Magdalena
Raivio
Publicerat 2024-04-17
Skrivet av Lotte Mjöberg
Magdalena Raivio – vem är du?
– Jag bor i Kristinehamn i Värmland, där jag levt större delen av mitt liv. Där utbildade jag mig till förskollärare i början av 1990-talet, men jag jobbade bara något år med det innan jag fortsatte utforska andra vägar. Jag har alltid varit nyfiken och känt en stark vilja att bidra till jämlikhet och människors personliga utveckling, både när det gäller barn och vuxna. Med vidare studier inom bland annat genusvetenskap och religionsvetenskap, växte kunskapen om bristen på jämställdhet och med det ett ekofeministiskt engagemang för samhället och naturen.
– Jag disputerade i religionsvetenskap 2014 med en avhandling om två internationellt sett inflytelserika författare och aktivister inom något som kallas gudinnefeminism eller andlig ekofeminism. Efter det arbetade jag ett par år som förskollärare igen, men fick sedan möjligheten till en tjänst inom Förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Här har jag arbetat sedan 2017. Intresset för religion och livsfrågor tog jag med mig och det har lett vidare till att jag nu forskar bland annat om detta i relation till förskola och förskollärarutbildning.
Berätta om din forskning!
– Just nu arbetar jag med två projekt. Det ena handlar om förskolans demokratiarbete och är ett samverkansprojekt inom ULF* mellan Karlstads universitet och förskolan Fisken i Arvika. Tillsammans utforskar och utvecklar vi förståelser och strategier för att arbeta med förskolans demokratiuppdrag, genom en form av forskningscirkel. Vi möts cirka var sjätte vecka kring olika frågor och litteratur som arbetslaget sedan tar vidare i sin verksamhet tills vi ses igen. Ett viktigt verktyg har varit ett observationsprotokoll, baserat på en modell av olika typer av demokratihändelser. Det skapades av Katarina Ribaeus, som också deltar som forskare i projektet.
– Det andra projektet är finansierat av Vetenskapsrådet i tre år, 2024–2026. ”Religion och världsbilder i svensk förskollärarutbildning” är ännu i uppstarten, och vi hoppas kunna påbörja datainsamlingen i sommar, så snart etikprövningen är klar. Vi kommer att söka oss fram brett genom först programledare i hela Sverige och sedan lärarutbildare. Forskning i svenska förskolor visar nämligen på ett behov av ökad interkulturell kompetens bland förskollärare, särskilt det vi kallar religion- och världsbildslitteracitet. Det handlar om att förutom kunskaper om ämnet religion och olika världsbilder ha förmågan att förstå och möta människor från olika kulturer och religioner.
– Samtidigt har forskning både här i Sverige och internationellt inom lärarutbildningar för olika åldersgrupper visat att det i vissa fall förekommer ojämlika bemötanden och problematiska synsätt kopplat till etnicitet och kultur. I projektet kommer vi att undersöka dokument som kursplaner och undervisningsmaterial. Dessutom kommer vi att samla in lärarutbildares och studenters berättelser om hur de har upplevt undervisning som rört frågor kopplade till religion och världsbilder. Av erfarenhet vet vi att dessa kan behandlas i områden som benämns interkulturalitet, normer, värdegrund, jämlikhet eller liknande, även om ordet religion inte nämns explicit i programmens utbildningsplaner. Just dessa planer tittade vi på i en pilotstudie 2022.
Vad säger forskningsresultaten?
– I projektet om förskolans demokratiarbete har vi så här långt sett att det skett en ökad medvetenhet om vad demokratiarbete kan vara när pedagogerna prövat nämnda modell som verktyg för att upptäcka olika uttryck för demokrati bland barnen. Pedagogerna har också varit med och utvecklar ett observationsprotokoll just för detta ändamål utifrån modellen.
– Projektet håller på några månader till, så några definitiva resultat har vi inte ännu. Genom fokusgruppssamtal och i pedagogernas observationer har det hittills visat sig att det behövs mer fokus på vissa fysiska utrymmen i förskolan och på de yngsta barnen för att stärka delaktigheten och inflytandet i utbildningen som helhet. Det går att känna igen från tidigare forskning. Något som varit särskilt intressant är att se hur ganska små praktiska förändringar kan ha stor betydelse när pedagogers medvetenhet och förhållningssätt samtidigt förändras.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Demokratistudien bidrar bland annat till utvecklingen av nya modeller för samarbete mellan universitet och förskolor med enskild huvudman och dels till verktyg för förskollärare i deras yrkesutövning i arbetet med förskolans demokratiuppdrag.
– Vi vill att projektet om religion och världsbilder i svenska förskollärarutbildningar i förlängningen ska bidra till en mer socialt hållbar förskollärarutbildning, men även till social hållbarhet i förskolor. Vi hoppas att det ska leda till att framtida förskollärare får med sig redskap för att bemöta barnen och deras vårdnadshavare i deras olika livsåskådningar. Vidare att det ska vara möjligt att vända och vrida på frågor relaterade till religioner och andra världsbilder även då det uppstår konflikter, både i klassrummet under förskollärarutbildningen och i en framtida yrkesroll som förskollärare.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Inte när det gäller ämnet i sig, men däremot har jag arbetat vidare med varianter av metod och teorier som användes i avhandlingen.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Att samarbeta med andra inom samma område och att förhoppningsvis få bidra med både svar och nya frågor. Jag är en person som älskar att fördjupa mig i det jag är intresserad av och det är ju fantastiskt att få göra det på arbetstid.
Vad jobbar du med du när du inte forskar?
– Jag undervisar i första terminen i förskollärarprogrammet på Karlstads universitet och har jobbat en hel del som universitetets lärarutbildare i programmets VFU-kurser vilket är kul för att jag då får chans att följa studenter genom hela deras utbildning. Utöver det så handleder jag även studenter som skriver sina självständiga arbeten i slutet av utbildningen.
Vad gör du på fritiden?
– Jag är gärna ute och promenerar i skogen när jag är ledig, både själv och med familjen och vår hund. Vandring och friluftsliv, både i skog och bland fjäll också är något jag gärna ägnar mig åt. Släktforskning, måleri och diverse olika hantverk försöker jag också hinna med under perioder med mer ledighet. Att leva mer cykliskt och hållbart är långsiktiga mål och det försöker jag att både lära mig mer om och praktisera i min vardag på olika sätt.
Magdalena Raivios avhandling
*ULF: En nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen. Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.
Artikelfoto: Shutterstock
