Djupdyk i Babblarnas värld!

Publicerat

Vi dyker tillsammans med logopeden Elvira Ashby ner i boken Tal och språkträning i Babblarnas värld och bekantar oss med Karlstadmodellen – den pedagogiska plattform som Babblarna vuxit fram ur.

Karlstadmodellen grundades av professor Iréne Johansson på 70-talet. Det är en modell för hur man kan arbeta med barn (och vuxna) som behöver extra stöd i sin språkutveckling – i princip från det att barnen föds och upp till att de börjar läsa och skriva. Iréne Johansson har genom åren skrivit en mängd böcker som varvar teori och praktiska övningar för olika stadier i språkutvecklingen.

I den här artikeln vill jag presentera hennes senaste bok Tal & språkträning i Babblarnas värld. Perfekt läsning för den som verkligen vill djupdyka i hur man kan använda Babblarna för att hjälpa barn utveckla tal och språk.

Smörgåsbord eller strukturerat

Bokens huvudfokus är tal och uttal, och grundtanken är hela tiden att det i Babblarnas värld inte finns några bör eller måsten, utan att man med hjälp av lek och fantasi kan hitta lagom stora utmaningar för varje barn.

Själv brukar jag i mitt arbete som logoped mest använda boken som en källa till inspiration. ”Se gärna Babblarnas värld som ett smörgåsbord!” som det står på ett av uppslagen. Så innan femåriga Alex kommer till mig för att lära sig g-ljudet så bläddrar jag i boken och hittar en ”boll-lek” som jag tänker att han kommer gilla. Och en stund senare kastar vi boll i en hink medan vi tränar på att säga ”gå gå gå” vid varje kast. (Naturligtvis räknar vi poäng också, och Alex visar sig vinna stort för logopeden har tydligen inget vidare bollsinne.)

Men vill man kan man också arbeta mycket mer strukturerat och systematiskt utifrån boken.

Med lathundar

I det första avsnittet presenteras olika material med Babblarna och vi får exempel på hur de kan användas. Till exempel att man i lek med Babblarnas plastfigurer lätt kan hjälpa barn att träna just uttal. Har barnet svårt med s-ljudet så kan man leka att Sosso ska sssova till exempel och hjälpas åt att bädda en sssäng, eller så kan barnen ta med Sosso på upptäcksfärd och leta efter ord som börjar på just ”sss”.

Som ni hör är materialen som tas upp inte enbart de med de första Babblarna (Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo), utan också andra material med sin grund i Karlstadmodellen. Bland annat Babblarna i Konsonantdalen där i princip alla svenska språkljud finns representerade.

Boken innehåller också några teoretiska avsnitt, med tankar om barns lärande och förklaringar av begrepp som fonologi och fonem, men främst ett långt praktiskt avsnitt. Det är till stor del uppbyggt kring förslag på lathundar, i form av tabeller, för vilket material och vilka lekar man kan använda med barnet för att utveckla tal och språk.

Vill man arbeta riktigt strukturerat med ett barn så kan man följa lathundarna i turordning. De flesta lathundar utgår från ett språkljud, och alla svenska konsonantljud har fått en egen lathund. Det betyder att om vi (för Alex räkning) bläddrar fram till lathunden med ”Ljudfokus G” så har barnet (om man valt att jobba strukturerat) redan bekantat sig med ljuden k b p m och n och flera olika vokaler.

Språkljud och ljudfokus

Det nya material som presenteras i ”Ljudfokus G” är figurer och kort associerade med g-ljudet, som figurerna Gåggå, Gägga och Göggö ur Babblarna i Konsonantdalen, samt stavelse- och fonemkort med g-ljud. Ett arbetspass enligt lathunden kan man göra både enskilt och i grupp, och först leker man några enkla lekar med de nya korten och figurerna – som att plocka dem ur en påse och benämna dem så barnen lär sig vad de heter och hur de låter. I följande lekar kan man sedan ta med figurer och kort från tidigare arbetspass också, så att barnen får träna på att verkligen höra skillnad på ljuden.

Ibland är det faktiskt bara en mycket liten skillnad mellan olika språkljud, som till exempel mellan ljuden ”g” och ”k”, och då kan man jobba med figurerna Gåggå och Kåkkå samtidigt för att göra den lilla skillnaden tydlig för barnet.

Det går nästan inte att göra alla föreslagna lekar i en lathund vid samma tillfälle – de är för många. Så istället får man välja några som barnen tycker är roliga. Med Alex passar jag på att leka en ”minneslek” med Gåggå och Kåkkå och några figurer till. Då lägger jag figurerna på golvet, samtidigt som vi säger vad de heter förstås, och så får han blunda medan jag täcker över en av figurerna med en duk. Och efter det får han titta och gissa vem som gömmer sig under duken. Är det Gåggå eller Kåkkå?

Leka

För varje nytt ljudfokus får vi också förslag på nya lekar att variera med. För ”Ljudfokus G” är det till exempel en ”hopplek” som man kan göra både vid bordet eller på en studsmatta eller liknande.

Eftersom Alex är en motorisk kille och har tröttnat på att sitta ner efter minnesleken så gör vi den tillsammans medan vi hoppar på en madrass. Leken går ut på att vi för varje hopp vi gör säger en stavelse. Idag fortsätter vi med ”gå” – och när vi hoppar snabbt säger vi det snabbt och tyst och när vi hoppar högt säger vi det starkare.

En annan dag, eller med ett annat barn, kan man leka samma sak vid ett bord, men då genom att till exempel figuren Gåggå får hoppa på en studsmatta och låta ”gå gå gå gå”.

Boken avslutas med ännu fler lekförslag att variera med! För trots alla detaljerade lathundar så är det som alltid i Babblarnas värld tillåtet att välja och vraka ibland lekar och annat skoj!

Lästips

Tal & språkträning i Babblarnas värld av Iréne Johansson, Hatten Förlag

För den som vill läsa mer om Babblarna finns det också fler artiklar här på Förskoleforum, t.ex. artikelserien Babblarna och språkutvecklingen.

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum gratis i två månader >>