Landa mjukt i höstens verksamhet

Det är mycket som ska falla på plats när hösten drar igång; nya barngrupper, nya arbetslag, nya föräldrakontakter. Anna Hellberg Björklund visar hur ni kan bygga en trygg grund både för nya barn och för ”nygamla” barn som kommer tillbaka efter ledigheten, med målet att både barn och vuxna ska kunna landa mjukt i höstens verksamhet.

Nu är hösten på intåg och förskolans verksamhet är åter i gång. Ofta startar den med buller och bång, mycket ska falla på plats och samtidigt är det för många barn en extra känslig tid då de behöver landa i verksamheten efter ett sommaruppehåll.

Många arbetslag är också nya och ska hitta strukturen för sitt arbete tillsammans. För de arbetslag som jobbat tillsammans tidigare är det också en startsträcka för att hitta tillbaka till samarbetet man hade under våren.

Det hade varit smidigt om allting bara kunde flyta på, tänker jag ibland i min roll som förskolepsykolog. Samtidigt är jag övertygad om att vi med ganska små medel och ansträngningar skulle kunna göra den här övergången bättre och enklare för både barn och vuxna.

En mjuk start

Under den första månaden efter sommaruppehållet tänker jag att man ska fokusera på att bygga en trygg grund både för nya barn som introduceras och för nygamla barn som kommer tillbaka efter ledighet.

Detta är en fullt tillräcklig ambition för arbetslaget i det inledande skedet under hösten, och missar man detta i ivern att kanske komma i gång med mer kravfyllda aktiviteter för barnen är risken att alla inte hinner landa på ett bra sätt.

Detta ska inte förväxlas med att barnen ska lämnas fria att göra vad de vill, utan tvärtom är det viktigt att pedagogerna erbjuder lagom avancerade aktiviteter med hög vuxennärvaro och utrymme för samspel barn–vuxen för barnen på ett enkelt sätt kunna känna samhörighet med varandra och landa mjukt.

Risken att barnen får leda sig själva för mycket i början

Det som kan bli en stor utmaning under höstens uppstart är att pedagogernas behov av att planera och prata ihop sig kan krocka med barnens behov av extra vuxenstöd.

Vi kan inte förvänta oss att barnen ska vara självgående när de kommer tillbaka efter ett långt uppehåll. Vi måste se övergången som den potentiella påfrestning den är för barnen och när vi gör det så är det ganska små åtgärder som behövs för att stötta barnen så att påfrestningen i stället blir en spännande erfarenhet och inledning till den nya terminen i förskolan.

Övergångar efter ledighet och helger

Att komma tillbaka efter semestern kan som sagt vara påfrestande för en del barn. Det betyder inte att det är så för alla, men särskilt bland de yngre barnen kan det vara tufft att komma tillbaka efter ett uppehåll.

Detta blir ofta synligt vid lämningen. Det kan handla om protester, starka känslor eller att barnet inte vill lämna förälderns famn. Medan en del skuttar glatt in på avdelningen, behöver andra desto mer stöd av pedagogen som tar emot.

För de barn som har svårt att bli lämnade är pedagogens förståelse och förhållningssätt avgörande för att det ska bli bra. Man kan se det som att rutinen att vara i förskolan har brutits när barnet har varit ledigt, och barnet behöver då hjälp att hitta tillbaka till rutinen och få uppleva och erfara att det går bra.

Att visa lyhördhet för det som är jobbigt för barnet gör att övergången blir lättare. Att låta den pedagog som barnet känner bäst ta emot vid lämningarna under den första tiden är ofta en viktig trygghetsskapande insats, även om det ibland är organisatoriskt svårt att få till.

När barnet får uppleva att pedagogen kan bekräfta och förstå fastän det är jobbigt så kan vi tänka att barnets upplevelse kan sammanfattas så här: ”När någon som jag känner och som känner mig ser att det är kämpigt och jag får hjälp och bekräftelse i detta, så kan jag lättare släppa det jobbiga.”

Viktigt att samarbeta med föräldern

I samarbetet med föräldern är det bra att vid något tillfälle sätta ord på om det är så att övergången är extra tuff för barnet efter ett uppehåll och att detta är vanligt, så att man kan hjälpas åt vid lämningen med en gemensam förståelse för barnets behov i stunden.

För många barn där det är känsligt med de här övergångarna är min erfarenhet att om man möter upp på ett bra sätt vid de inledande lämningarna efter ledigheten, så blir det mycket lättare att komma tillbaka till rutinen hos barnet att vara i förskolan.

Att få en bra start på samarbetet med föräldern vid terminens början är ytterligare en aspekt vi behöver lägga vikt vid. Forskning visar att kvaliteten på föräldrasamarbetet samvarierar med kvaliteten i relationen mellan barn och pedagog, liksom mellan barn och dess förälder (Owen, 2000).

Detta innebär i praktiken att ju bättre samarbete och ju mer välfungerande kommunikation mellan förskolan och hemmet, desto mer stöd verkar barnet få i samspelet med sina omsorgspersoner. Detta gäller både omsorgspersonerna hemma och omsorgspersonerna i förskolan. Därför är det så viktigt att vi också får med oss föräldrarna vid terminsstart, så att både hem och förskola har förståelse för att det kan krävas extra stöd och omsorg i övergången från ledighet till vardag.

Förutsägbara rutinsituationer

Att få till goda rutinsituationer och involvera barnen i dessa är en viktig del i en trygghetsskapande start. Att arbeta med tydliga övergångar mellan aktiviteter med vuxna som finns till hands ger barnen en bra förståelse för hur dagarna kommer att vara uppbyggda framöver. Likaså att få till goda måltidssituationer och rutiner för vila och återhämtning.

Alla dessa situationer har barnen varit ifrån under sommaren (förutsatt att man varit ledig) och strukturen behöver etableras igen. För helt nya barn är allt givetvis nytt, vilket innebär att det är ännu mer att ta in vid uppstarten. Här är det bra att fundera tillsammans i arbetslaget på:

• Hur har vi organiserat lämningar och hämtningar? Hur tar vi emot? Vem tar emot? Hur skapar vi samverkan och dialog med föräldrar en liten stund varje dag?
• Har vi fått till en fungerande struktur för måltiderna? Hur ser frukosten ut? Lunch? Mellanmål?
• Hur gör vi i övergångar mellan aktiviteter? Mellan aktiviteter inne och mellan inne och ute? Är de tydliga för barnen? Om det är något som inte fungerar, vad krävs för att vi ska få till dessa situationer på ett bra sätt?
• Har vi fått till bra rutiner för vila och återhämtning?

Konkreta trygghetsskapande aktiviteter

När det gäller aktiviteter för barnen är det bra att ha en palett med lite olika uppslag på saker som man kan göra tillsammans under den första tiden där fokus ligger på att bygga en god grund inför hösten.

När det pågår introduktioner är det viktigt att någon pedagog är ansvarig för att leda arbetet med de ”nygamla” barnen. Många gånger är det bra att även här ha fokus på lagom enkla, lustfyllda och trygga aktiviteter som alla kan ansluta till. Men givetvis beror det på hur väl ni känner era barn och hur ni läser av behoven i barngruppen efter sommaruppehållet.

Om man ändå står lite rådvill i vad man kan göra som är lagom enkelt och lustfyllt i uppstarten är enkla aktiviteter som kan samla många:

• Sjunga och spela om någon pedagog bemästrar något instrument. Använda sångpåsar.
• Högläsning.
• Göra ramsor tillsammans; räkneramsor, klappramsor, rörelseramsor.
• Kims lek, Björnen sover, Hundens ben (anpassa utifrån ålder och behov i barngruppen).
• Rörelselekar, bamsegympa, dansstopp.
• Barnyoga.
• Styra upp även ute vid behov. Kom alla mina kycklingar, springlekar – de som vill och behöver får vara med.

Avslutningsvis

Om du som pedagog läser denna artikel och känner att ni inte riktigt fått till en bra start i början av terminen är det absolut inte för sent. Men det är viktigt att du pratar med dina kollegor och att ni backar bandet och försöker arbeta utifrån de trygghetsskapande principer som beskrivs i artikeln.

Får ni ändå inte till det är det viktigt att ni signalerar till någon i ledningsfunktion att ni behöver stöd för att få till en bra inledande struktur i ert arbete.

Om du som rektor eller i annan ledningsfunktion läser denna artikel och blir osäker på om det blivit en bra och trygg start på era olika avdelningar är det en god idé att komma ut och undersöka detta, skapa en bild av nuläget och fråga pedagogerna i arbetslagen hur de upplevt terminsstarten. Läs gärna denna artikel på ett personalmöte och ge utrymme för reflektion för att säkerställa att det blivit en god start i era verksamheter. Det kommer alla – barn, pedagoger, vårdnadshavare och ledning – gynnas av under resten av läsåret. Lycka till!

Referenser

Hellberg Björklund, A. & Lindberg, R. (2020). Vikarie i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Owen, M.T., Ware, A.M. & Barfoot, B. (2000). Caregiver-mother partnership behavior and the quality of caregiver-child and motherchild interactions. Early Childhood Research Quarterly, 15(3), 413–428.

Foto: Shutterstock.com.