Konflikter och starka känslor i lek – förståelse och förhållningssätt

Publicerat

I leken kan det mesta hända och starka känslor uppstår ofta. Som pedagog är det viktigt att vara lyhörd för vad som sker i leken så att den inte avbryts bara för att känslorna blir starka. (Del 1 av 2)

Leken som arena för känsloutforskande

Leken är en viktig arena för känsloutforskande. I lek lär sig barn att känna igen och förstå sina egna och andras känslor, och får också möjlighet att öva på att hantera dem. Det kan vara ilska över något som känns orättvist, frustration över att det inte blev som man ville och ledsenhet över att man inte fick vara med, men också glädje för att man har det så härligt tillsammans och nyfikenhet på något som några andra barn är sysselsatta med.

Exempel:

Det pågår en intensiv lek i bygghörnan. Fyra barn samsas och samarbetar i snickeriet som de leker att de arbetar i. Det är roligt, alla är glada ”på jobbet” och deras byggprojekt går framåt. Plötsligt utropar sig Rasmus till snickeriets chef. Joar och Beata accepterar detta, men Victoria blir vansinnigt arg. ”Vem har sagt att du får bestämma?” ryter hon till Rasmus. ”Det bara är så”, svarar Rasmus med en lite stöddig röst. Då rinner bägaren över för Victoria, som knuffar Rasmus och river ner allt de använder i leken i snickeriet.

I leken är det också möjligt att prova på olika känslor på låtsas. Där kan det få vara ”som om vi blev ovänner” eller ”som om det var farligt när vi jagade tjuvar”. Barnens utforskande av känslor i leken utvecklar deras förmåga till känslomedvetenhet. Känslomedvetenhet stödjer i sin tur förmågan till känsloreglering. När barnen får uppleva och pröva olika känslor i leken och pedagoger stöttar på ett lyhört sätt, ger detta erfarenheter som många gånger stärker barnets egen förmåga till känsloreglering.

Hjälpa barn att reglera känslointensiteten

När känslorna går överstyr eller krockar behöver pedagoger hjälpa barnen att sänka känslointensiteten. Särskilt de barn som har svårt att på egen hand hantera sina känslor behöver få använda de vuxna som regleringsstöd och få hjälp att lugna känslorna.

Som pedagog behöver man hålla den egna känslointensiteten låg för att hjälpa barn som är i stark affekt, eller när det pågår känslofyllda konflikter. Detta utesluter inte att man är tydlig med vad som är tillåtet eller inte, men att skälla med stark röst eller att spä på med mer ilska leder oftare till att konflikter förvärras än att situationen lugnar sig.

Är det lek eller allvar?

Ibland krävs ett lyhört öra hos pedagogen för att avgöra kvaliteten i det som sker i leken – om det är på lek eller om det är på riktigt. Det kan vara i bråklekar men också i andra lekar där barn utforskar ilska och andra starka känslor.

Det kan vara svårt att som pedagog urskilja vad som är ett utforskande av aggression och ilska och vad som är ”äkta” ilska i leken. Det finns flera undersökningar som visar att pedagoger genom ökad yrkeserfarenhet får en bättre förmåga att uppfatta vad som är bråk på låtsas och vad som är bråk på riktigt i leken (Förskolesnacket, 2023).

Bråklek

Bråklek är ruffiga lekar där deltagarna ofta har fysisk kontakt men utan avsikt att göra varandra illa (Conn, 2018). Exempel på bråklekar kan vara att kittlas, hålla fast, gunga varandra, snurra varandra, brottas och slåss på lek.

Ofta har bråklek en stark sensorisk prägel och innefattar kroppskontakt och rörelse. Leken präglas av en social dimension där de som leker läser av varandras sociala signaler och anpassar sina lekintentioner och rörelser till dem. Bråklekar anses också utveckla kroppskontroll, känslomässig reglering och social kompetens.

Förskolans äldre barn har ofta regler för bråkleken, till exempel att de bara ska vara på gräset eller bara får röra vissa delar av kroppen, och att de kan vägra fortsätta vara med om de tycker att leken blir våldsam (Conn, 2018).

Givetvis måste vi skydda

Som pedagog kan det finnas en risk att man instinktivt betraktar bråklekar som direkt fel, eftersom de kan uppfattas som aggressiva och svårhanterliga (Conn, 2018). Bråklek som går överstyr, där det inte finns samförstånd eller där någon blir utsatt, behöver givetvis stoppas, men det är viktigt att kunna urskilja kvaliteten i leken.

Forskning visar att bråklek generellt inte övergår i riktiga slagsmål bland barn i allmänhet, men att det finns en ökad risk för det hos barn med sårbarheter inom språk, sociala färdigheter, relationsskapande och samspel (Dunn & Hughes, 2001; Holland, 2003).

Det är viktigt att skydda barnen mot lek som är verkligt våldsam eller där känslorna går överstyr. Samtidigt behöver vi påminna oss om den utveckling som sker hos barn som får tillåtelse till känslostarka lekar och bråklekar. I leken där barnen – i samförstånd om att det är på låtsas – tillåts utforska och brottas (både bildligt och bokstavligen) med socialt svåra sammanhang, starka känslor och hemska omständigheter, utvecklar de sin empati, inlevelseförmåga och sin sociala omhändertagandeförmåga (Förskolesnacket, 2023).

När leken blir destruktiv

En del barn hamnar lätt i destruktiva mönster i olika lekar och då är det centralt att pedagogerna hittar sätt att främja en positiv och trygg lek. Det kan till exempel handla om barn som upplevt svåra händelser eller bristfälligt bemötande i sin omgivning, eller har egna sårbarheter som försvårar lustfylld och utvecklande lek.

Att prata med vårdnadshavare när det är befogat är viktigt, likaså att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att barnet inte har det bra. Men det är också betydelsefullt att inte underskatta hur viktigt pedagogernas stöd till en trygg och lustfylld lek kan vara för ett barn.

Reflektionsfrågor
  • Vilken syn har ni på bråklekar? Hur förhåller ni er som pedagoger till denna typ av lek?
  • Hur behöver ni finnas till hands i leken för att kunna avläsa om det är bråklek som fungerar eller går överstyr? Hur avgör ni kvaliteten i leken?
  • Hur förhåller ni er generellt till starka känslor i lek?
  • Finns det något på området som ni skulle vilja arbeta vidare med och utveckla?
Video file

Referenser

Conn, C. (2018). Lek och vänskap: Inkluderande pedagogik för barn med autism. Studentlitteratur.

Dunn, J. & Hughes, C. (2001). ”I got some swords and you’re dead!”: Violent fantasy, antisocial behaviour, friendship and moral sensibility in young children. Child Development, 72: 491–505.

Förskolesnacket (2023). Tema våren 2023: När lek framkallar oro. [Filmad föreläsning]. Hämtad 2023-05-31 från https://www.gothiakompetens.se/forskolesnacket

Holland, P. (2003). We don’t play with guns here. Open University Press.


Foto: Shutterstock