera barn med en skör och sårbar språkutveckling, både hemma och i förskolan.

På Förskoleforum skriver Barbro artiklar särskilt anpassade för förskolan. Hon ingår också i expertpanelen där hon svarar på dina frågor om språkutveckling och kommunikation.

Publicerat 2019-05-27

Vem är du?

– Jag arbetar som biträdande professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Min grundutbildning är logoped, ett yrke som jag arbetade som under 30 år, närmare bestämt mellan 1977–2007. Jag disputerade i logopedi 2007 med en avhandling som handlade om språkutvecklingsproblem hos barn och ungdomar: hur sådana upptäcks och hur de kan lindras. Det innebar mycket samverkan med andra professioner som också intresserar sig för barns språkutveckling, inte minst inom barnhälsovården samt barn- och ungdomspsykiatrin.

– Under mina år som logoped bodde och verkade jag i Lund. Efter disputationen kände jag en stark nyfikenhet att fokusera mer på pedagogiken, närmare bestämt vad ett språkutvecklande förhållningssätt handlar om och hur det kan gestaltas i förskola och skola. Jag sökte mig därför till Malmö högskola (ja, det var innan det blev Malmö universitet). Där fick jag ansvar för ett par helt nystartade utbildningsprogram, nämligen speciallärarprogrammets specialiseringar Grav språkstörning respektive Språk-, skriv- och läsutveckling.

– Att jag nu arbetar på Högskolan Kristianstad beror på att jag för några år sedan flyttade från Lund ”hem” till Blekinge. Då var HKR ett nära och bra alternativ.

Berätta om din forskning!

– Min nuvarande forskning handlar om hur undervisning kan göras språkligt tillgänglig för barn och elever i språklig sårbarhet. Det kan gälla elever med diagnoser som t.ex. språkstörning och läs- och skrivsvårigheter (vilka ibland är specifika och då kallas dyslexi). Men det kan också handla om en tillfällig och övergående sårbarhet, vilket den till exempel förväntas vara hos nyanlända elever. Sårbarheten kan ibland vara maskerad genom att den inte längre hörs eller märks i vardagsspråket. Men ändå triggas den igång av skolans högt ställda språkliga krav.

Ett annat forskningsprojekt som jag är involverad i gäller hur vi i professionsutbildningar som exempelvis speciallärarprogrammet kan undvika att hamna i etiska dilemman. Det kan till exempel gälla den omfattande bedömningspraktik som finns i dagens skola. Den rimmar dåligt med språklig sårbarhet. Språk-, läs- och skrivtest finns det nämligen många. För dem som klarar testerna bra är det inget problem att bli testad – MEN för de andra, alltså för elever i språklig sårbarhet, blir det ständiga testandet endast kvitto på känslan av oduglighet.

– Ett tredje forskningsprojekt handlar om relationskompetens i specialpedagogisk kontext. Är den samma – eller skiljer den sig från övriga lärares relationskompetens? Hur kan den gestaltas och sist men inte minst hur kan den traderas vidare i de specialpedagogiska utbildningarna?

Vad säger forskningsresultaten?

– Jag har många forskningsresultat att berätta om och väljer här att ge ett par smakprov. Ett handlar om att elever som under sina förskoleår varit sena med att bemästra språket, men som efter att de börjat skolan i vardagssammanhang kommunicerar utan problem, ändå kan ha kvar en språklig sårbarhet. En sårbarhet som ställer till stora problem i både kunskapsutvecklingen/kunskapandet och i kamratlivet/vänskapandet. Det kan vara att inte förstå ”fullt ut” i snabb och kanske lite underförstådd kommunikation på sociala medier eller att själv bli missuppfattad i det man själv säger eller skriver. Inte kul! Och i möte med skolans språkliga krav – ja Lgr11 ställer höga krav på språklig förmåga – triggas sårbarheten igång.

– Det handlar om långa texter utan bildstöd, långa satser, komplex grammatik med många pronomina, syftningar och bisatser. Det kan också vara abstrakta begrepp eller ämnesspecifika begrepp som utgör snubbeltrådar och därmed utmaningar. NU TILL RESULTATEN! Här har det visat sig att barn/elever med olika profiler i sin språkliga sårbarhet drar nytta av att läraren har olika typer av samtalsstil. Elever som hade en fonologisk sårbarhet ”växte språkligt” av att läraren hade en friare samtalsstil, alltså lät dem berätta ganska fritt. Medan elever med en historia av språkförståelsesvårigheter tvärtom visade sig dra nytta av att läraren hade en samtalsstil präglad av styrning, kontroll och struktur.

– Summa summarum: lärare behöver själva ha en god språklig medvetenhet om både elevernas språkliga förutsättningar och sitt eget sätt att anpassa sitt sätt att språka för att undervisningen ska bli språkligt tillgänglig.

Foto: Shutterstock.com

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Förhoppningsvis blir de inspirerade att våga börja prata om och tänka kring hur de kan göra sin egen undervisning språkligt tillgänglig. Ta del av ny forskning och våga prova lite nytt och diskutera med sina kollegor. Jag försöker skriva om mina forskningsresultat också på ett populärvetenskapligt – kanske snarast professionsvetenskapligt – sätt för att nå ut. Även spela in korta föreläsningar som lätt kan delas, exempelvis om hur man kan vara en professionell samtalspartner i samtal med förskolebarn och en om språklig sårbarhet (sökbara via hkrplay).

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Absolut – fast med pedagogiska glasögon snarare än logopediska.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att man aldrig blir färdig! Att man alltid måste ställa nya frågor – och ställa sig själv ”mot väggen”, dvs. ifrågasätta, vända, vrida, tolka, tolka om allt man tror sig veta.

Vad jobbar du med du när du inte forskar?

– Föreläser, handleder, går på möten och skriver böcker!

Vad gör du på fritiden?

– Fritiden har för mig inget egenvärde utan går in i passionen för det jag sysslar med inom mitt arbete. Men såklart måste man också ut i friska luften och röra på sig – det hjälper Sölve, en fantastisk hund av rasen Rhodesian Ridgeback mig med.

Lästips

Bruce, B. & Ahlqvist, K. (april 2019). Att möta pedagogiska utmaningar med VR-glasögon. I: S. Kjällander & B. Riddersporre (red.). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. (s. 205-221). Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B. & Riddersporre, B. (april 2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I: S. Kjällander & B. Riddersporre (red.). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. (s. 41-60). Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B. (red.) (2018). Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups.

Bruce, B. (2017). Förskolläraren som professionell samtalspartner i barns språk- och kunskapsutveckling. I: I. Pramling & A. Jonsson. Förskolans yngsta barn. (s. 262-278). Stockholm: Liber.

Bruce, B. (2017). Lek och kommunikation. I: B. Riddersporre & S. Persson, Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan. (157-172). Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B. (2016). Omsorgsfullt samspråkande I: B. Riddersporre & B. Bruce. Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (s. 145-160). Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P. & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap. Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups.

Bruce, B. (2014). Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. (s. 63-84). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B. (2013). Språkutveckling genom dialogsamspel. I: I. Pramling & I. Tallberg Broman. Barndom, lärande och ämnesdidaktik. (s. 69-90). Lund: Studentlitteratur.

Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan; nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.


Skrivet av Lotte Mjöberg.


Frågor & svar

Hej Barbro!

Varför skriver barn sitt namn baklänges?

 

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej Barbro!

Vi ska börja arbeta med tecken som stöd på våra förskolor och vi vill gärna läsa vad forskningen säger om detta innan vi startar upp vårt arbete. Har du några förslag på litteratur om detta?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Vi har bestämt oss för att fokusera på läs- och skrivinlärning för att ge våra barn en bra start i läsförståelse och öka föräldrarnas förståelse av högläsningens betydelse. Vi använder böcker mer medvetet, vi synliggör skriftspråket och inspirerar barnen på olika sätt. Därför blir barnen nyfikna och vill gärna att vi ska hjälpa dem att skriva bokstäver. Från grundskollärare har vi hört att det är viktigt att barnen lär sig skriva på rätt sätt annars blir det tokigt i skolan. Vet du hur det egentligen är?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Vi undrar vad som händer om ett barn inte stimuleras att tugga. Försvinner tuggreflexen då eller den finns kvar tills den blir stimulerad?
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Jag läser mycket om vikten av att flerspråkiga barn ska prata på sitt modersmål hemma för att bygga grunden för det andra språket. Hur ska vi pedagoger få föräldrarna att förstå vikten av detta?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Barbro!

Jag arbetar på en mångkulturell förskola där barnen är 3–5 år. Många av barnen är två- eller flerspråkiga. Vi har en flicka som är född i april 2009 och som har varit hos oss sedan i augusti förra året, hon kom då från en annan förskola.

Flickan har pratat med pedagogerna på förra förskolan fram till hon var i 2,5-årsåldern, sedan slutade hon. Hon pratar lite med sina kompisar när hon tror att vi inte hör eller ser, men inte med oss pedagoger, inte ett enda ord. Hennes mamma säger att hon både pratar och sjunger på svenska hemma. Vi har så klart uppmanat och uppmuntrat henne till att prata, men förgäves. Hur tycker du att vi ska hantera detta barn? Tacksam för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Barbro!

Jag arbetar på en mångkulturell förskola där barnen är 3–5 år. Många av barnen är två- eller flerspråkiga. Vi har en flicka som är född 09–04 som har varit hos oss sedan i augusti förra året, hon kom från en annan förskola. Hon förbryllar mig och mina kollegor eftersom hon pratat med pedagogerna på förra förskolan fram till hon var i 2,5-årsåldern, sedan slutade hon.

Hon pratar lite med sina kompisar när hon tror att vi inte hör eller ser, men inte med oss pedagoger, inte ett enda ord! Hennes mamma säger att hon både pratar och sjunger på svenska hemma. Vi har så klart uppmanat och uppmuntrat henne till att prata, men förgäves. Hur tycker du att vi ska hantera detta barn? Ska vi vänta på att hon ger upp sin envishet?

 

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Vilken roll anser du att kvaliteten på barnböckernas text har för barns skriv- och läsutveckling? Vi har haft diskussioner om detta. En del anser att kvaliteten är inte så viktig utan att det viktigaste är att det är lustfyllt. Jag och några andra anser att kvaliteten är viktig. Med böcker av mindre bra kvalitet menar vi är t.ex. disneyklubbens böcker, prinsessklubben osv., böcker som vi kan få av familjer som inte vill ha dem längre.

Om dessa böcker överhuvudtaget ska få finnas på en modern förskola är också en het diskussion.

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hur kan vi på bästa sätt hjälpa och stödja tvillingar i deras språkutveckling? Det gäller två pojkar som fyller tre år i november. När är det dags att ta kontakt med en logoped om man misstänker problem?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Barbro!

Det finns många barn i skolan som har dålig läsförståelse. Finns det några bra spel eller andra tips gällande läsförståelse för förskolebarn, för att förebygga detta?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hur kan det komma sig att en treåring ersätter L med den mer svårsagda bokstaven R? Några exempel:

grass i stället för glass, Embra i stället för Embla.

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

På min småbarnsavdelning har vi just nu en flicka på 2,5 år som inte pratar alls, trots att hon förstår allt man säger till henne när vi frågar och ger henne instruktioner. Hon är också mycket glad i sin napp och vill nästan aldrig lämna den ifrån sig. Föräldrarna frågar ofta om hon har börjat prata, för hon har varit här i runt tre månader. Föräldrarna säger också att deras äldre dotter började prata vid ett års ålder. Hur kan vi i förskolan motivera den här lilla flickan till att börja använda verbalspråket?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej
Vi skulle vilja veta vad den senaste forskningen säger om att använda gemener eller versaler i förskolan för barn från 1-5 år.
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej
Vi arbetar en hel del med tecken som stöd på vår förskola.Vi har nu fått frågan från en förälder om det inte hämmar den vanliga talutvecklingen, om barnet tar till sig mycket av tecken. Vi har själv frågat för flera år sedan. Men fick då svaret att det bara var positivt.
Tack för svar.
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej Barbro!
Jag är specialpedagog med inriktning grav språkstörning i förskolan, och är bl.a. kontaktperson mot vår språkförskola. Vi har ett barn med verbal dyspraxi i förskolan. Nu har frågan väckts om barnet skulle kunna erbjudas en placering i språkförskolan. Jag kan inte hitta tillräckligt med information om denna diagnos, men har för mig att jag hört att barn med denna diagnos inte ska placeras i språkförskola då de inte identifierar sina svårigheter som en språkstörning. Kan du vägleda oss hur vi på bästa sätt ska möta detta barn i förskolan och om en placering i språkförskolan är lämplig?

Tack på förhand!
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej, Vi har en undring kring TRAS-materialet. Vi har varit på två föreläsningar och jag har tillsammans med många andra uppfattat att man skall gå vidare i frågorna när man t.ex&nbsp "fyllt" fälten i fråga 1,2,3 i åldern 2-3 år så går jag vidare till frågorna 3-4 år även om barnet är 2,5 år. Har vi förstått rätt? Mycket tacksam för svar!
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Hej!
på vår förskola har vi inrett en hörna där barnen får lekskriva. Syftet är att alla barn oavsett ålder efter eget intresse får gå till bokstavshörnan ensam eller tillsammans med någon kamrat. Där kan de skriva, klippa, limma eller lägga bokstäver med stenar mm. Varje barn lekskriver efter sina egna förutsättningar. Vi har också versaler och gemener färdigklippta i hela alfabetet som ligger i små lådor. Barnen har egna språklådor med lappar på nära och kära som de ibland hämtar och skriver av. Det är underbart att se när ett barn på tre år lekskriver sitt namn. De är otroligt duktiga. Min fråga till dig är! Varför skriver de sitt namn med stora bokstäver trots att vi erbjuder dem både versaler och gemener. Lapparna med deras namn är också skrivna med versaler och gemener.
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Vi har ett barn på 5 år i vår barngrupp som läspar väldigt när han pratar. Det är riktigt svårt att höra vad han säger och det är tydligt skillnad mot andra barn i samma ålder. Är det något som växer bort eller bör logoped kopplas in? Kan vi i förskolan göra något som kan hjälpa honom?
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Jag undrar över dina åsikter kring TRAS? Ser att trots att skolverket är kritisk, är det fler och fler inom förskolan som använder detta. Vissa använder även detta i föräldrasamtal vad anser du om det? Hur lång är utbildningen för att lära sig använda det?
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

På vår förskola har vi övervägande barn med annat modersmål än svenska i åldarna 1-5 år.Vissa tycker att man ska arbeta med Bornholsmodellen för att göra barn språkligt medvetna. Är det inte så att övningarna i Bornholmsmodellen kräver en språklig medvetenhet och att denna uppnår man först vid 5-6 års ålder?

Vad rekommenderar du för modell/metod för förskolan?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!
Vi har ett barn (5 ½ år) som har svårt att uttala vissa ljud - L och R blir J t ex. När bör man ta kontakt med logoped för den här typen av uttalsproblem?
Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Artiklar