Undervisning = lärande?

Publicerat

Enligt läroplanen ska det förekomma undervisning i förskolan. Skiljer sig förskoleundervisningen från skolans undervisning, och hur i så fall? Och hur kan vi veta att undervisningen stöttar barnen att lära sig det som vi planerat och det som anges i läroplanen? (Del 1 av 8 i artikelserien Undervisning = lärande?)

Författare

Uppdaterad och utökad serieAnn S. Pihlgren har uppdaterat och utökat sin populära artikelserie Undervisning = lärande? Hon har nu även spelat in filmklipp till varje artikel. Detta är del 1 i serien.

Det här är den första av åtta artiklar om undervisning och lärande och hur dessa begrepp hör samman för att ge varje barn i förskolan goda möjligheter i livet. Till varje artikel hör också en kort film som fördjupar det som artikeln handlar om. I den här första delen reder jag ut hur undervisning och lärande hör samman med förskolans målstyrda verksamhet.

Förskolan är en målstyrd verksamhet

Svensk förskola och skola är målstyrda verksamheter. Det innebär att definierade mål styr det som ska hända i verksamheterna. Det innebär också att förskolan har skyldighet att utvärdera och analysera om verksamheten når målen.

Målen, vad ska barnen lära, anges för förskolans del i läroplanen Lpfö 18. Det är alltså i Lpfö 18 som förskolepersonalens uppdrag beskrivs. Metoderna och undervisningen för att nå målen, hur det ska gå till på bästa sätt, bestäms av personalen utifrån pedagogiska överväganden som tar hänsyn till barngruppens behov, intressen och erfarenheter.

Undervisningens resultat, om barnen lärde sig det som avsågs, måste sedan följas upp och analyseras genom reflektion i arbetslaget. Analysen ska ge upphov till förbättringar av verksamheten, nästa utvecklingssteg. Så här kan man illustrera det systematiska kvalitetsarbete som alltså bör pågå hela tiden i en målstyrd verksamhet (se bild).

Pihlgren_undervisning_larande_425_.jpg

Målen i läroplanen styr inte alltid

I dag har säkert personal och ledning i de allra flesta förskolor i Sverige arbetat med läroplanen och undervisningsbegreppet på olika sätt. Ändå visar Skolinspektionen och forskning att flera förskolor inte planerar verksamheten utifrån läroplanen.

Visserligen kan man erbjuda barnen miljöer för lärande men arbetet är inte målstyrt eftersom personalen är osäker på hur undervisning ska bedrivas. Personalen tenderar att i stället arbeta med gamla kända förskoleaktiviteter, även om dessa saknar grund i förskolans läroplan.

Hur kan det komma sig att det fortfarande är så, trots att det är flera år sedan undervisningsbegreppet infördes och läroplanen reviderades? Det finns flera orsaker.

Undervisning som begrepp har historiskt inte använts för att beskriva verksamheten i förskolan. I stället har ofta begreppet lärande använts. Men båda dessa begrepp behövs för att beskriva vad som ska hända i förskolan utifrån läroplansinnehållet. Jag återkommer till varför lite senare.

En annan orsak, som är kopplad till osäkerheten inför undervisning som begrepp, kan vara att förskolepersonalen inte vill hamna i en alltför vuxenstyrd pedagogik, det man brukar kalla för skolifiering.

I oro över att styra barnen undviker man i stället undervisningsbegreppet helt och hållet. Att kalla den här typen av vuxenstyrd undervisning för ”skolifiering” är inte helt rättvist. Nuförtiden styrs nämligen skolans läroplan av samma pedagogiska idéer som finns i förskolan.

Vad är undervisning då?

I skollagen beskrivs undervisning som de målstyrda processer som syftar till att någon lär sig och utvecklas (SOU 2002:121). Det är alltså lika aktuellt med undervisning i förskolan som i skolan, även om undervisningen ofta sker på lite olika sätt på grund av barnens ålder.

Undervisningsbegreppet ska, enligt Skolverket (2013) ges en vid tolkning i förskolan där omsorg, utveckling och lärande ingår och bildar en helhet. Forskaren Elisabeth Doverborg och hennes kollegor (2013) menar att undervisning innebär att två eller flera personer, exempelvis förskollärare och barn, delar sin uppmärksamhet på ett undervisningsobjekt.

Undervisning är enkelt förklarat de aktiviteter där du som pedagog har en idé om vad du vill åstadkomma i form av barns lärande utifrån det som anges i läroplanen. Det kan exempelvis röra sig om att baka eller leka för att utveckla samarbete, social kompetens eller matematisk kunskap hos barngruppen.

Om du under lunchen tar tillfället i akt att sätta igång ett samtal i barngruppen för att utveckla deras språkliga förmåga är det undervisning. Om du i stället väljer att endast sitta med och äta vid bordet är det inte undervisning. Det är alltså din pedagogiska idé med aktiviteten som avgör om det blir undervisning eller inte.

Lärande och undervisning

Begreppen lärande och undervisning är som sagt sammankopplade och beskriver två sidor av samma mynt. Lärande är det som händer hos barnet i form av ökade kunskaper, färdigheter och förmågor, medan undervisning är det som pedagogen gör för att lärandet ska komma till stånd. Lärande kan ju faktiskt ske utan undervisning och undervisning kan också ske utan att någon lär sig.

Båda begreppen behövs för att beskriva undervisningens kvalitet och resultat. Det kan vi se i följande exempel:


Exempel

Anneli och Andreas har samplanerat en aktivitet med förskolebarnen. De genomför aktiviteten i varsin grupp. I utvärderingen efteråt konstaterar de att Annelis grupp förstått lärandeinnehållet men däremot inte Andreas grupp, trots att de planerat tillsammans. Undervisningen resulterade alltså i lärande i en grupp men inte i den andra. Tillsammans kan Anneli och Andreas fundera på hur de kan förbättra undervisningen:

  • Skilde sig barnens förförståelse åt? Skulle Andreas grupp behövt ett annat angreppssätt för att förstå lärandeinnehållet?
  • Genomförde Anneli och Andreas aktiviteterna på samma sätt? Behöver kanske Andreas utveckla något i sin undervisning? Finns det något som Anneli gjorde som Andreas skulle ha behövt göra?
  • Hur ska Andreas och Anneli planera för nästa tillfälle för att barnen i Andreas grupp ska utveckla samma lärande som i Annelis grupp?

För att kunna utveckla barnens lärande behöver alltså personalen dels planera undervisningen men också kunna utvärdera effekterna av den.


Utvärdera undervisningen

I det målstyrda uppdraget ingår att följa upp och utvärdera undervisningen, för att ta reda på om den resulterar i lärande i barngruppen. Det innebär främst en granskning av verksamhetens undervisning, där man alltså konstaterar om undervisningen ger barnen det lärandeinnehåll som läroplanen föreskriver. I en sådan bedömning av verksamhetens måluppfyllelse kan också det som sker i barngruppen behöva observeras och analyseras, för att personalens förmåga att nå målen i läroplanen ska synliggöras och utvecklas.

Men ska förskolan verkligen bedöma lärande? I Skollagens inledning (SFS 2010:800) anges att förskolan dels fortlöpande ska informera barnets vårdnadshavare om barnets utveckling, dels i systematiskt kvalitetsarbete utvärdera att bland annat att läroplanens mål uppfylls i verksamheten.

I Lpfö 18 (s. 18) anges också att verksamheten ska ”följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål”.

I läroplanen är dessutom kraven på samverkan mellan förskollärare i förskolan och lärare i övriga skolformer och fritidshem framträdande. Personalgrupperna ska ”utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression” för barnen, gemensamt förbereda barn och föräldrar inför övergångar samt särskilt uppmärksamma barn med särskilda behov (Skolverket, 2018:17).

Förskolan behöver alltså arbetsformer för att kunna fullgöra alla dessa uppdrag. Man behöver alltså också se varje enskilt barns utveckling för att kunna informera om det eller för att konstatera att hela barngruppen haft en progression i lärandet.

Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att alla barn genom undervisning ska ges möjligheter att utvecklas till sin fulla potential. Det handlar alltså om att låta varje individ utvecklas till ”sitt allra bästa jag” inom ramen för förskolans verksamhet.

Tillsammans med olika förskolor har jag utvecklat sådana utvärderingsmaterial som kan användas av arbetslaget för att ge alla barn de allra bästa villkoren för lärande. De kan användas för att bedöma för fortsatt lärande. Det handlar inte om att mäta barn eller bedöma barnens kompetens eller mognad utan att, genom att observera det lärande som sker i gruppen, kunna avgöra hur undervisningskvaliteten kan förbättras och utvecklas.

Genom att bedöma för lärande kan man försäkra sig om att alla barn får med sig de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att ta sig an livet och framtiden.

Observera, dokumentera och analysera lärandet

Viktiga metodiska steg i utvärdering av förskolans undervisning är observation, dokumentation och analys. Ett årligt utvärderingsarbete kan exempelvis omfatta följande steg:

  • Observationer i barn- eller elevgruppen görs under hela året. Ofta används matriser som stöd för personalens analyser av lärandet i barngruppen.
  • Barnens reflektioner om lärande inhämtas i samtal.
  • Tillsammans sammanställer arbetslaget ett nuläge.
  • Arbetslaget och enheten analyserar därefter resultaten i verksamhetsplaneringen och sätter utvecklingsmål för det kommande årets undervisning. På huvudmannanivå används det samlade resultatet för att göra en liknande analys för hela verksamheten.

I de fortsatta texterna i artikelserien kommer jag att presentera hur du kan genomföra observationer av undervisningen, bland annat i språkutveckling, matematisk utveckling och utveckling av en stark lärandeidentitet.

Diskussionsfrågor
  • På vilket sätt bör undervisningsbegreppet ges en vidare tolkning i förskolan, anser du?
  • Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att göra uppföljningar och utvärderingar av undervisningen i förskolan? Hur bör en bra utvärdering göras i förskolan?

Lästips

Pihlgren, A. S. & Falkenbergs kommun (2017). Förskolans, förskoleklassens och fritidshemmets kvalitetsindikatorer: Bedöma undervisningen i läsa, skriva, räkna och lärandeidentitet. Falkenbergs kommun: Barn – och utbildningsförvaltningen.

Pihlgren, A. S. & Falkenbergs kommun (2017). Stödmaterial för kvalitetsindikatorer i förskolan, förskoleklass och fritidshem. Falkenbergs kommun: Barn – och utbildningsförvaltningen.

Referenser

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Regeringskansliet.

Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Förskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

SOU 2002:121, bilaga 1. Begreppen utbildning och undervisning. Skollag för kvalitet och likvärdighet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.


Artikelfoto: Shutterstock.com