Regler kring fotografering, filmning och barnens egen dokumentation

Publicerat
Granskat

Fotografier och filminspelningar från samlingar, utelek eller utflykter är vanligt i förskolan. Vilka regler gäller egentligen för denna dokumentation? Och hur hanterar man de fotografier, teckningar och annat som barnen själva producerat? Staffan Olsson reder ut begreppen.

Många frågor om dokumentation i förskolan gäller barnens egna produktioner i form av bl.a. teckningar eller personalens dokumentation via foton och filmer på barn i verksamheten. Att filma och fotografera vid t.ex. utelek, samling eller vid måltider är en uppskattad del av förskolans pedagogik. Det kan t.o.m. vara så att barnen själva tar bilder eller filmar sina kamrater.

Dessa foton och filmer används sedan vid pedagogiska samtal på avdelningen i syfte att utveckla verksamheten. Ibland sparas dokumenten och lämnas i pappersform eller digital form över till föräldrarna då barnet slutar vid förskolan. Men för andra är dokumenten ”bara” ett arbetsmaterial som kort tid efter att det har tagits fram gallras/förstörs.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 9) sägs att barnen ska

ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. 

Stor osäkerhet råder ofta om hur barnens och de vuxnas dokumentation bör hanteras. Här går jag igenom några av de vanligaste frågorna, och redogör för vad som gäller i varje fall.

OBS!

Till artikeln finns också en checklista med några viktiga punkter som rör hantering av film, fotografier och teckningar.

Tillstånd från vårdnadshavarna

Får vi filma eller fotografera även om någon förälder inte skulle vilja det? Behövs vårdnadshavarnas tillstånd i dessa fall?

Något tillstånd från vårdnadshavare för att filma eller fotografera barn i verksamheten behövs inte. Det är personalen själv som ska bedöma hur verksamheten utformas och vilka metoder som ska användas.

Det är självklart att föräldrar bör veta att personalen dokumenterar på detta sätt och även ha klart för sig hur dokumentationen kommer att användas och förvaras.

Om en vårdnadshavare av något skäl inte vill att det egna barnet ska filmas eller fotograferas bör detta respekteras, om skälen är starka. Det kan t.ex. gälla en familj där skyddade uppgifter finns för en vuxen och då vore det olyckligt ifall bilder på barnet sprids. Skulle en förälder inte vilja att bilder på deras barn lämnas ut till andra föräldrar måste hänsyn tas till detta. Men ett foto på barngruppen, taget av t.ex. ett fotoföretag, ska naturligtvis kunna köpas av alla. En vårdnadshavare som inte vill att deras barn finns med på ett sådant gruppfoto kan själv säga ifrån.

När föräldrarna själva fotograferar

Hur gör vi när föräldrar själva vill fotografera eller filma i barngruppen, t.ex. vid avslutningar?

I dag är det vanligt att föräldrar tar med sig kamera till en avslutning i förskolan eller i skolan. Även om de inte har någon självklar rätt att fota eller filma där – förskolan är ju inte någon allmän plats – blir det många gånger svårt att stoppa de föräldrar som vill filma.

När mina barnbarn gick i förskola i Vårsta en bit utanför Tumba i Stockholmstrakten tog jag en gång med mig min filmkamera för att filma Luciaceremonin: Barnen tågade och tände sedan ett och ett av ljusen, samtidigt som de sjöng en sång. Ingen chef eller avdelningspersonal sa till mig att jag inte fick filma och jag frågade inte heller om det var tillåtet. Så går det nog ofta till, föräldrar tar det för självklart att man kan fotografera eller filma, och i de flesta fall är det bara positivt.

Två möjliga lösningar finns när det är olämpligt att föräldrar filmar/fotograferar. Den ena innebär att personalen, gärna rektorn, i god tid säger till att man inte får dokumentera. Problemet är då att många säkert förstår orsaken – att det finns ett barn med skyddsbehov, t.ex. vid svåra hot mot familjen, vilket kan vara olyckligt att avslöja. Den andra lösningen är att det barn det gäller inte deltar vid t.ex. en avslutning. Även om detta är en tråkig lösning kan den ibland vara nödvändig, i ett läge då skyddsbehovet är starkt.

Publicering på webben

Kan vi lämna över digitala bilder till föräldrarna? Tänk om de lägger ut dessa på Youtube eller Facebook t.ex.? Kan vi lägga ut en fin barnbild på vår hemsida eller hindrar dataskyddsförordningen (GDPR) att vi gör det?

Digitala bilder eller filmer på barn lämnas ibland till föräldrar i form av t.ex. USB-minne eller dvd, när barnet slutar i förskolan. Men vilket ansvar har förskolepersonalen för vad föräldrarna gör med dessa bilder?

Något ansvar har inte förskolan, utan ansvaret vilar helt på den som lägger ut bilder eller film på nätet. För privatpersoner är det inte straffbart att lägga ut vanliga bilder eller filmer som inte är kränkande på nätet, eftersom GDPR inte gäller för privatpersoner.

Däremot måste personal i förskolan förstå att bilder på barnen i framtiden kan finnas inlagda på olika sociala medier, på en persons egen hemsida eller var som helst i övrigt på nätet. Det är av den anledningen viktigt att barn med ett skyddsbehov inte finns med i de digitala dokument som lämnas ut till föräldrar.

När en förskola publicerar barn-, personal- eller föräldrabilder på sin egen hemsida gäller motsvarande bestämmelser. GDPR har blivit strängare än tidigare lagstiftning. Det  behövs ett samtycke från vårdnadshavarna. Samtycket bör inhämtas vid varje publicering, inte bara då barnet börjar förskolan eller årligen.

Exempel

En fristående förskola kontaktade mig sedan ett foto på en barngrupp på förskolan publicerats på ett skolfotoföretags hemsida utan att föräldrar eller förskolepersonal visste om detta. Jag kontaktade Datainspektionen som sa att en publicering var tillåten enligt dåvarande PUL. Men eftersom detta gällde en publicering i reklamsammanhang kunde den ifrågasättas av det skälet. Innan ett förskolebarn figurerar i reklam för ett företag eller en produkt måste vårdnadshavarna rimligen tillfrågas och samtycka.

Vad får man lämna ut?

Får vi lämna ut sparade foton eller filmer till någon förälder som vet att de har sparats och vill se dem? Är innehållet hemligt eller inte?

Om filmer och foton har sparats/arkiverats i den kommunala förskolan utgör de allmänna handlingar där. Det betyder att den förälder (eller vem som helst) som vet att de finns har rätt att få kopia på dem, såvida det inte kan visas att sekretess gäller. Någon rätt att låna dem finns inte men däremot att få den allmänna handlingen kopierad om den bedöms vara offentlig.

För detta får man ta betalt enligt kommunala avgiftsbestämmelser. Skulle rektor bedöma att sekretess av någon anledning gäller för innehållet i filmen eller på bilderna, kan man avslå begäran om att få ut kopior. Men detta beslut kan sedan överklagas till Kammarrätten.

Vid en fristående förskola finns inga allmänna handlingar och inget behöver därför lämnas ut. Men inget hindrar att man även där väljer att lämna ut filmer och foton till alla föräldrar eller till de som så önskar och ta betalt för detta. Den stora skillnaden är förstås att det vid den kommunala förskolan finns ett grundlagsstöd för att begära ut allmänna handlingar, medan man vid den fristående bestämmer själv hur man vill göra.

Teckningar

Kan vi ordna utställningar med barnteckningar, t.ex. på ett bibliotek, där vi tar med barnens hela namn på teckningarna? Vad gör vi om någon vårdnadshavare inte vill att barnets teckning ska vara med?

Ibland ordnar förskolan utställningar av barnproduktioner. Det kan handla om teckningar eller annat, där barnen gärna vill ha sina namn med. Om utställningen ordnas på förskolan känner alla besökare normalt till varje barns namn. Men får man röja barnens namn när en utställning ordnas på annan plats, t.ex. i ett bibliotek, med besökare som inte alls vet vilka barnen är?

Jag upptäckte en gång för länge sedan hur förskolepersonal tog bort barnens efternamn på de teckningar som ställdes ut, så att barnen inte skulle kunna identifieras. Det är ett helt onödigt. Vilken konstnär skulle acceptera att efternamnet plockas bort vid en vernissage?

Vid en fristående förskola gäller visserligen ingen offentlighet för namn på barn som går där. Men samma förfaringssätt bör kunna användas där som vid en kommunal förskola. Och ett bra sätt kan vara att först ha en utställning på förskolan innan den därefter flyttas till annan plats. På så vis vet ju varje vårdnadshavare vad som kommer att ställas ut och kan lämna eventuella synpunkter om detta.

Skulle någon vårdnadshavare inte vilja att barnets alster ställs ut så får personalen nog finna sig i detta. Det torde vara sällsynt att föräldrar har en sådan inställning, men visst kan det förekomma. Barn i förskoleåldern är sannolikt mycket glada över att få ställa ut det de producerar och få uppskattning för detta.

Men visst minns jag själv med viss fasa den i mitt tycke mycket dåliga teckning jag gjorde som nioåring och som ställdes ut i klassrummet tillsammans med andra barns finare teckningar där i den lilla byskolan i Fredriksfors i Hälsingland. Jag skämdes och visste att det jag gjorde inte var bra. Denna känsla förekommer ibland och bygger sannolikt på starka prestationskrav, troligen oftare när barn kommer en bit upp i åldrarna.

Foton i barnens portfolio

Kan vi lägga in foton i barnens portfolio, även foton som är tagna på andra barn, t.ex. en gruppbild?

I det som brukar kallas för ett barns mapp eller portfolio samlas mycket av det som barnet har gjort i förskolan. Tanken  är både att man ska kunna ha användning för detta vid utvecklingssamtal men också att det ska vara sådant som vårdnadshavarna kan få när barnet slutar i förskolan.

I en mapp/portfölj bör man endast ha med sådant som inte omfattas av sekretess. Det är alltså inte lämpligt att samla bedömningar och värderingar om barnet och blanda detta med annat som barnet gör. Och mappen eller portföljen är förskolans dokument, som faktiskt, tro det eller inte, är en allmän handling vid en kommunal förskola, redan när den är klar att fylla på med barnens teckningar, foton eller annat.

I princip innebär detta att vilken förälder som helst på begäran skulle kunna få ta del av innehållet i andra barns kommunala förskolemappar. Nu förekommer det väl inte så ofta att detta begärs, men rent juridiskt är det möjligt så länge som innehållet inte skyddas av sekretess.

Bilder, foton och annat som rör barnet kan alltså fogas till ett barns mapp/portfölj. I den kan i normalfallet även bilder på andra barn läggas in, ”kompisbilder”, gruppbilder och annat. Men viktigt att tänka på är förstås att inte utredningar av olika slag som rör barnet eller dokumentation från utvecklingssamtal fogas till mappen, utan att dessa dokument finns på annat håll, förslagsvis på rektors expedition.

Foto: Shutterstock.com