Den barnutforskande undervisningsmiljön är den vanligaste undervisningsmiljön i svensk förskola. Hur skiljer den sig från de undervisningsmiljöer som tidigare beskrivits i den här artikelserien? Och...

Den moralistiska undervisningsmiljön är något som vi ska titta närmare på i den här delen av serien om undervisningsmiljöer, och något som inte alltid når det resultat man kanske önskar sig. Del 3 av...

Hur vägleder pedagoger barn och hur synliggörs olika normer och värderingar? Det har Anna Rantala fokuserat på i sin forskning.

I den tredje och sista delen i serien om att möta barn med trauma i förskolan, fördjupar vi oss i det konkreta arbetet med att främja traumamedvetna verksamheter.

Den undervisningsmiljö barnen möter påverkar vad och hur de lär sig. I sex artiklar och sex korta filmer berättar Ann S. Pihlgren om vilka undervisningsmiljöer barnen möter på förskolan och om hur vi...

Förskolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det egentligen? Professor Hillevi Lenz Taguchi reder ut begreppen.

I andra delen i serien om att möta och arbeta med barn med traumatiska erfarenheter fördjupar vi oss i hur trauma påverkar hjärnans utveckling och hur trauma syns i barnens beteende.

Att arbeta med dekonstruktiva samtal är ett sätt att utveckla den pedagogiska praktiken – på vetenskaplig grund. Samtalen hålls kring dokumenterad praktik, t.ex. barns bilder, för att förstå mer om...

Tid är något som intresserar de flesta förskolebarn väldigt mycket – ändå syns inte detta ämne speciellt mycket i förskolan. Det finns heller inte mycket skrivet om det. Men Marita Lundström på...

Ett vidgat naturvetenskapligt innehåll i förskolan – vad kan det handla om? I ett spännande projekt håller forskare i Kristianstad på att undersöka området i samarbete med förskollärare.

Med projektet ”Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen” vill Högskolan Kristianstad få förskolorna i staden att jobba heltäckande och ämnesövergripande i...

Forskning visar att ordförrådet hos fyraåringar är en avgörande faktor för hur bra barnen klarar sig i skolan längre fram. Och Liv Gjems, professor i pedagogik, menar att redan vardagssamtalen med...

Spring! Hoppa! Och lär! Inlärningsförmågan ökar ju mer vi rör oss. – Vi märker att barnen blir okoncentrerade och oroliga om de inte får röra sig, säger förskolläraren Madeleine Ekdahl, som jobbar på...

Jonna Larssons studier fokuserar på barns lärande och lek i relation till naturvetenskap som lärområde. Hennes resultat visar på betydelsen av att stötta barn i att lära om naturen och vetenskapen...

De är ofta inblandade i konflikter och har skämtsamt kallats samhällets våldsammaste grupp. Och de kan konsten att ställa frågan ”Varför?” i ett oändligt antal led. Säkert känner du igen tre- och...

Paddor som pedagogiskt redskap och appar som lär ut både språk och matematik är vanliga inslag i förskolans vardag. Men hur påverkas barnens hjärna av skärmar och den digitala omställningen?–...

Pia Williams forskning är inriktad mot studier av barns samspel och det lärande som sker mellan barn samt mellan barn och vuxna. Ett av hennes forskningsintressen rör barns möjligheter att lära och...

Hur kan förskolan stimulera barns konstnärliga seende och visuella lärande? Och hur kan bildsamtal och bildpedagogiskt arbete bidra till meningsfullt lärande? Tarja Karlsson Häikiö, professor i...

Lär sig barn genom yttre stimuli, genom att de mognar eller i samspel med andra och omgivningen? Här fortsätter klättrandet i det pedagogiska trädet och förskolans olika teoretiska perspektiv.

Primtal, tyst läsning och avancerade logiska resonemang hör inte till vanligheterna i en barngrupp. Bara fem procent av Sveriges barn är särskilt begåvade. Och just därför är de lätta att missa. –...