Brist på förskollärare spår Skolverket

Det kommer att bli brist på förskollärare enligt Skolverket.
– Men problemet är också att förskollärarna är ojämnt fördelade, kommenterar Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola.

Skolverkets lärarprognos för 2024–2038 visar att det kommer att behövas
10 500 fler förskollärare för att det ska gå att behålla samma andel förskollärare som i dag.

– Vi utgår i prognosberäkningarna från att andelen ska ligga på 44 procent i genomsnitt, samma nivå som i dag. Men det finns inga lagkrav på att en förskola ska ha en viss andel förskollärare, det avgör huvudmannen. Om huvudmännen vill ha en högre andel förskollärare så blir bristen ännu större, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Behövs färre förskollärare

Just nu minskar barnkullarna. Efter 2030 förväntas antalet barn i förskolan börja öka igen, däremot inte till samma nivåer som tidigare. Behovet av pedagogisk personal följer samma utveckling.

– Under den första halvan av prognosperioden minskar behovet av förskollärare. Därefter ökar det igen men inte till samma nivåer som nu. I slutet av prognosperioden bedöms behovet av förskollärare ha minskat med 3 000 heltidstjänster jämfört med i dag. Det motsvarar cirka 7 procent.    

Många lämnar yrket

En orsak till att det ändå förväntas bli brist på förskollärare är att kvarvaron minskar. En relativt hög andel förskollärare lämnar yrket och kommer sedan inte tillbaka. Jämfört med Skolverkets förra prognos, som gjordes för några år sedan, är det fler som lämnar förskolläraryrket nu än tidigare.

– Förskollärare är en stor yrkesgrupp. Så även om skillnaden procentuellt sett inte är så stor blir det ändå många sett till antalet personer. Om fler förskollärare stannade kvar i yrket skulle det få stor effekt på den framtida lärarförsörjningen.

Öka kvarvaron

För att få fler förskollärare att stanna kvar i yrket behövs ett strategiskt arbete inom flera områden, tycker Skolverket. Däribland ett förstärkt arbetsmiljöarbete, lägre omsättning på rektorer och bättre förutsättningar för förskollärarna att fokusera på sitt kärnuppdrag.

– En viktig insats skulle vara att stärka kompetensen hos den övriga pedagogiska personalen i förskolan. Det skulle ge förskollärare större möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag.

I dag saknar omkring en femtedel av personalen i förskolan utbildning för att arbeta med barn. Det påverkar förskollärarnas arbetssituation. Det finns därför stora behov av vidareutbildning.

– Personalen i förskolan arbetar tillsammans i arbetslag och bidrar till barns utveckling och lärande utifrån sina olika kompetenser. Därför behöver vi inkludera både förskollärare och annan personal med utbildning för arbete med barn i arbetet med kompetensförsörjning i förskolan.

Färre som söker utbildningen

En annan svårighet för kompetensförsörjningen är att färre påbörjar en förskollärarutbildning nu jämfört med för några år sedan. Enligt Skolverkets beräkningar kommer 34 500 nya förskollärare att examineras under prognosperioden. Men för att möta behovet behövs uppåt 45 100 lärare.

– Vi vet inte varför det är färre sökande nu. Samtidigt ska vi komma ihåg att lärarutbildningen är den största yrkesutbildningen på högskolan. Det behövs väldigt många lärare, särskilt förskollärare.

Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, är tydlig med att Skolverkets prognos om kommande brist på förskollärare behöver tas på allvar.

– Och det stora problemet är inte bara antalet förskollärare utan också hur de är fördelade. Många förskolor har hög kvalitet men i områden som är strukturellt missgynnade och där det finns en hög andel utrikesfödda barn är andelen förskollärare för låg, säger han.

Forskning visar att den viktigaste faktorn för kvalitet är utbildade förskollärare. Det betyder att andelen utbildade behöver vara högre i områden där förskolan har som störst möjlighet att kompensera för barns olika uppväxtvillkor.

– För att säkra en likvärdighet av hög kvalitet behövs ett tydligt politiskt ställningstagande för att höja andelen förskollärare i dessa områden, säger Christian Eidevald.

– När barnkullarna nu blir mindre och den totala kostnaden för förskola minskar bör en del av de resurserna stanna kvar i förskolan och satsas på att öka andelen utbildade förskollärare. Med fler utbildade kollegor kan också statusen på yrket stärkas, vilket i sin tur kan göra det mer attraktivt att utbilda sig.

Artikelbild: Adobe Stock