Benita Berg

Benita
Berg

Universitetsadjunkt, fil.dr
Verksam vid
Mälardalens universitet

Publicerat 2022-10-18

Vem är du?

– Jag är utbildad grundskolelärare och har tidigare arbetat i förskoleklass till årskurs 6. Jag arbetar inom förskollärarprogrammet vid Mälardalens universitet. I september 2022 disputerade jag med avhandlingen Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskolan och förskolan: En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring.

Berätta om din forskning

– Min avhandling handlar om reformers påverkan på lärares/förskollärares undervisning. Avhandlingen bygger vidare på min licentiatuppsats som utgick från skolans läroplansreform Lgr11 och de två fortsatta delstudierna utgår från förskolan och den reviderade läroplanen, Lpfö18. Det är frågor som: hur påverkar nya läroplansbeskrivningar lärares/förskollärares undervisning och hur tolkar de sitt undervisningsuppdrag med utgångspunkt i läroplanens förändrade direktiv, samt vilken roll tilldelas förskolläraren i matematikundervisning och vilken kunskap krävs för att kunna inta den rollen? Delstudie 1 är en systematisk litteraturstudie om förskollärares roll i matematikundervisning. Delstudie 2 handlar om hur undervisning i förskolan förstås och hur det didaktiskt beskrivs av förskollärare.

– Den svenska läroplanen brukar förknippas med den socialpedagogiska (nordiska) läroplanstraditionen – en holistisk syn på förskolans utbildning, att omsorg och utbildning bildar en helhet. Medan läroplaner från till exempel England och USA tillhör den skolförberedande (anglosaxiska) läroplanstraditionen som har mer fokus på barns kunskaper. Forskare har beskrivit att de förändringar som skett genom olika läroplansrevideringar har gjort att svensk förskola mer och mer börjat närma sig den skolförberedande läroplanstraditionen. Men min avhandling visar att tydligare riktlinjer i läroplanen, som införandet av begreppet undervisning, inte behöver betyda ett närmande mot den skolförberedande läroplanstraditionen.

– Det finns indikationer på att det finns en tredje väg, att en läroplanstradition som är lekdidaktisk i stället är under framväxt. I lekdidaktisk läroplanstradition är leken central, undervisning är målorienterad och utgår från barns perspektiv och intressen. Förskolan börjar erövra begreppet undervisning utifrån sin tradition.

Vad säger forskningsresultaten?

– Resultaten visar att lärare/förskollärare har en positiv inställning till reformerna, tydligare riktlinjer ger stöd i undervisningen. Förskollärarna var först lite tveksamma till undervisningsbegreppet i förskolan, men nu ser de möjligheter med införandet av begreppet undervisning i förskolan. Det kan stärka professionen och de kan sätta ord på sitt arbete, vilket kan skapa ett yrkesspråk. Samtidigt uppstår en osäkerhet i transformeringen av läroplanens riktlinjer, exempelvis hur begreppen undervisning och lärande ska förstås. Vidare visar resultaten att utifrån förskollärares beskrivningar har de påbörjat att realisera undervisningsbegreppet i förskolans utbildning. Undervisning beskrivs vara både lekbaserad och målorienterad, där undervisning utgår från barnens intresse. Resultaten visar även att förskollärare behöver ha ämneskunskaper och didaktisk kompetens för att göra medvetna val i undervisningen.

– I den systematiska litteraturstudien visar resultaten att det finns få forskningsstudier i världen om förskollärares roll i matematikundervisning för de allra yngsta barnen (1–3 år). Fyra artiklar ingick i studien under perioden 2014–2019 och de kom från Sverige. I likhet med andra studier visar resultaten att undervisning i vardagssituationer knappast förekommer alls.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Jag hoppas att avhandlingen ger stöd i vad undervisning i förskolan kan innebära eftersom den fokuserar på undervisningsuppdraget och förskollärarens roll i matematikundervisningen.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag hoppas kunna fortsätta forska inom undervisning i förskolan, vilket jag tycker är väldigt intressant. Min önskan är att undersöka hur förskollärare interagerar i barns lek för att stötta de allra yngsta barnens lärande i matematik.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det roligaste är att få fördjupa sig i ett forskningsområde. Att få lära sig nya saker, möta och diskutera med andra forskare och doktorander och att det kan vara till nytta för andra.

Vad jobbar du med nu när du inte forskar?

– Jag arbetar vid Mälardalens universitet på förskollärarprogrammet. Jag undervisar i bland annat didaktik, matematik och naturvetenskap, handleder studenter i deras självständiga arbeten och gör VFU-besök.

Vad gör du på fritiden?

– Jag kommer från början från Finspång i Östergötland, men bor sedan lite mer än 20 år i Västerås, med min man och tre barn. På min fritid vill jag umgås med min familj och vänner. Jag tycker om att gå i skogen med vår hund, spela padel, läsa en bok och laga god mat. På somrarna tillbringar vi i familjen gärna i skärgården i segelbåten och på vintern åker vi gärna skidor.

Lästips om ämnet

Berg, B. (2022). Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Educare – Vetenskapliga Skrifter, (3), 75–97.

Catucci, E. (2021). Undervisningsuppdrag i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola].

Hildén, E. (2021). Uppdrag undervisning: Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan. [Doktorsavhandling, Karlstads universitet].

Benita Bergs avhandling

Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskolan och förskolan: En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring.

 

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg