Förskoleforskare – ett viktigt arbete för framtiden
Hur går det till att börja forska? Och hur väljer man forskningsprojekt?
Maria Magnusson och Lise-Lotte Bjervås forskar på Linnéuniversitetet.
– Förskolan ska vila på vetenskaplig grund – och det är det vi tillgodoser. Vi genererar ny kunskap för pedagogerna, säger Lise-Lotte Bjervås.
Förskoleforskningen har blivit alltmer praktiknära. Inte minst genom den nationella försöksverksamheten ULF, där förkortningen står för utveckling, lärande och forskning. Den verksamheten har tillkommit på uppdrag från regeringen och handlar om att hitta samverkansmodeller mellan högskola och förskola/skola.
– Att generera ny kunskap till pedagogerna är ett viktigt uppdrag, forskningen och förskolan behöver verkligen varandra, säger Lise-Lotte Bjervås.
Hon och Maria Magnusson är båda universitetslektorer vid Institutionen för pedagogik, Fakulteten för samhällsvetenskap, vid Linnéuniversitetet. De är koordinatorer och ledare för Forskargruppen för förskolepedagogisk forskning (FOPP). Den innehåller ett tiotal personer, både seniora forskare och doktorander.
Linnéuniversitetet har två campus, i Kalmar och Växjö. Maria Magnusson och Lise-Lotte Bjervås har sin placering i Kalmar men arbetar även i Växjö.
Maria Magnusson utbildade sig till förskollärare vid Lärarhögskolan i Stockholm och jobbade sedan i Stockholmsområdet. Efter att flyttlasset gått till Kalmar, började hon år 2002 på det som i dag är Linnéuniversitetet. År 2013 lade hon fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Den handlade om hur barn urskiljer grafiska symboler och hur lärare i förskolan kan stötta den tidiga skriftspråksutvecklingen.
– Jag intresserade mig redan som nyutbildad förskollärare för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Det har sedan kommit att bli ett av mina forskningsområden utöver lek, fantasi och undervisning, säger hon.
Lise-Lotte Bjervås utbildade sig till förskollärare i början av 1980-talet i Kalmar. Efter att hon skrev en C-uppsats i pedagogik började hon runt millennieskiftet att arbeta på nuvarande Linnéuniversitetet. År 2011 lade hon fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Den handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik.
– Det är både roligt och intressant att hålla på med förskoleforskning. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn i förskolan, som är det första steget i utbildningssystemet. Det är viktigt att diskutera aktuell forskning med studenterna.
Om förskoleforskningen i dag
I dag går det att utbilda sig till förskollärare på ett antal svenska högskolor och universitet vilket också innebär att förskoleforskning sker på många ställen.
Har förskoleforskarna på de olika lärosätena ofta kontakt med varandra?
– Det beror nog på forskningsområdena, men en gång om året har vi en nätverksträff för förskoleforskare i hela Sverige. Nu senast var vi i Jönköping. Det brukar vara ett 50-tal inbjudna forskare.
Vad ingår i en forskares vardag?
– Den egna forskningen förstås men också undervisning. Och att svara på exempelvis remisser.
De berättar att de just nu jobbar med en remiss angående den nya lärarutbildningen. Men en remiss kan också handla om exempelvis läroplanen för förskolan. Som forskare får de även uppdrag från exempelvis Skolverket, sitter i programråd och kvalitetsgranskar förskollärarprogrammet och olika kurser, handleder och examinerar på utbildningar.
– Vi har också akademiska, kritiska samtal med andra forskare och granskar varandras texter innan de ska publiceras.
Om man vill börja forska
Vad krävs för att en förskollärare eller rektor ska kunna börja forska?
– Man behöver ha lagt fram en magisteruppsats. Det finns även en masterutbildning för redan yrkesverksamma som man kan gå om man är intresserad av forskning. Det är ett professionsprogram för praktiknära forskningsarbete.
Efter det behöver man söka en doktorandtjänst. Och är man intresserad av att starta ett forskningsprojekt som redan färdig forskare, handlar det om att skaffa fram ekonomiska medel för det. De kan vara interna eller externa och komma exempelvis från kommuner eller stiftelser.
– Att söka pengar är faktiskt något man får jobba ganska mycket med.
Maria Magnusson berättar hur intressant hon tyckte det var när hon själv började på forskarutbildningen.
– Ja, det var så otroligt lärorikt. Jag kom in i nya sammanhang och kunde förkovra mig i något som jag var väldigt intresserad av. Kanske den bästa tiden i mitt yrkesliv!
Från början hade Maria Magnusson trott att hon skulle kunna stå med ett ben i forskningen och ett ben ute i förskoleverksamheten, men det visade sig vara för svårt att kombinera.
– Ja, man behöver välja. Jag är visserligen lika engagerad i förskolan i dag som när jag jobbade praktiskt på en förskola – men i dag är jag som sagt verksam på en annan arena.
Lise-Lotte Bjervås säger att hon och Maria Magnusson ibland har fått höra att de som forskare inte lever i verkligheten. Men hon menar att allt hänger ihop.
– Förskolan ska ju vila på vetenskaplig grund – och det är det vi tillgodoser. Forskningen och förskolan behöver verkligen varandra.
Pågående forskning
Kollegorna Maria Magnusson och Lise-Lotte Bjervås har drivit projekt inom Forskargruppen för förskolepedagogisk forskning och är vana vid att arbeta tillsammans. För närvarande handlar ett projekt om att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet i socioekonomiskt svaga områden. Det heter En avgörande start – förskolans potential i utsatta områden.
Våren 2024 skickades en enkät ut till rektorer och biträdande rektorer som arbetar i områden som polisen hade bedömt vara utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Gensvaret blev stort. Utifrån enkätsvaren genomfördes under hösten 2024 fördjupande intervjuer med rektorer och biträdande rektorer på ett flertal förskolor.
– Vi mötte engagerade rektorer, som verkligen ville dela med sig. De är sanna eldsjälar. Det är ju de som ansvarar för att omsätta läroplanerna och andra styrdokument i praktiken. Det handlar om att ge alla barn i vårt land rätten till likvärdiga utbildningar.
Maria Magnusson och Lise-Lotte Bjervås har i projektet valt att fokusera på bland annat hur man arbetar med språkutveckling. Just nu transkriberar de material som de har fått fram, vilket tar lite tid. Sedan ska det analyseras.
– Ja, forskning tar längre tid är man kanske kan tro.
– Det är ett spännande projekt. Det har väckt ganska stort intresse då det bidrar med kunskap till ett aktuellt och angeläget område. Resultaten kommer vi att sprida så att många kan ta del av det.
Av Maria Magnusson och Lise-Lotte Bjervås:
Magnusson, M., & Pramling Samuelsson, I. (2023). Den lekande undervisande förskolläraren: Lekresponsiv undervisning i praktiken. Studentlitteratur AB. 160.
Magnusson, M. (2013). Skylta med kunskap – En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola. (Diss.). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/34190/gupea_2077_34190_2.pdf;jsessionid=9E59765C34609DFD60D3138A67AC71DE?sequence=2
Magnusson, M. & Pramling, Samuelsson, I. (20230906). Lekresponisv undervisning – Symbolers kommunikativa funktioner. Webben Studentlitteratur. https://forskoleforum.se/artiklar/lekresponsiv-undervisning-symbolers-kommunikativa-funktioner
Pramling Samuelsson, I. & Magnusson, M. (20230906). Hur blir man en lekande undervisande förskollärare? Webben Studentlitteratur. https://forskoleforum.se/artiklar/hur-blir-man-en-lekande-undervisande-forskollarare?check_logged_in=1
Bjervås, L. (2021). Dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete – en forskningsöversikt. I A. Emilson & L. Bjervås (red), Dokumentation i förskolan. Att bygga luftslott eller borga för kvalitet? s. 19–48. Lund: Studentlitteratur.
Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Acta universitatis Gothoburgensis. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/25731/gupea_2077_25731_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Artikel på Förskoleforum av Lise-Lotte Bjervås: Pedagogisk dokumentation som verktyg för bedömning.
Foto: Lotte Mjöberg
